Hagabion

79.1

Även Folkets Bios andra biograf i Göteborg, den nuvarande vid Linnégatan 21, ligger i lokaler som inte var avsedda för filmvisning, men nu blev ombyggnaderna mer omfattande. Viktoriaskolan hade byggts 1875 efter arkitekten V Adler. I början var det en folkskola, senare fortsättningsskola. När föreningen med kommunens hjälp hittade lokalerna hade de stått tomma några år.

Stora salongen, som egentligen hette Svarta salongen efter färgen på väggarna, men det var ingen som använde det namnet, kom till genom att kombinera fyra klassrum med en bit av källaren. Gymnastiksalen blev kafé, och tre kontorsrum förvandlades till Blå salongen, dvs Lilla salongen. En samlingslokal för möten, kurser och fester kallades för Rosa rummet.

Huset byggdes om hösten 1982 med hjälp av en byggledare, en byggtekniker, några AMS-arbetare, men mest med frivilliga insatser från medlemmarna. Renoveringen gick på 1,6 miljoner. De sista spikarna slogs i medans den första publiken väntade i foajén.

Lördagen den 8 januari 1983 ringlade kön långt ned på Linnégatan. Mellan 12 på dagen och 2 på natten startade en film varje timme, varannan gång i Svarta, varannan i Blå salongen. 15 stycken hann med med:

Chefen
Land och söner
En välsignad dag
Natten vid havet
Birgit Haas måste dö
Mod att leva
Milka
Förföljelsen
Atomic cafe
Hemligheten
Kärlekspassionen
Jag går upp på morgonen med girafferna
Vem dödade Jennifer Collins
När seklet var kort
Slutstation frihet
Ebba the movie.

Säkringarna gick tre gånger under visningen av den sista filmen. Man erkänner själva att malörer händer lite oftare än på vanliga biografer. All arbetskraft kring själva visningarna, maskinist, kassör, vaktmästare, är fortfarande obetalda medlemmar och på grund av rotation och ständig nyrekrytering lyckas inte alla skaffa sig rutin.

Publiken ökade från 25 000 per år vid den gamla biografen till 60 000 per år, man hade kalkylerat med 30-40 000. De filmer som gick bäst de första fem åren var Smärtgränsen (10 000 besökare), Stop making sense (7 000) och Nostalghia (5 000).

Andra föreningar har också lokaler i huset. Fotograficentrum var med från början och tanken var att de skulle ordna utställningar i kaféet som anknöt till filmerna. Vid invigningen kunde man titta på gamla göteborgsmiljöer.

Antalet platser i en biografsalong kan skifta under en längre period av olika anledningar. En vanlig orsak är att stolar så småningom slits ut, så Hagabions stora salong hade efter ett tag inte längre 151. Det var ovanligt trångt mellan raderna, ett intryck som förstärktes när någon satte sig i stolen framför och ryggstödet kom farande som på en flygplansfåtölj.
Salong 2 hade 51 något provisoriska sittplatser i början, senare 42.

Visningarna upphörde den 1 november 2001 och vid rivningen av biografen i samband med ombyggnad hittade man en andra gradäng dold under den övre. Brandmyndigheterna hade upptäckt att det inte var så lätt att ta sig ut, så man tvingades flytta biografen till det gamla Rosa rummet och ett kontor som slogs ihop. Visningarna i den nya salongen med 58 platser inleddes den 14 januari 2002 följt av en högtidligare invigning den 18 januari.

Hur man skulle använda den minsta salongen var inte riktigt klart när man länge projekterade en tredje salong; skulle det bli en intern biograf, eller ett forum för mer politisk film (den gamla tanken som aldrig släppt). I praktiken kom den med sina 18 platser att bli en nedflyttningsbio för de filmer som drog minst publik. Vid invigningen den 23 februari 1992 visades den tjeckiska Örat som legat förbjuden på hyllan i sitt hemland sedan den spelades in 1969.

När det var dags för fem-årsjubileum frossades det på film i dagarna tre och man konstaterade att man visat mer än 500 filmer under de fem åren för en publik på 300 000. (Sedan Folkets Bios start i Göteborg 1974 hade mer än 1 300 filmer visats.)

1998 1997

Utanför den ordinarie repertoaren förekommer olika serier och specialvisningar. Man kör under perioder även film i Angered och på Aftonstjärnan. I Frölunda startades en lokal förening som tog över visningsverksamheten där.

På grund av verksamhetens karaktär, med ideella insatser och ambitiös programpolitik, som ändå måste vara tillräckligt kommersiell för att det ska gå ihop, så har Hagabion kanske haft fler kriser än andra biografer. En av de största kom när Capitol och Svea började konkurrera om publiken. Så småningom profilerades repertoaren och publiken fick något olika förväntningar på filmerna vid respektive biograf.

Första Hagabion.

79.4 79.3a 79.3b

2 tankar om “Hagabion

  1. 1983 – Göteborgs biografer

  2. Hagabion – Göteborgs biografer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s