Göteborg har 454 016 invånare.
Årskronologi.
4/2 Lene Bergs EnKvinnasHuvud visas på Pustervik under filmfestivalen.
7/2 Skådespelaren Allan Edwall dör.

8/2 Maj Wechselmanns Hitler och vi på Klamparegatan visas på Pustervik under filmfestivalen. Den är inspelad i Göteborg, bland annat vid Gröna Vallen, Oljekvarnsgatan, Kommendörsgatan i Majorna och Masthugget. I filmen skildras en nazistdemonstration på pingstafton 1934 i samband med en två dagar lång kongress. Konfrontationen med motdemonstranter, anförda av kommunisten Knut Senander, ägde rum på Lilla Risåsgatan.
21/2 Stefan Jarls Jag är din krigare har premiär. Den är inspelad i trakterna kring Kinnekulle.
19/4 Hitler och vi på Klamparegatan har premiär på Hagabion.
Maj: Göta stänger.
1/5 Regissören Bo Widerberg dör.
25/6 Havsforskaren och filmaren Yves Costeau dör.
1/7 Skådespelaren Robert Mitchum dör.
2/7 Skådespelaren James Stewart dör.
3/10 Skådespelaren Jarl Kulle dör.

10/10 Carin Mannheimers Rika barn leka bäst har premiär. Den är inspelad i Göteborg från mitten av januari till mitten av april. Filmen bygger på en pjäs av Mannheimer som hon regisserade på Folkteatern året innan, där den genom sina 98 utsålda hus blev en av teaterns största succéer.
4/11
Vad är en biograf?
Det beror på hur man räknar. På ett sätt har det funnits 82 biografer i Göteborg sedan den första öppnade den 27 juli 1902, så många blir det om man utgår från den fysiska lokalen. Om man räknar antalet biografnamn, blir det fler än 100, man bytte gärna namn i samband med nya ägare eller en större ombyggnad. Om man ska räkna varje salong i filmstäderna, så blir det ännu fler.
Sex biografer har haft tre namn:
* Göteborgs Kinematograf (1905) blev Intima Biografen (1918) och slutligen Facklan (1944).
* Nordstadens Kinematograf (1908) blev Biograph-Teatern (1908) och Star (1913).
* Lindholmens Biograf (1915) blev Stjärnan (1943) och Aftonstjärnan (1994).
* Maxim-Teatern (1916) blev Roxy (1936) och Boulevard (1941).
Scala (1922) blev Plaza (1941) och Cinema (1968).
* Järntorgsbiografen (1922) blev Rialto (1923) och Prisma (1969).
Ibland har samma namn använts på olika lokaler, Biograph-Teatern vid Sveaplan (1904) och Torggatan (1908); Hagabion vid Skolgatan (1974) och Linnégatan (1983); Star vid Torggatan (1913) och Kungsgatan (1973); Rex vid Backavägen (1940) och Brahegatan (1959).
Det beror på hur man räknar. Antingen hade Göteborg vid det senaste sekelskiftet färre biografer än någonsin eller också var det ganska hyggligt. Redan 1904 fick staden mer än 10 biografer. Under 20-talet låg siffran och pendlade mellan 17 och 19, för att 1927 passera 20-strecket. 1937 fanns det fler än 30 och 1943 fler än 40. Rekordåren var 1949 och 1959 då hela 44 biografer var verksamma samtidigt i Göteborg. Men året därpå var siffran åter under 40 och 1966 under 30.
Från 1970-talet blir statistiken inte lika självklar längre. För nu dyker filmstäderna upp och biobranschen betraktar varje salong som en biograf (eller enhet). 1995 när Biopalatset öppnade fanns det en kort tid 50 salonger runt om i staden fördelade på 20 anläggningar. Senare sjönk siffrorna till 38 salonger på 15 platser. (Här har inte gjorts några försök att redovisa förändringarna efter 2000.)
Det beror på hur man räknar. Det visas film på alla möjliga ställen Det körs film då och då i Västra Frölunda och Angered. De borde kanske ha räknats med bland de ordinarie, för några av de tidigaste biograferna visade film under liknande omständigheter. Här har det korta historiska perspektivet varit utslagsgivande.
Chalmers har en ny biograf sedan en tid. Stadsbibliotekets hörsal och Studentkåren på Götabergsgatan var under många år hem för både Göteborgs Studenters filmstudio och den lokala filialen av Filminstitutets Cinematek. Ur filmstudion växte filmfestivalen fram.
Gränserna för vad som ska räknas som en riktig biograf är vaga. Cosmoramabolaget hyrde Redbergsgården mellan 1943 och 1971 för helgvisningar, efter samma modell som Sandrews senare provade på Draken.