Annedals-Biografen

23.1Göteborgs förste filmrecensent bör ha varit signaturen Codac som skrev en gång i månaden i GT under rubriken Kinematograferna. Han hade genomgående en spydigt moraliserande jargong. Den 1:a november 1907 berättade han om sina försök att besöka biografen i Annedal. Den lär ha startat redan någon gång i våras, men han hade då stött på en stängd dörr, och under hösten satt ett plakat uppe, som upplyste om att lokalen reparerades. Senare fanns ett program i fönstret och anslag om extranummer “fr. o. m. i dag”. Det skulle börja klockan 19, men först en timme senare öppnades dörrarna och Codac kunde äntligen betrakta den mystiska biografen.

Lokalen var liten, men ofantligt tillräcklig för publiken. Väggarna bemålade med sköna landskap. Sittplatserna obekväma och ordnade så, att första plats är sämst. Personalen syntes inbördes missnöjd.

Programmet:
1. Två karlar skjuta under ifvrigt gestikulerande och många teatraliska åtbörder ihjäl en stenbock, som hembäres på stång.

2. En gentleman ilar på sin fästmös kommando efter en tjuf, som tagit deras matsäckskorg. Han blir slagen, rånad och återkörd. Blir därpå på fästmöns kommando genompryglad af en atlet, hvilket är allt.

3. En man som kläder om sig gång på gång med stor skyndsamhet.

4. En köksa som dricker sig rusig på herrskapets vin och afslöjas medels bläck på karaffinhalsen.

Extranummer: En man som jonglerar med terningar.

Codacs avsmak är tydligt märkbar i hans sammanfattande filmsynopsis. En tänkbar orsak till Annedal-biografens oregelbundna öppethållande är att Sven Svensson kan ha haft problem med att få tag på nya filmer.

Det visade sig en dag att den Olof Gulbrandsen som enligt Asplund fick tillstånd den 30 april 1907 att visa film vid Västergatan 31 i Annedal inte bara var ägare till den fastighet där Svensson drev Annedals-Biografen, utan dessutom bodde i huset. En tänkbar förklaring är att Gulbrandsen ville försöka konkurrera med sin hyresgäst.

Västergatan 31 låg i andra ändan av samma kvarter, i korsningen till Albogatan. Ritningar från 1906 visar att hela huset var fullt av Annedals typiska små lägenheter, med ett undantag, en lägenhet hade gjorts om till affär med ett större fönster, men utrymmet var fortfarande väl litet för att användas som biograf.

1909 byggdes alla bottenvåningens bostäder om till butiker, de i hörnet slogs ihop till en större, men längre fram hade de återgått till lägenheter. Enligt Asplund var det “ovisst om bion startade.”

Huset vid Husargatan var från 1901 och ritningar visar att bottenvåningen hade 2 butiker och 1 rum. Innan biografen kom den 15 februari 1907 användes de tre rummen mot Husargatan och ett mot Änggatan som kafé. Nu slogs väggarna ut till de båda rummen på vardera sidan om hörnrummet och entrén flyttades till hörnet. Den ena vinkeln blev 7 m lång och den andra 5 m, båda var 4 m breda. Det fanns 80 platser

Även om ett L-format utrymme kanske inte är den vettigaste lokalen för biografverksamhet, så har vi sett exempel på det i Ideal, och ytan här var betydligt större än den på Västergatan. De flesta av de få uppgifterna talar för att Annedals-Biografen låg vid Övre Husargatan, men det är svårt att bortse från att ett tillstånd till filmvisning gavs för Västergatan.

Kanske var det så att man insåg att den lokal man fått tillstånd för var för liten
och att man därför hamnade på Övre Husargatan. Det skulle också kunna förklara Codacs misslyckade försök att gå på kinne. Antagligen stängde den snart efter hans besök i november.

En tanke på “Annedals-Biografen

  1. 1908 – Göteborgs biografer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s