DET FÖRSTA FILMPROGRAMMET

V.9

Enligt Göteborgs första biografmaskinist, Arthur Rehn, visades åtta filmer, alla kortare än en minut. “Vid bytet av filmrullarna spelades musik på fonograf… [eller graphophon som man tydligen sa när det begav sig]” Enligt Idestam-Almquists Svensk film före Gösta Berling var det “ett franskt Méliès-program han kommit över”. Waldekranz kom också fram till att filmerna kom från Méliès.

graphophone

Ett exempel på graphophon. Det finns många fler här.

Georges Méliès hade imponerats av bröderna Lumières första filmvisning i Paris och förgäves försökt köpa en av deras apparater. Bara ett par månader senare, i februari 1896 fick han tag på en Bioscope, en projektor/kamera konstruerad av engelsmannen William Paul. I maj-juni spelade han sina första filmer, många av dem “nyinspelningar” av Lumiére-filmer.

Eftersom Lumière helt satsade på att utbilda egna maskinister och skicka ut dem i världen, så är det inte heller troligt att han släppte ifrån sig sina egna filmer till konkurrenterna. Av de fragmentariska beskrivningarna i många olika källor av programmet på Valand kan man vid första anblicken tro att det bestod av några av de mest berömda Lumière-filmerna från den här tiden. Det är inte så konstigt eftersom Lumières filmer har fortsatt att visats och hyllats som de första filmerna, medan Méliès kopior har försvunnit och glömts bort, men det var med största sannolikhet följande Méliès-filmer:

Graphofon: Husarmarsch

1. Ett järnvägståg anländer till stationen (Arrivée d’un train – gare de Vincennes eller gare de Joinville) “…när lokomotivet kom ångande rakt fram emot publiken blåste biomaskinist Rehn i en signalpipa och folk hukade sig eller störtade i panik upp från bänkarna.”

opera

2. Operaplatsen i Paris (Place de l’Opera – som det fanns två filmer från)

serpentine

3. Serpentindansöses (Danse serpentine – eller möjligen Miss Vère)
En Edison-film “…den kända varietéartisten Lois Fuller …inledde alltid kvällens program”, enligt Rehn. Idestam-Almquist tror inte att det var Fuller själv som dansade (han tycks ha glömt att han i ett annat sammanhang påstått att det var ett Méliès-program), medan Waldekranz föreslår Serpentindansösen miss Vivian. Det vimlade av olika serpentindansösfilmer vid den här tiden. Rehn menade att det var “en delikat och graciös pinuppa som kom hjärtat att klappa hastigare på lilla Londons lorder.”

4. Roddfärd. Damer stiga i land

https://i0.wp.com/www.cinearchives.org/photos_cdb/p/339%20-%20DEFENSE%20D%27AFFICHER_Photos_339-Defense%20d%27afficher-1.jpg

5. Affischering förbjuden (Défense d’afficher – en komisk scen) – You Tube

6. (“ett bantåg avgår från stationen” – det finns ingen passande titel bland de 78 filmer som Méliès spelade in 1896, möjligen La gare Saint-Lazare, men det kan också vara så att den som mindes blandade ihop den med ett anländande tåg.)

7. En oväntad honnör
en komisk sketch som visades som sista film

8. Snabbmålaren/Snabbtecknaren (Dessinateur express). Rehn: “en herre som på rekordtid förfärdigade den naturtrognaste bröstbild å drottning Victoria av England.”

Den 13 januari förkunnar en annons i GHT om nytt program på Valand från nästa dag:

1. filmen med vågorna (troligen Effet de mer sur des roches – som varit försenad)

2. En badscen eller Vid Hafsstranden i Trouville (Jetée et plage de Trouville – del 1 och del 2 finns att välja på)

3. Tsarbesöket i Paris (Besöket ägde rum i oktober och Méliès tog fyra filmer: Revue navale à Cherbourg, Cortège du tsar Versailles, Les haleurs de bateau och Cortège du tsar bois de Boulogne; vilken av dem som visades på Valand går inte avgöra, den svenska titeln kan ha syftat på tsarens parisbesök i största allmänhet)

4. Ett pojkstreck/Den nerblötte vattnaren (L’arroseur – Méliès gjorde alltså även en kopia av Lumières berömda komedi)

5. En soldat som plockar en höna

Graphophon: Ryska nationalhymnen

“Det var en väl tilltagen paus mellan varje nummer, så att maskinisten skulle hinna spola tillbaka den gamla rullen och sätta i en ny – och kinematografens kylvatten hinna svalna. Den tidens bågljuslampor framkallade kolossala temperaturer. I pausen frambringades emellertid musik genom ett annat av den tidens tekniska underverk, fonografen, och dessutom visades stillbilder med reklam för stadens stora företagare – precis som i våra dagar.” (GT 11/1 1957)

Det första tillståndet för visning hade sökts fram till 4 januari, men det förlängdes till 31 januari. En påtänkt konstutställning i mitten av januari blev framskjuten och i slutet av månaden upphörde filmvisningarna på Valand. Enligt senare annonser hade filmerna setts av mer än 26.000 människor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s