1905

Göteborg har 138 030 invånare.

Rescued by Rover (England 1905) Cecil Hepworth – 1:a djurstjärnan.
Avenue Cheráq Gaz, Teheran – Irans 1:a biograf.

Årskronologi.
Samma film visades ofta på flera biografer under olika titlar. Ibland var det kanske för att lura publiken att tro att det var en ny film. Men det berodde också på att varje biografägare själv översatte titlarna och man tog gärna till det som man trodde var mest lockande. Särskilt i Göteborgs Kinematografs annonser är det ofta svårt att veta vad som är titel och vad som är beskrivning av innehållet eller reklamfraser.

6/1 Barnum Show, Kyrkogatan 15 – I cirkusprogrammet ingår filmerna Texas i Sverige, Prärielif i Göteborg och Kapten Fowlers Cowboy-Karavan.

7/1 Majornas Kinematograf öppnar.
21/1 Olskrokens Kinematograf öppnar.
28/1

1905.2

30/1 Olympia: En vansinnigs misslyckade rymning. Del 1: Den vansinnige inbillar sig vara Napoleon. Del 2: Striden mellan Den vansinnige och vaktarne. Del 3: Den vansinnige bryter sig ur cellen. Del 4: Den vansinnige flyr genom skogarna förföljd av sina vaktare. Del 5: Striden på bron. Del 6: Återkomsten till dårhuset. “Kolossalt komisk och skrattretande!”;

10/2 Varm korf säljs för första gången i Göteborg, vid Karl IX:s staty.

11/2 Konserthuset på Heden invigs. Arkitekt: Ernst Krüger. Med sina 1285 platser är det Sveriges största musiklokal. Dirigent: Tor Aulin.

23/2 Fågel Blå öppnar.

4/3 Oriental (Nytt hvarje tisdag) Londons djärvaste ficktjuv i arbete – på mångas begäran – Vi visa denna vecka ett särdeles långt program – tager 45 min att gå igenom biografen;

13/3 Charles Magnussons filmdebut var möjligen “Holmenkollendagen 13 mars”
27/3 Olympia: Den första värkliga krigsbilden från Port Arthur;

http://media31.dimu.no/media/image/S-SM/SuM-foto%20000103/19863?width=600&height=380
2/4 Kompositören Kai Gullmar (Gulli Bergström) föds.
13/4 Björngårdsvillan i Slottsskogen öppnas.
10/4 “Kinematograf i Exercishuset”

24/4 Olympia: Ryttarfästen i Göteborg den 14, 15 och 16 dennes + Körtäflingen å Heden: Corsen i Slottsskogen + Prishoppningarne å Idrottsplatsen + Kleptomani + De båda rivalerna;

27/4 Göteborgs Orkesterförening bildas.
6/5 Stora Biografen öppnar.
13/5 Barnens Dag firas för 1:a gången.
16/5 Skådespelaren Henry Fonda föds.

29/5 Olympia: Fri brottning mellan Hjalmar Lundin och John Berg (Lundin deltog samma vecka i brottningstävling på Cirkus) + Söndagens kapplöpning vid Kolberg;

8/6 Olympia: Nykterhetsdemonstrationen den 1 Juni 1905 + Aftäckningen af Jonas Alströmers statyn i Alingsås d. 2 Juni 1905;

10/6 Olympia: Kapplöpningarne på Lindarängen i Stockholm d. 21 Maj 1905 + Pansarbåten Oscar II:s sjösättning d, 6 Juni 1905;

29/6 Olympia: Branden i Hisingen + Fursteparets bröllop i Windsor;
1/7 115 bilar är registrerade i landet.
18/8 Stjärnan, nyreparerad lokal.

25/8 Olympia: H.M. Konungens mottagning i Marstrand + Prinsparets ankomst till Nynäs Mottagningen i Stockholm + Skrifmaskinens fördelar och nackdelar;

27/8 S/S Herbert sjösätts vid Eriksberg.
9/9 En spårvagn kör ned i Stora Hamnkanalen.
14/9 Göteborgs Kinematograf öppnar.
16/9 Biophonteatern öppnar.
16-17/9 Barnen Dag firas på Heden. Det är första gången i Göteborg.

https://i0.wp.com/classichollywoodcentral.com/wp-content/uploads/2013/02/Grat-Garbo-as-a-young-girl.jpg
18/9 Skådespelaren Greta Gustafsson (Garbo) föds.

https://kinnegbg.files.wordpress.com/2013/06/140fd-isa1.jpg
21/9 Skådespelaren Isa Quensel föds.
26/9 Kraftigt jordskred vid Ramberget.
27/10 Spårvagnslinjen till Kviberg invigs.

https://i0.wp.com/svenskanamn.alltforforaldrar.se/uploads/404715/8304eccf5b8e149.jpg
3/11 Skådespelaren Sigge Fürst föds.
30/11 Olskrokens biograf läggs ned.

1905.1
HT 21/12. Handelstidningen hade tidigare gett den dåliga biografrepertoaren en utskällning.

24/12 Företagsledaren Howard Hughes föds.

30/12 Olympia: Trollslottet ur Tusen och en natt (1475 ft – 2400 fotografier “längre, dyrbarare och mer storartad än någon annan kinematografbild visad i Sverige”) – Alhambra: Féernas rike (“Den mest storslagna bild som förevisats å någon kinematograf – 35 scener konstnärligt kolorerad”)

31/12 Västra Hamnkanalen fylls igen.
? Fågel Blå upphör med visningar.

Göteborg – största biostaden i Europa
Under 1905 öppnade fem nya biografer, men nu kom också de första nedläggningarna. Utvecklingen gick olika fort i olika länder och antalet biografer i städerna förändrades från månad till månad. Någon gång under 1904-05 är det mycket troligt att Göteborg var en av Europas, kanske världens, biotätaste städer.
Men redan 1906 hade det öppnats 23 biografer i Stockholm  mot 19 i Göteborg och 16 i New York (GP 2/2 1974). Året därpå började den stora nickelodeon-boomen i USA med hundratals biografer i New York och tusentals över hela landet.

Vad GP-artikeln glömmer att berätta är att några av biograferna redan lagts ner. Den första i Göteborg var antagligen Fågel Blå som bara överlevde en säsong. Biophonteatern, kan ha slagit igen före årsskiftet 1905-1906 och Eldorado stängde också under den här perioden. Det första säkra datumet för en nedläggning är för Olskrokens Kinematograf, som upphörde den 30 november 1905. Under våren 1906 lades Oriental ned följt av Colosseum den 30 september. Efter att den nittonde biografen öppnat den 15 oktober, så bör det ha funnits tretton verksamma biografer.

1905.5

Det kan ha funnits fler. På en ritning från 1905 är en Kinematograf inritad i ett hus på Norra Allégatan. Det är tre väggar som slås bort för att skapa ett större rum. Sammanslagna småbutiker är det vanligaste råmaterialet vid biografbildning den här tiden. I den andra ändan av fastigheten, nr 6 vid gatuhörnet, öppnade en automatrestaurang genom att  en lång rad av rum längsmed Lilla Pusterviksgatan slås ihop. Här startade Allébiografen 1916, men vad biografen från 1905 hette och om den överhuvudtaget kom igång, det finns det inte de minsta uppgifter om.

Att just Göteborg blev en så stor biografstad så tidigt måste dels ha berott på att de första biograferna gick bra, och att de långa köerna lockade andra att följa efter; dels att Göteborg hade en direkt kontakt med kontinenten och därmed lättare kunde få tag på projektorer och film.

Strindberg kom till Göteborg i november 1872 för att spela teater på Nya Teatern (från 1880 Stora Teatern) och förstod redan då hur det låg till:  “…här fanns något, som saknades i huvudstaden. Gick han ner till hamnen såg han en flotta, som var destinerad till utlandet nästan hel och hållen, och stora fartyg underhöllo regelbundna förbindelser med kontinenten. Människorna och byggnaderna föreföllo icke så exklusivt svenska, tidningarna voro liksom mera vakna på de stora rörelserna ute i världen. Huru nära var icke härifrån Köpenhamn, Kristiania, London, Hamburg, Havre! … I sanning, här låg cellen till ett nytt centrum, och nu förstod han, att Stockholm inte längre var nordens medelpunkt, utan att Göteborg höll på att bli det.” (Tjänstekvinnans son)

1905.6

Opinion mot barns biovanor
Under november 1905 fick bioprogrammet i Göteborg en dragning åt det sensationella hållet, kanske var det en slump, men det kan också ha varit en medveten satsning i kampen om publiken.

Den 11 november visades En paschas dröm (Rêves d’un fumeur d’opium – Victorin Jasset) på Alhambra. Les Apaches de Paris (Ferdinand Zecca) gick upp på Göteborgs Kinematograf en vecka senare.

Från den 22 november hade Alhambra Apacherna i Paris, vilket bör ha varit samma film. Samma dag hade Inkvisitionens martyrer (L’inquisition – Nonguet) premiär på Göteborgs Kinematograf och varnade “Ej för nervösa personer”. Apache-filmen dök åter upp, nu med ett svenskt namn, Skurkligan.

Även Olympia körde Inkvisitionens martyrer samma vecka och listade filmens scener i annonsen: Underjordiskt fängelse, Tortyrgalleriet, Skräckbänken, Tortyr med stegel och hjul, En trosakt då kättare frikändes eller brändes. Trots parallellkörningen annonserade konkurrenten: “Endast Göteborgs Kinematograf: Inkvisitionens martyrer. Vacker, Spännande, Lärorik, Ej för nervösa personer.”

Några dagar senare hade Apacherna nått Ideal vars publik dominerades av barn: “En skurkligas de s.k. Paris Apachers verksamhet och sprängning (Nervösa personer böra dock icke se den.)”. Samma vecka visade Stjärnan Oskyldig flirt eller Skolpojkens första kärleksidyll, “kolossalt rolig”.

GT:s “Codac” rapporterade den 24 november att polisen gjort en anmärkning till vaktmästaren mot ett nummer, men filmen fortsatte att visas. Vaktmästaren hänvisade till att det var ägaren, Sterner (det vill säga Göteborgs Kinematograf), som bestämde. Sterner blev inkallad, men menade att han inte hade någon aning om hurdan filmen var. Det var andra gången han fick en påminnelse.

I en ledare i HT den 25 november framhölls film som ett nöje och folkbildning, men “som fast institution har den blivit en affär, som inbringar grova pengar och de goda programmen fått en tillsats av element av allt annat än oskyldigt slag” och man menade att det nog vore bra om biografer precis som utskänkningsrörelserna “gjordes till föremål för tillstånd som kan återtagas när missbruk inträffa”.

Man ansåg att efter biograferna blivit bofasta, så har ägarna tvingats att tillgripa alltmer raffinerade filmer för att kunna konkurrera och att polisen borde ingripa och se till att lagstiftningen följs. “Samhället är skyldigt ungdomen ett sådant skydd mot den värkliga fara för förvildning och retelse till sedeslöshet, som dessa etablissement synas medföra därest konkurrensen får utan kontroll driva sitt spel.”

I samma nummer av tidningen rapporterade “R.F-r.” (Ragnar Fehr) från en hel dags rundtur bland stadens biografer under rubriken “Folknöjen på afvägar”. Han studerade filmen Grefvens underbara kort, som i annonsen omnämns med ord som “obeskrivligt” och “den mest förtjusande bild som skådats”, och upptäckte att den visade en kvinna som tar av sig kläderna, “från det första plagget till det sista och slutar med en inbjudande gest – till uppbyggelse för de intresserade skolpojkar som befolka de första bänkarna”.

I en annan kinematograf hittade han filmen Oskyldig flirt eller skolpojkens första kärleksidyll. Den utspelar sig i “en särdeles realistisk bordellinteriör” och “kulminerar i en scen så vidrig att den ej lämpligen låter sig beskrivas”.

Men det var inte nog med att skolpojkar utsattes för pornografiska inslag, de lärde sig också dåligt beteende från filmer som Apacherna i Paris, “konsten att stjäla ur fickor, att bryta sig in, att råna och vid behov mörda”. Denna förråande inverkan gällde “inte för rikemansbarnen, kanhända, men för andra publikelement”.

Fyra dagar senare kom en högst värderad lärarinna (Jeanne Otterdahl) med en lång insändare som beskrev sitt möte med “en nio-åring med ett av de eländigaste barnutseenden jag någonsin sett. Hans ansikte var bokstavligen ‘fullt av sår’ och hela hans lilla person vittnade om andlig och kroppslig svält, förfrusenhet och vanvård.”Det visade sig att han gick på bio en gång om dagen.

Hon beskrev hur barnen drogs in biografeländet: “Det blir en pinande hetsjakt efter mera och nytt, en jakt, som skall bli allt mera ansträngd, ju längre åren gå, och som lämnar till resultat en förtorkad själ, fylld af intigheter, ett lif som måste för att döfva sin hungerkänsla sträcka sig efter allt mera osundt örfverkultiverade eller allt råare förströelser, om det ej slår öfver i likgiltighet för allt. Det blir människor, oförmögna att ösa glädje och tillfredsställelse ur en inre källa.” Liknande argument, men med modernare ord, används i dag om Internet och andra uppslukande aktiviteter.

Ny Tid menade den 2 december att det inte var polisens sak att övervaka biograferna. De har inte tillräcklig pedagogisk blick, nog skönhetssinne eller nog urskiljning. Det är fel att ett folknöje ska anpassas efter små barns behov. Det är fel på rådande lagstiftning, som kan ingripa mot kyska erotiska och estetiska företeelser, men inte mot hur man lär ut brott. Filmen bör tas i skolans tjänst för att föra fram dess uppfostrande värde.

Vid det fullsatta opinionsmötet (övervägande kvinnor) mot biografernas raffelfilmer och deras fördärvliga inflytande på barn och ungdom den 4 december i Latinläroverkets stora sal talade flera myndighetspersoner mot filmen, bland andra rektor Röding, folkskoleinspektör J. M Ambrosius och skolföreståndare Eva Rodhe. De flesta hade aldrig själva varit på bio.

Men det höjdes också några röster för att skolan borde ge undervisning i film. Ny Tids chefredaktör A. C. Lindblad tyckte att skolkinematograf borde införas, men Svenonius opponerade sig eftersom idén kom från socialisthåll.

I en resolution ställde man krav till polisen om skärpning mot råa, lastbara scener och att få bort utroparna med sina reklamlappar från gatorna; till fastighetsägarna om att använda medel och inflytande; till pressen att neka annonser för klandervärda förevisningar och till föräldrarna om skärpt kontroll. Filmen som helhet brännmärktes som synderska.

1905.3

Elva biografer annonserade snabbt om en höjning av priserna för barn, till 35 och 25 öre. Ny Tid protesterade mot att det skulle gå ut över de fattiga barnen. Även föräldrarna måste ha protesterat för redan den 9 december kunde man läsa i Göteborgs Kinematografs annons: “På grund af uppmaning från många har vi i likhet med de flesta andra Kinematografer sänkt våra barnpriser till 1:sta plats 15 öre 2ndra plats 10 öre”. Olympias annons för samma dag förkunnade: “Från och med i afton äro priserna för barn de vanliga”. Men inte i HT, för där upphörde man omedelbart med att ta in bioannonser.

Den 13 december rapporterade HT att programmen på de flesta ställen blivit bättre, till och med acceptabla, medan Ny Tid berättade om de nya polisinsatserna. Premiärkvällen ska polis vara på plats och anmärkningar om filmprogrammet rapporteras till polismästaren. Det har aldrig varit riktigt lugnt kring barnens biogående sedan de här höstdagarna 1905. I första hand ledde det till den statliga censurens införande 1911 för att avlasta den lokala polisen deras nya arbetsbörda.

(Bengt Svensssons Skilda världar: möten mellan borgerlighet och arbetarklass kring kinematograferna i Göteborg 1905-1911 har använts för kompletterande fakta.)
[BILD 1905:4 annons] [kan utgå] BT: 2/12 1905

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s