Carolus

Trots att Carolus låg mitt i stan vid Kungsgatan 7b fick biografen samma funktion som Flamman och Kaparen. Den blev en biograf för att parallellsätta de riktigt populära filmerna med premiärbiografen. Öppningsfilmen den 2 december 1935 hette Ungdom av idag och den gick samtidigt upp på Palladium och Röda Sten, naturligt, eftersom det var Palladiumbolaget som var ägare.

Göteborgs-Postens recentionssignatur Grip. tyckte i sin anmälan dagen efter att den svenska filmen om flygarungdom var lyckligt vald. Men – ljudet var något för hårt vid premiären, men det ordna sig väl när de nya apparaterna blivit riktigt inställda. Under hela första veckan inleddes föreställningarna med att skådespelaren Anders Boman läste en prolog skriven av Fritz Schéel.

På onsdagen veckan innan hade den nya biografen visats för pressen. Allt var inte riktigt klart, neonskylten, en nyhet för biograferna på 30-talet, var ännu inte tänd.
Från trappan, som är bevarad i den nuvarande affären, kom man ned i entréhallen i ljusa och glada färger, rött vid själva nedgången, fondväggen och taket i citrongult och sidoväggarna i en blågrön färg. På ena sidan av trappan finns ett glasskåp för biljettförsäljningen och på motsatta sidan ett konfektstånd. (GP 28/11 -35)

Salongen ser ljus och trevlig ut med sina gula väggar och pelarrader och de röda stolarna som äro beklädda med velvetin och pergamoid. Väggarna äro klädda med ankarboard och bakom denna yta finns annat ljudisolerande material så att ljudet ska komma till sin rätt. Taket är blåsvart och ridån av enfärgad blå sammet. Salongen, som har 332 sittplatser, får en indirekt belysning från fyra ljusramper … Den vita duken är en s.k. kristallduk, som är särskilt ljusstark.(GP 28/11 -35)

Duken var av Cromolite, perforerad med mängder av små kristaller som gav en klarare, skarpare bild och 30% ljusbesparing.

Öppningsfilmen Ungdom på glid gick året ut, i fem veckor.

Under 1936 kom några få premiärer i som Ryttaren från Silver Creek med Buck Jones och Draculas dotter. En del veckor körde man Karl Alfred-program, en blandning av Max Fleischers tecknade figurer, kort- och journalfilmer, men mest fick man ärva programmet när det inte längre var lönsamt på en premiärbiograf.

25/1 1939

Gunnar Ekström (född 13/9 1904) var föreståndare från början, han hade var aktiv i filmbranschen sedan 1927. Olof Friman (född 8/12 i Råda) var vaktmästare från 1937. Kurt Mathiasson (född 28/2 1918) jobbade som maskinist.

Projektorerna var två stycken Philips blockpost, en nyhet där ljud- och bildmaskinerna var sammanbyggda till ett block. Ljudet var så kallat Widerange, för att High Fidelity-film skulle komma till sin rätt. Det fanns också en grammofon och en mikrofon i maskinrummet, den senare för eventuella meddelanden till publiken.

Sommaren 1947 utrustades biografen med Ernemann IV-projektorer, men det kunde inte hindra ett allmänt förfall på 50-talet. Sommaren 1963 gjorde man uppsnyggning för att satsa på en önske-bio för göteborgarna. Det gick tydligen inte så bra. Även om det fanns fler reprisfilmer på den tiden, genom att filmbolagen höll rättigheterna längre, så var önskerepertoaren begränsad inte bara till vad som fanns i lager, utan också om bolagen ville släppa en bra reprisfilm till en liten biograf.

Den 29 juli 1973 stängde Carolus för att efter sommarens renovering öppna som Star.