Kinematograf Oriental

4.1

Bilden är tagen av Hartman 1901. Till vänster står Saluhallen med öppna bodar på sidorna, och i Torghallen till höger startade Kinematograf Oriental 1904 med adressen Stora Salutorget 7. Det var den stora festsalen som användes. Den låg på tredje våningen, ovanför Fröhandeln, men i den delen av byggnaden som vette mot Vallgatan.

Den långa fastigheten har haft en lång och brokig historia. 1899 fick bottenvåningen elva butiker och basarer med ingångar både från Kungstorget och Vallgatan, samt, i den västra delen, en restauration. På den andra våningen fanns affärslokaler, ett pantlånekontor och övre delen av restaurationen. Den tredje våningen innehöll affärslokaler och Kafé Novilla med en inglasad balkong i venetiansk stil.

En fasadritning från 1921 visar en skylt med orden “Oriental” på högkant vid balkongen. Kaféet tog över namnet, men inte biograflokalen. Filmverksamheten låg i den andra ändan av huset

1926 kom Göteborgssystemets utminuteringshandel i bottenvåningen, senare Ölhallen 7:an. 1933 försvann balkongerna och stora skyltar förkunnade Oriental kafé och Oriental biljard. Ännu större skyltar på taket skrek ut Bowling, Badminton, Tennis; vindsvåningen hade blivit sporthall.

4.2

Torghallens stora festsal låg i den botre delen av tredje våningen, mot Vallgatan. Det var här det blev biograf den 16 januari 1904. Kinematograf Oriental är antagligen det äldsta exemplet på hur en redan fungerande samlingssal anpassas för filmvisning.

Rummet var ca 20 x 10 meter med tre dörrar längs ena långsidan ut till en korridor. I den östra delen av lokalen fanns en 4 meter djup scen. Antalet platser är okänt. Senare ritningar visar ett kapprum bortom rummets andra ände, där projektorn kan ha funnits innan, om den inte bara stod längst bak i salen, vilket var vanligare så här tidigt.

Den förste ägaren, Anders Skog, hade bara en vecka innan öppnat Olympia i Arkaden. Vad fick honom att den 27 februari, bara en dryg månad senare, lämna över Oriental till Otto Montgomery? Skogs lagerchef Anders Bengtsson mindes att Oriental flyttade till Södra Allégatan samma höst, men det stämmer inte, för den nye ägaren J H Kullander sökte nytt tillstånd den 27 september och annonseringen för biografen fortsatte under 1905. Oriental stängde våren 1906.

Det var en helt ny biograf, Haga Kinematograph, som öppnades av Otto Montgomery till hösten vid Allégatan. Han startade ännu en biograf, Stora Biografen, under våren i samma kvarter i Haga. Montgomery var på väg att bygga upp en kedja och det kan mycket väl vara så att han fortfarande ägde Oriental, och att Kullander var föreståndare.

Efter att visningarna i Oriental upphört våren 1906 användes lokalen från den 7 september som varieté- och konsertsalong. 1943 slogs väggen ut till ett angränsande rum, så att den nya L-formade lokalen nådde fram till torgsidan. Nu blev det danssalong.

I dag, efter brand och ombyggnad, torde det inte finnas några spår kvar, varken av salen eller bioverksamheten.

  • 4.312/1 1904, Orientals första annons

4.4

I en annons från den 10 mars 1904, kort efter övertagandet, undertecknade Otto Montgomery med sitt namn och angav fru Malmqvist som ansvarig för kapellmusiken, en unik uppgift så tidigt i biografhistorien. Båda åtgärderna var ägnade att göra biografbesöket mer anständigt.

4.5
Av en annons från den 10 oktober 1904 kan man se att några platser har fått ett dubbelt så högt entrépris. Efter källarlokalerna i Arkaden och tivoliatmosfären kring Colosseum måste det nästan ha känts som att kliva upp till himlen när man besökte Oriental på tredje våningen.

Införandet av 1:a plats pekade på att det var ett finare etablissemang. Detta underströks även i fortsättningen. En annons från den 17 januari 1905  berättar om “Göteborgs största och trefligaste biografteater”. Och när man öppnade efter sommaren den 1 september förklarade annonsen “Ett charmant program. Är fortfarande den största och trefligaste Biograf-Teatern i Gbg”

Otto Montgomery (1850-1921) var maskinist på atlantångare innan han bosatte sig vid Ottosro på Hisingen. Han började syssla med film redan 1902, bedrev en journalfilmsproduktion och debuterade som biografägare med Oriental för att så småningom driva biografer på flera ställen i landet, och en filial i Oslo, Norsk Kinematograf-Aktiesellskap (1904). I Göteborg kom han att äga Oriental (1904-1906), Haga Kinematograf (1904-11), Stora Biografen (1906-08), Biorama (1911-1918?) och, tillsammans med sonen Erik, Stjärnan (1904-09).

I Adresskalendern står han som kinematografägare 1906-1911, antagligen första gången som titeln förekom. 1912 är det moderniserat till biografägare. Bostaden låg vid Södra Allégatan 5, samma adress som Haga Kinematograf.

Kring 1907 säljer han en egen uppfinning, en grammofon som kan synkroniseras med filmprojektorn för att få sjungande bilder. Från 1916 titulerar han sig direktör och bor i samma hus som Biorama, Södra Allégatan 2. 1918 har han flyttat till Erikshill vid Långedrag, till en villa uppkallad efter sonen.

Från en av Ottos söner, K. O. E. Montgomery, finns bara ett spår. 1907 bodde han hemma, det vill säga på Södra Allégatan 5, och han var kinematografmaskinist. Erik däremot var aktiv på många sätt i flera städer, vilket berättas under Nya Kinematografen.

Annons

En tanke på “Kinematograf Oriental

  1. 1904 – Göteborgs biografer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s