Arkaden – Göteborgs förste biografägare.

1.1Göteborgs biografpionjär föddes 1855 som Niels Jacobsen i Sölleröd i Danmark. Han tog sig artistnamnet Le Tort efter en berömd trollkonstnär. Efter en tid vid Folies Bergère i Paris turnerade han med ett “orientaliskt sällskap” i Sverige: Malmö i januari 1899; Lund, Höör, Landskrona i september 1900. Däremellan besökte han bl a Bohuslän och Filipstad och den 10 december 1899 trollade han på Sundsvalls Teater.

1.1aLe Tort och hans fru var ett stiligt par. “Det var en 50 års man, tydligen en väldigt fin herre med pikéväst, tjocka guldringar, etc.”, enligt typografen Robert Aronsson, som inte förstod vad han talade för språk. “Det är möjligt att det var danska.”  (NT 8/12 1954).

I maj 1901 visade han “en liten häst i en hunds storlek”, ett piggsvin, en amadil och andra smådjur hos Ole Olsen på Malmö Tivoli. Samma år, i juli, var le Tort i Göteborg och visade upp menageriet på Andra Långgatan, enligt poliskammarens liggare. Den 2 augusti till 15 september var det Stockholms tur att få se djuren, i en butik på Drottninggatan 71C.

Året därpå träffade Le Tort J. Couprant som visade film vid gävleutställningen. Enligt När filmen kom till Sverige demonstrerade den icke-svensktalande ingenjören från Paris maskiner i modell i Norrland, och visade filmer om Dreyfus och krigen. Han hade Carl Johan Pettersson anställd som “rekommendör”, utropare och allt-i-allo.

Petterson berättade i NT 10/12 1954 att de också hade rest genom Finland med Edisons fonograf, en modell av John Erikssons varmluftmotor och ett eget elektriskt kraftverk. Men när de kom till Leningrad gick det dåligt, Petterson åkte hem och Couprant blev av med det mesta, utom fonografen. Det var i det läget som han träffade Le Tort i Gävle.

Att Couprants bror i Versailles sålde mekaniska och elektriska apparater, bland annat filmprojektorer, är en viktig förklaring till hur Le Tort och Couprant så snabbt kunde prova på olika verksamheter. Den 25 februari 1902 öppnade de en fotoaffär med biograf, och från början av mars Amerikanska teatern (med fonograf, Royal Biograph och varieté), vid den adress i Stockholm där tidigare de levande djuren förevisats.

Några dagar senare anmälde Couprant hos polisen i Göteborg att han ämnade inleda “förevisning av kinomatografbilder” i Arkaden, i en lokal för 70 personer varav en del ståplatser. En annons den 1 mars förkunnade:

Från och med söndagen den 2 mars förevisas DEN ODÖDLIGA TEATERN i Arkaden-Passagen. Förevisningar medelst kinematofonspiritisografen av bl.a. Opera Carmen, Oberammergau Passionsspel m.m. Föreställningar kl 6 och kl 8. Entré 50 öre och 35 öre. Barn 25 öre. Gör ett besök! Se affischerna!

1.420/1 1902

Det tycks inte ha gått så bra, redan den 10 mars försöker Couprant sälja utrustningen och en annons den 20 mars utbjuder till salu Den odödliga teatern komplett med inredning till föreställning inklusive 50 filmer.

1.520/3 1902

Det är troligt att Couprant vid den här tiden upptäckte den större lokalen i Arkadens källare och föreslog sin kollega att den skulle passa bra för filmvisningar. Den 15 juni stängde Amerikanska teatern i Stockholm och den 27 juli öppnade biografen i Arkaden.

I början av 1903 var Le Tort tillbaka i Stockholm och visade Resan till månen i Vetenskapsakademiens stora sal under några dagar och på Biografen i Blanchs från 3 januari till 15 mars. Le Tort måste ha insett att han hade fått tag på något speciellt med Resan till månen och att det fanns mycket mer att tjäna på filmen genom att resa runt med den. Men han hade fortfarande kontakt med Göteborg och återkom ett par gånger, under höst och jul, med specialvisningar på Läroverket, innan han vid årsskiftet helt lämnade ifrån sig biografen i Arkaden.

Bara några dagar efter att visningarna upphört på Blanch var han i Sundsvall i början på Norrlandsturnén. I hans program ingick också de kolorerade Méliès-filmerna Cendrillon (Askungen, 1899), Lilla Rödhättan och Vargen (Le petit chaperon rouge, 1901) och Robinson Crusoe (1902) samt de engelska Pompejis förstöring (The last days of Pompei, Robert W. Paul 1901) och Aladdins underbara lampa (G. A. Smith 1898)

Tre dagar från den 6 oktober presenterade han några engelska vetenskapliga filmer i Vetenskapsakademiens hörsal i Stockholm: Biets naturalhistoria (Natural history), Den osedda världen (Unseen world) och Snälltåg genom Canada (Living Canada), samtliga Charles Urban, 1903.

Under våren 1904 finns visningar dokumenterade i Vetenskapsakademins hörsal 3/1-24/1 Arctics nordpolsfärd och i Sundsvall 7/4-10/4 En bergbestigning av Matterhorn, Arctics nordpolsfärd och Vilhelm Tells hjältesaga.

Den 17 augusti öppnade Le Tort Malmö Biograf Teater vid S. Tullgatan 6. Året därpå lämnade han Sverige på grund av skatteproblem och öppnade Köpenhamns Biografteater, Vimmelskaftet 27, tillsammans med Ole Olsen.
Senare startade han två biografer i England innan han bosatte sig i Lyngby, strax norr om Köpenhamn, med åtminstone en biograf i Århus. De sista åren innan han dog 1924 bodde han i Odense.

(Kompletterande uppgifter kommer från Waldekranz‘ avhandling och Johan Bergengrens När filmen kom till Malmö i Skånska Kinematografen.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s