Olympia

3.3

Anders Skog (1859-1929) föddes i Stommen, Gunnarsskog, två mil norr om Arvika, och var en mångsysslare. Han kom till Göteborg ca 1880, började 1884 som grosshandlare med försäljning av smör, ost och bacon åt rallare vid västkustbanan. Efter att hans syster, som var gift i USA, skickat honom en Smith Premier-skrivmaskin såg han 1896 till att bli agent för skrivmaskinsfirman i Sverige.

Genom amerikanska kontakter hamnade han i Paris där han studerade fonografen hos Werner Frères och blev generalagent för Edison i Sydsverige. Han gjorde vid hemkomsten inspelningar på fonograf som han sålde till kringresande filmvisare och kaféer i Sverige, Danmark och Island – en tidig jukebox.

Skog förekommer som handlande i Adresskalendern från åtminstone 1884. Han bytte ofta lokal: Kungstorget 8, Vallgatan 13, Sillgatan 13, Vallgatan 27 och Drottninggatan 13 innan han till slut blir mer permanent med lager på Drottninggatan 18 och kontor i gamla Korkfabrikens hus vid Magasinsgatan 17. En annons i kalendern 1900 berättar att han nu börjat sälja grafofon- (fonograf-) -apparater. En äkta Columbia, som vunnit Grand Prix i Paris 1900, kunde fås för 20 kr, inspelta och insjungna originalrullar för 2 kr styck och stora, så kallade Grand-rullar för 6 kr.

3.12ljusare

Från 1902 har han “utställning” och minutförsäljning i Arkaden, nu med apparater från 10 kr och inspelta och insjungna P-rullar (förkortning för pianorullar) för 2 kr styck eller 20 kr för dussinet. “Öfver 500 olika nummer.” Han fortsätter att titulera sig som handlande. I Adresskalendern finns inte ett spår av att han drev biograf i Arkaden.

Enligt en intervju i GP den 7 juni 1960 med landets äldste biografmaskinist, 79-årige Emil Andersson, så var Anders Skog den enda på den här tiden som importerade film och apparater.

De första var Edisonprojektorerna, men eftersom de inte låg i samma klass som t.ex. de franska och engelska, kom edisonsfabrikatet till mycket litet användning här i Sverige.

– Anders Skog, som inom parentes var en hårdhudad chef, får man nog räkna till en av de allra främsta pionjärerna. Det var strängt taget han som satte fart på bioverksamheten här i landet. Han hade intresse och pengar. Två egenskaper som var nödvändiga.

– Jag minns, att den första som fick köpa en apparat var teaterdirektör Oscar Wennersten, känd författare till många folklustspel som ännu i dag spelas på våra friluftsscener. Han köpte apparaten på avbetalning och jag skulle, som Skogs representant, följa med som maskinist och framförallt inkassera avbetalningarna på apparaten.

Andersson sammanfattade också utvecklingen:

– Det var goda tider och bra förtjänster några år…, men folk tröttnade naturligtvis på, att se de gamla filmerna. Några nya kom sällan in, i alla fall inga med nya motiv. 1906 och nästan hela 1907 låg därför alla biografer i landet nere och det var först hösten 1907 som det på nytt blev liv i dem. Det var när Nordisk Film i Köpenhamn började spela in små kärleksfilmer m.m.

Emil Andersson tycks ha rest omkring i Sverige, Norge och Finland med Wennersten redan från 1901. Det innebär att Skog sålde filmprojektorer långt innan han startade Olympia.

Tillsammans med göteborgaren Johnsson öppnade Andersson 1903 Stockholms första permanenta biograf vid Biblioteksgatan. Han var den förste i Göteborg som monterade in “sjunkande belysningen” i en biografsalong – när, är inte bekant. Fortfarande 1960 var han innehavare av maskinfirman Andersson & Börjesson i Göteborg.

Skogs lagerchef Anders Bengtsson berättade för Idestam-Almquist hur han mindes när den första filmprojektorn anlände från Werner i Paris, i små bitar i en låda. Bruksanvisningen var på obegriplig utrikiska, men man lyckades ändå få ihop den.

Anders Skog drev även Oriental vid Kungstorget en kort tid i början av 1904 och hade biografer i Stockholm (första 1904), bland andra Ideal vid Biblioteksgatan och Malmö (första 1906). Det blev sammanlagt åtta  runtom i Sverige. Han hyrde ut sina filmer till andra när han var klar med dem själv.

Småningom blev Skog alltmer intresserad av bilar, och avvecklade biografrörelsen. Hans Firma And. Skog var den mest betydande bilagenturen utanför Stockholm. I februari 1909, när han var 50 år, vann han KAK:s vintertävling genom att köra Göteborg-Stockholm på 23 timmar 24 minuter och 42 sekunder. Självfallet gjordes det ett filmreportage från tävlingen.
3.2

Som handlande hade Anders Skog internationella kontakter. Så beslutet att öppna en biograf intill  fotoaffären i Arkaden måste ha kommit naturligt när han såg köerna till Göteborgs första biograf en bit bortåt gatan.

I slutet av 1903 tog han upp en ny dörr i fasaden 50 meter till höger om pionjärbiografen, där Törnstens herrekipering senare etablerade sig, och den 9 januari året därpå fick Göteborg sin första biogata när Olympia öppnade.

3.10B

Olympia hade samma entrépriser som grannen, det vill säga 25 öre för vuxna och 10 öre för barn. En bra lördag kunde intäkterna bli 350 kr. Antal platser är okänt. Som biografmaskinister anlitades bryggardrängar som vevade en Urban Perfect Bioscope-projektor.

3.4

Den legendariska stumfilmspianisten Signe Andersson kom till Olympia från Stora Biografen under Anders Skogs tid. Signe hade upplevt Köpenickskapten på Stora Biografen. Den filmen visades på göteborgsbiografer 1908. Skog lämnade Olympia i juni 1909. Så Andersson bör ha bytt biograf någon gång under den här perioden. 1911 flyttade hon till Svea; kan det ha varit i samband med att Edholm blev ägare till Olympia? (Mer om Signe Andersson under Svea.)

Ett osignerat brev i HT-arkivet styrker det mesta av slutsatserna:

Sprängkullsgatan 37 [Signes bostadsadress]
60 År fyller 11/10 43 Fröken Signe Andersson. Har i många år varit pianist i Svea-Biografen många minns nog henne på den tiden. Åren 1906-1908 skötte hon musiken på Stora Biografen dito Biograf Olympia arkaden åren 1908-1910. För sitt glada väsen är det nog många som ihågkommer henne på denna högtidsdag.

SENARE ÄGARE
Efter de första lyckade åren bytte Olympia ägare flera gånger, den 1 juni 1909 tog Carl G Olsson (som då ägde Biograph-Teatern vid Torggatan på andra sidan Gustaf Adolfs-torg) och John Löfmark över för att redan den 14 april 1910 lämna vidare till musikdirektör Carl Bernhard Hultén (pianist vid Grand Kinematograf) som småningom (1911?) lät den gå till Alhambras ägare F W Edholm. Man kan tänka sig att ingen annan ville ha biografen – det fanns hela 18 stycken i Göteborg vid den här tiden, det stängde och öppnade någon om året – och att Edholm helt enkelt bara tog sig an den övergivna biografen.

Biograflokalerna blev allt större och bekvämare på 10-talet och det är märkligt att de två pionjärerna i källaren lyckades hålla sig kvar i konkurrensen så länge. I början av 1915 slog Edholm igen Olympia, enligt Asplund, men i den sammanfattning av biografläget i Göteborg som Aftonbladet gör den 3 mars 1913 finns inte biografen med. (Asplund har skrivit ordet “FEL” bredvid denna uppgift på en fotokopia av artikeln, så det verkar som om han hade bevis för att Olympia fortfarande existerade.) 1917 dog Edholm och Göteborgs första biograf, Alhambra, följde honom i graven. Arkaden var inte längre någon biogata, och skulle hellre aldrig bli det igen.
3.10A

Arkaden var fortfarande Göteborgs centrum vid tiden för Olympias stängning. Samma år öppnade ett stort café med matsal i bottenvåningen. I ritningar från 1918 framgår att en kägelbana tagit över biograflokalen. Den startade kanske i samband med att biografen upphörde eftersom ett inre rum är markerat som den nya banan, medan det yttre, före detta biograflokalen, anges som den gamla. I Asplunds anteckningar står det “Bowlingbana efter 1915.”

1929 förvandlades det gamla biografutrymmet/kägelbanan till ett musikrum med en ny trappa direkt upp till affären i gatuplanet där Waidele installerade sig. I dag finns inga spår kvar. Byggnaderna kring den diagonalt gående gatan Arkaden revs 1972.

DEN OSYNLIGA FILMAPPARATEN
Emil Andersson berättade i GP 7/6 1960 om en filmvisning med hans kompanjon (?Johnsson) på teatern i Hälsingborg. 27 man ur Södra Skånska Infanteriregementets musikkår spelade och det var premiär för den “osynliga filmapparaten”:

– Tidigare hade ju alltid apparaten varit placerad i salongen men nu hade vi flyttat på en del parkettstolar och tagit ett hål i väggen bakom där apparaten placerats. Men publiken var orolig och bestormade vaktmästarna med frågor om, “vad det här var för skoj”, det finns ju ingen apparat sa’ dom och trodde det hela var ett lurendrejeri. Men desto större blev deras förvåning när ridån gick upp på slaget 8 och filmen började. Den gången fick vi applåder.
3.5

I Olympias öppningsprogram den 9 januari 1904 visades Faust i underjorden. Göteborgs-Posten skrev: “Att dessa kinematografförevisningar blifvit ett värkligt folknöje, därom vittnar den ständigt växande köbildningen i Arkaden om söndagsaftnarne.” Man berömde också “den nya, enkelt och praktiskt inredda lokalen” och uppmärksammade särskilt en tjurfäktningsfilm (Tjurfäktning i Barcelona 1903).

3.6

Observera hur man betonar ”Nya lokalen”. Detta därför att  den gamla biografen i Arkaden inte hade något egentligt namn. Så kunde det inte fortsätta. Göteborgs första biograf fick snart namnet Alhambra.

En av de största tidiga succéerna hade svensk urpremiär den 27 april. Det var Det stora tågröfveriet i Amerika även känd som Den stora tågplundringen eller Amerikanska stråtröfvare plundra ett posttåg eller Det stora tågrånet, med andra ord Edwin Porters The Great Train Robbery från 1903, av många kallad den första västernfilmen. Den kom att visas upprepade gånger på flera biografer.

En annan klassiker, som antagligen hade svensk premiär på Olympia under året, var den 27 minuter långa Den otroliga resan (Voyage à travers l’impossible, 1904) av Georges Méliès. Det danska bolaget Nordisk Films var en stor leverantör till Göteborgs biografer. Skogs första kontakt med dem ägde rum i december 1906.

3.11

Exakt när det här programmet visades har inte gått att fastställa. Skidtäflingarne i Slottsskogen gick den 1 mars. Spökhotellet hade premiär på Oriental den 20 maj och fick två reprisveckor på Olympia från 12 september. Delar av filmprogrammet kunde bytas ut i förtid eller hållas kvar längre. Att det är i början av verksamheten understryks av att man poängterade “nya förevisningslokalen”. Men projektorn är inte längre en Urban utan en Olympia Elektric Biograph; det kan förstås vara ett påhittat namn för att imponera.

3.7

Hiawatha visades på Olympia från den 21 januari 1904, Riddar Blåskägg på ännu inte döpta Alhambra. Observera den tidiga sensationsreklamen.

3.83.9

5/10 Bergsbana i Spanien + Jupiter i underjorden (färglagd) + Ett Skeppsbrott + Kolingen och grilljanarne + Komisk badscen – Mixed bath

12/12 En rundresa i Världsrymden i 40 scenerier (förevisad på Alhambra i London första gången 27/10) + Zeus i underjorden + (från 13/12) Göteborg i vinterskrud (en spårvagnsresa med Ringlinjen)

14/12 Drama i en kolgruva + Göteborg i vinterskrud + En tur med trawlångare i Kattegatt + Landstrykaren i badrummet + Den kärlekskranke Rekryten

16/12 Borneo och Ceylon (410 m “tager c:a 25 minuter genom apparaten” – H.M. Loman, medl. i Brittiska fotografiska sällskapet) + Sprätten i trångmål.

27/12 Rekryterna härdas + De amerikanska banktjuvarna (“The Yeggs”) + Konstapeln lurar sergeanten

3.13a3.13b

En tanke på “Olympia

  1. 1904 – Göteborgs biografer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s