1919

Göteborg har 197 421 invånare.

Motion i riksdagen om kommunal biografdrift. Det finns ca 700 biografer i Sverige.
Nya brandskyddsbestämmelser för biografer utfärdas. Åhlén och Åkerlund börjar ge ut Filmjournalen som veckotidning.

Nöjesskatt infördes på biografbiljetter 1919, samma år som biografägarna såg sig tvungna att ta till maktspråk för att förbjuda damerna att ha hattar på bio. I början kunde varje kommun bestämma om, och hur mycket, skatt som skulle tas ut på biljettpriset. 1933 föreslogs den bli obligatorisk och höjas med 5 och 10 öre per biljett.

Årskronologi.

Text efter ”Film:” är citat från programblad.

https://i0.wp.com/0xdb.org/0010298/poster256.jpg
1/1 Victor Sjöströms Ingmarssönerna I och II har premiär.
4/1 Odéon-Teatern öppnar.
6/2 Skådespelaren ZsaZsa Gabor föds.

17/2 Film: De franska jagarbesöken i Stockholms och Göteborgs krigshamnar. Bland annat hade franska föreningen här i Göteborg anordnat en dags kälkbacksåkning i “stora liden” i Slottsskogen, som de främmande matroserna utnyttjade med synnerlig förtjusning. En mindre kontingent kustartillerister hade kommenderats som styrare. När de första och efterlängtade apelsinerna ånyo kommo hit (11/2). Ångf. “Florida” i Göteborgs hamn med 20,000 lådor apelsiner.
24/2 Film: Vårt knappa spritförråd får påspädning: Ångf. “Hispania” lossar i Göteborg 2,672 fat och 14,000 lådor cognac. Det var ljuvliga dagar för hamnens törstiga själar; naturligtvis spilldes alltid något och nu tillgrepos snusaskar, mössor o.a. för att rädda vad som räddas kunde.

25/2 Regissören Torgny Anderberg föds.
10/3 Film: Den sista mintransporten över Göteborg

17/3 Film: Det franska ministerbesöket i Göteborg 16-19 Mars: Frankrikes minister i Stockholm, M. Louis Delavaud med svit anlände på söndagsmorgonen till Göteborg. Som ett ståtligt förebud till det franska besöket, inkom i hamnen jagaren“Meuse” och förtöjde vid stenpiren. För att ge ökad glans åt de officiella franska dagarna i Göteborg, inkom pansarkryssaren “Mon calm” – det största örlogsfartyg som någonsin besökt vår hamn; bilden visar örlogsjätten på ingående medan saluten dånar över fjordarna.

1/4 500 fat brännvin från 1788 upptäcks Carolus Rex.
28/4 Film: Bankrånet i Göteborg: Göteborgsbankens avdelningskontor vid Hvitfeldtsplatsen. Förövaren av mordet föres av polisen från mordplatsen.
30/4 Göteborgs Högre Latinläroverk invigs (från 1941 Hvitfeldska).
2/5 Botaniska Trädgården öppnas officiellt
12/5 Film: Ångaren “Stockholm” i flytdocka i Göteborgs hamn.
1/7 Kafferansoneringen upphör.
4/7 Typografstrejk utbryter
5-8/7 Inga tidningar kommer ut
9/7 En del tidningar börjar komma ut i beskuret skick
14/8 Palladium öppnar.
28/8 Strejken avblåses
September: Oden-Biografen öppnar
1/9 Film: Göteborgs teaterartister återvända efter sommarsemestern
18/9 SF (Svensk Filmindustri) bildas.
22/9 Film: Fiskpriserna återigen under debatt, varför några interiörer från vår fiskhamn kan vara på plats. Göteborgs hamn företer just nu en synnerligen livlig anblick.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/7/7a/Sir_arne_poster.jpg/220px-Sir_arne_poster.jpg
28/9 Mauritz Stillers Herr Arnes pengar har premiär.
2/10 Regissören Arne Mattsson föds.

13/10 Film: Till Göteborg anlände med ång. “New Windsor” 5,000 matpaket från svensk-amerikanarna till hemmavarande släktingar. Insamlingen skedde på initiativ av dir. Carl Brun, N.Y.

27/10 Film: Italienska flygbesöket i Göteborg 20-22 oktober. Göteborgs Fältrittklubbs terrängprishoppning och terrängritt vid Dösebacka (norr om Kungälv) lördagen den 25 oktober. Det ligger festivitas över de stora tävlingarna, dels därför, att Fältrittklubben nu firar sitt 25-års-jubileum och dels därför, att ritterna förlagts till Göta Artilleri Reg:tes gamla skjutfält; det är nu 55 år sedan Dösebacks skjutfält sista gången begagnades.

https://i0.wp.com/images.filmtipset.se/posters/58747028.jpg

17.4

3/11 Victor Sjöströms Hans nåds testamente har premiär.
10/11 Film: Hos våra “nya pojkar” på Kviberg. A.-B. Motorbränsles nya benzinstation i Göteborg, som nu tagits i bruk.
1/12 Film: Den tyska minsvepningsflottiljen i Göteborgs hamn.

Stockholm hade 1919 75 biografer, Göteborg 17, Malmö 12, Hälsingborg och Gävle 7, Norrköping och Örebro 6, Uppsala, Jönköping, Karlskrona, Landskrona, Borås, Karlstad, Västerås, Sundsvall och Umeå 5. Totalt fanns i Sverige 703 biografer med sammanlagt 206 931 platser samt 1 028 ambulerande.

Utanför Stockholm hade Malmöhus län flest biografer, 65, följt av Kristianstads län 43, Gävleborgs län 41, Västernorrlands 40. Att Göteborg och Bohus län med 31 biografer kommer så långt ner beror på att det bara fanns fem biografer på landsbygden, och bara en enda kringresande, bohuslänningarna var väl inte så biografvänligt inställda. De fem låg i Marstrand 1, Lysekil 3, Uddevalla 3 och Strömstad 2.

För Älvsborgs län fördelade sig biograferna: Vänersborg 3, Trollhättan 3, Alingsås 2, Borås 5, Ulricehamn 1, Åmål 2, Mellerud 1 och på mindre orter 6. Till det kom hela 80 ambulerande biografer. Varberg hade tre biografer och Kungsbacka en.

I Varberg fanns västsveriges enda kvinnliga biografchef vid den här tiden. Direktris Elsa Margareta Olivia Stenberg var född i Varberg 29 juli 1892. Hon kom in i branschen 3 november 1915 och var innehavare av Teaterbiografen. Hon var ogift.

https://i0.wp.com/cdn1.cdnme.se/cdn/6-1/849245/images/2009/pa050012_57288934.jpg

Förstadsprästen – 1917. Gabriel Alw, Mary Johnson, Concordia Selander och Georg Blickingberg.

Gabriel Alw (1839-1946) blev bofast i Göteborg efter att ha turnerat 1908-12. Förutom Cassels två sista Hasselbladsfilmer medverkade Alw i följande göteborgsfilmer: Vägen utför (1916), Mysteriet natten till den 25:te, Mellan liv och död, I mörkrets bojor, Förstadsprästen, Löjtnant Galenpanna, Brottmålsdomaren eller Hjärtats synd, Det finns inga gudar på jorden (alla 1917) och Nattliga toner (1918). Alw fortsatte att göra någon enstaka film om året under 20- och 30-talen och fick något av en come-back på 40-talet med flera filmer varje år fram till sin död 1946.

1919.1

1919.2b
1919.2a

1919.2c

1919.2d
Chaplins filmer visades på nästan varenda biograf vid den här tiden. Ett exempel på deras popularitet är en serie små annonser som dök upp under 1919. Charlie Chaplin och Roscoe “Fatty” Arbuckle dök förstås aldrig upp, åtminstone inte på riktigt, antagligen var det ett par utklädda göteborgare. Det hände också att man skrev “à la Chaplin” eller t.o.m. visade filmer med falska Chaplin, t. ex. Chaplin i Söndagsjägaren, på Metropol den 21 november 1921.

1919.3

1919.7

22/4

1919.8

9/6

1919.9

9/6

1919.13

7/5

1919.14

1919.16

1919.19

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s