Järntorgsbiografen

43.6Järntorget ca 1935. Rialto (som började som Järntorgsbiografen) t v, Nya teatern i Arbetarföreningen t h

En biografägare ägde i regel inte sin biograf, han hyrde den. Ibland drev ägaren själv biografen, ibland fanns det en föreståndare. För de mindre biograferna kan ägaren (av biografen eller fastigheten) vara så osynlig att föreståndaren framstår som ägare. Det har inte helt gått att klarlägga detta för varje biograf. Vid tiden för Järntorgsbiografen blev det mer komplicerat. Palladiumbolaget började bilda särskilda fastighetsbolag för de hus där deras biografer låg.

Den 29 september 1918 konstituerades AB Järntorgsbiografen med ett aktiekapital på lägst 400 000 kr och högst 1 200 000 kr. Till styrelse valdes direktörerna Gustaf Hilding och Knut Husberg, advokat Gustaf Hellman, fabrikör Fred Kanold och handlanden O. H. Carlsson.

Biografen invigdes den 11 februari 1922 med det otympliga namnet Järntorgsbiografen. Man tycks ha varit mer intresserad av fastighetsaffärerna än biografen, för i början av 1923 tog direktör Fredrik Andersson från Stockholm över driften och döpte om bion till Rialto.

Järntorgspalatset såldes den 15 juli 1924 på auktion. Det nybildade aktiebolaget Fabo ropade in biografen för 1 380 000 kr. Fabo var ett dotterbolag till Orion som var Palladiums fastighetsbolag.
43.2a
43.7

Vid invigningsföreställningen den 11 februari för särskilt inbjudna, bland annat stadsfullmäktige, spelade orkestern under ledning av kapellmästare Nils Schöön tre musikstycken följt av ett hälsningstal från direktör Hilding och den vid biografinvigningar så obligatoriska prologen, läst av skådespelaren Gabriel Alw. Premiärfilmen var den norska Kaksen på Överland med Per Quærnstrøm, Signe Heide Steen, Arthur Andersen och Helga Lund-Rydland. Dagen därpå släpptes allmänheten in.

Arkitekten Malte Ericks hade placerat bänkraderna på parkett i en rundell med sidogångar, två bronskronor med ljusskärmar i japanskt siden satt i taket, två trappor ledde upp till en väldig foajé, även biljettluckorna var två. Det fanns 803 platser.

Allt var inte frid och fröjd i början. Biografen utsattes för “arbetarförföljelser”, flygblad delades ut framför entrén och på tågen till Göteborg från Trollhättan och Kungsbacka. Under slutfasen av byggnadsarbetet hade frivillig arbetskraft anlitats under elektrikerstrejken för att elinstallationerna skulle bli klara i tid.

En tvist med den tyske musikern Waldemar Gölzner ledde till rättegång. Han hade kontrakt den 1/10 1922 – 1/6 1923, men fick inget inresetillstånd. I stället kom han på besöksvisum för att träffa sina föräldrar, försökte spela på biografen, men nekades och tog det till domstol. Han dömdes att betala rättegångskostnaderna, 762:50.

43.2b43.4 28/1 1923

3 tankar om “Järntorgsbiografen

  1. Rialto – Göteborgs biografer

  2. 1922 – Göteborgs biografer

  3. Rialto – Göteborgs biografer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s