1904

1904.1

Östra Hamngatan 1891(?)

Göteborg har 134 314 invånare.

Florodora, Palatino, Havana – Kubas 1:a biograf, ca 1904.
Pathé Cinema, Kairo – Egyptens 1:a biograf.
Salão Ideal, Lissabon – Portugals 1:a biograf.

Årskronologi.
Heden: Trädgårdsutställning öppnar
Trädgårdsföreningen: “Göteborgs Lustgård”

Slottsskogsparken
dagligen från 7.30: Kongl Första Göta Artilleriregementes musikkår
hvarje tor & sön: Målarekvartetten
sön & helg 1 & 6 konsert

Styrsö Hafsbads Restaurant, Herbert Johnsson
2 – ½5, 8-11 Taffel-Musik & Afton-Konsert under kapellmästare Rönn

Opera-Boulevarden, Stora Teatern: 2 – ½5: middags- och aftonkonsert

Folkteatern: Tummeliten
Långedrags nya Restaurant öppnar inom kort

8/1 Skådespelaren Cary Grant föds.
9/1 Olympia öppnar i Arkaden.

1904.3

När Olympia öppnade i Akaden blev det problem med att hålla isär de två biograferna.

15/1 Slöjdföreningens skola vid Kristinelundsgatan 1 tas i bruk, ark Hans Hedlund.
16/1 Kinematograf Oriental öppnar vid Kungstorget.
30/1 Den 1:a permanenta biografen i Stockholm öppnas.
6/2 Eldorado öppnar vid Stigbergslidens trappor.
29/2 Jonsereds fabriker brinner (460 000)
17/3 Långedrags restaurang brinner

31/3- Trädgårdsföreningens konsertsalong (nymålad)
dagligen ½3 – ½5: Taffelmusik
½8 – 11: Stor konsert, Kongl. Skånska Husarregementes Musikkår under dir Olof Linder

https://i0.wp.com/i2.listal.com/image/3247801/600full-holger-lowenadler.jpg
1/4 Skådespelaren Holger Löwenadler föds.
30/4 För första gången äger ett studenttåg rum på Valborgsmässoafton i Göteborg.
11/5 Nya Kinematografen öppnar på Östra Hamngatan.
17/5 Skådespelaren Jean Gabin föds.
23/5 Grand Kinematograf öppnar på Östra Hamngatan.
2/6 Simmaren och skådespelaren Johnny Weissmüller föds.
20/6 Nya Kinematografen byter namn till Stjernan.
9/7  Kvillebäcken brinner (5 skadade).
11/8 Explosion i pyrotekniker C F Hanssons laboratorium, Landalabergen (2 döda)
7/9 Kosmorama, Köpenhamn – Danmarks 1:a biograf.
7/9 Karl IX:s ryttarstaty vid Kungsportsplatsen invigs, skulptör John Börjesson.
16/9 Biografen i Arkaden får ett namn, Alhambra.
17/9 Trädgårdsutställning öppnar på Heden.
November: The Optical Lantern and Cinematograph Journal – 1:a engelsk filmtidskriften.
21/10 August Röhss dör.
4/11 Göteborgs Kvinnliga Kontoristförening
23/11 Militärmuseet öppnar i Skansen Kronan.
26/11 Tre biografer öppnar samma dag: Biograph-Teatern på Sveagatan, Apollo/Nordstadens Kinematograph på Torggatan och Haga Kinematograph på Södra Allégatan.
2/12 Gårda Kinematograph öppnar på Stampgatan.
19/12 Ideal öppnar på Första Långgatan.

3.13a

Nu blev det biograffeber i Göteborg. I maj var sju etablerade och när 1904 var slut hade Göteborg fjorton biografer, medan det bara fanns åtta i Stockholm. I England existerade inte en enda permanent biograf vid den här tiden. När 1905 gick mot sitt slut hade 18 biografer öppnats i staden.

Ett biografcentrum kunde urskiljas kring Östra Hamngatan med två biografer på denna gata, två i Arkaden och en vid Kungstorget. Men det gjordes också inmutningar i nya stadsdelar: Stigberget, Masthugget, Haga, Kommendantsängen, Nordstaden och Gårda.

1904 var biografetableringarnas år och Sverige tycks ha legat bra framme: I Stockholm öppnade Biografen i Blanche den 2 april och debuten i landsorten kom med Borås som första stad den 31 juli, följt av Malmö, Örebro, Hälsingborg och Eskilstuna. Året därpå fick Lund, Norrköping, Kristianstad, Halmstad, Gävle, Karlskrona, Sundsvall, Linköping, Karlstad och Kalmar biografer.

Köpenhamns första, den 17 september 1904, var Kosmorama vid Östergade 26, medan Christianias (Oslo) öppnade vid Stortingsgata 12 den 30 oktober och Helsingfors den 3 april 1904.

SVÅRSTARTADE BIOGRAFER
I bara en av Asplunds många listor och utkast över Göteborgs biografer dyker namnet Imperial upp, en biograf som skulle ha startats av Montgomery 1904 på “2:a våningen i Petersons arvingars hus i Kungstorget”. Inga andra uppgifter kan bekräfta dess existens.

25/6 Tillstånd att starta en biograf vid Stampgatan 40 gavs till Carl J Johansson, men det tycks inte ha blivit några visningar.

14/12 Ett (tillfälligt) polistillstånd gavs till Conrad Weinert för att bedriva biograf vid Korsgatan 19. Öppningsprogrammet samma datum ska ha varit Råttfångaren från Hameln. Inga uppgifter finns om biografens namn och eventuella verksamhetsperiod. Det är osäkert om den verkligen startade.

1904.2

DEN SVENSKA FILMENS FÖDELSE
De första svenska filmerna hade spelats in i samband med utställningen i Stockholm 1897. Fotografen Alexandre Promio skickades ut av Lumière för att ta typiska stockholmsbilder. Fotohandlaren Numa Peterson fick tillståndet att visa filmerna på utställningen och han fortsatte också att producera de filmer som hovfotografen Ernest Florman spelade in samma år efter att Promio återvänt till Frankrike.

Förutom Flormans och Mortimer Petersons ljudfilmsförsök 1903, som resulterade i ett tiotal sångnummer, tycks det inte ha spelats in filmer regelbundet i Sverige förrän Anders Skog i Göteborg började tillverka lokala verklighetsbilder för sin biograf i Arkaden. (Ett enstaka undantag är kringresande filmvisaren P Bloms Ångermanälven från 1903, filmad med hjälp av Peterson.)

Redan den 15 februari 1904, en dryg månad efter att Skog öppnat sin biograf (Olympia), kunde han annonsera Göteborgsbilder med kälkåkning i Slottsskogen. Skog insåg snabbt att det fanns ett stort intresse för lokalt inspelade filmer och anställde därför två egna fotografer, Oscar Olsson och Johansson. De filmade bland annat skidtävlingar i Hindås och kappseglingar.

3.9

Den 2 maj visade han Hästutställningen i Stockholm “upptagna af Olympias egen utsända Bioscopist [efter namnet på filmkameran]”. Demonstrationståget första maj kom på programmet en vecka senare. I slutet av maj skickade Skog en fotograf att filma pingstens stora kapplöpningar å Kviberg. Dessa filmer visades med ensamrätt för Olympia-biograferna (som också fanns i Stockholm och Malmö), och man kan utgå från att de var ett stort dragplåster. Lokala upptagningar var förstås av större intresse, det fanns alltid en chans att man hade kommit med i bilden.

Innan den längre spelfilmen började bli en dominerande del av filmprogrammet i början av 1910-talet bestod varje föreställning av ett stort antal korta filmer. I en artikel i Film & TV (1981:3) delar Waldekranz in dessa filmer i sju kategorier:

1. reportage av aktuella händelser
2. vyer av städer och landskap, naturscenerier
3. etnografiska bilder, märkliga folkseder
4. bilder ur yrkeslivet, arbets- och industribilder
5. genrebilder ur vardagslivet
6. varieté- och teaterscener
7. komiska bilder.
I regel är det inga större problem att enbart med utgångspunkt från filmens titel härleda den till respektive kategori.

Waldekranz drar slutsatsen att Anders Skog hade goda kontakter med England eftersom Olympia kunde visa Our Navy den 18 april, mindre än två veckor efter premiären den 7 april på Alhambra i London.

Our Navy var inte en film, utan ett samlingsbegrepp. Sedan 1900 hade detta patriotiska program turnerat runt om Storbritannien med filmerna regelbundet utbytta. Enligt uppgifter från 1900 var de inte till salu, men man kan tänka sig att de blev tillgängliga när de väl spelat ut sin roll i turnéprogrammet. Det troliga är alltså att det var filmer från tidigare år som Skog visade, och att närheten i datumen för Alhambra och Olympia bara är ett sammanträffande.

Men Göteborgs biografägare måste ha haft goda kontakter med utlandet, framförallt England och Frankrike. Med så många biografer och programbyten varje vecka var detta en förutsättning för att verksamheten skulle kunna fortleva.
[BILD 1904:4 annons 10/3 Slaget vid Port Arthur] BT: 10/3 1904
[BILD 1904:3 annons 13/4 Arkaden (gamla lokalen)] BT: 13/4 1904.
[BILD 1904:2 annons Alhambra, hösten 1904 – UNO 1904 –  (på baksidan av program från 1903, se Alhambra ovan)] BT: hösten 1904

Olympia

3.3

Anders Skog (1859-1929) föddes i Stommen, Gunnarsskog, två mil norr om Arvika, och var en mångsysslare. Han kom till Göteborg ca 1880, började 1884 som grosshandlare med försäljning av smör, ost och bacon åt rallare vid västkustbanan. Efter att hans syster, som var gift i USA, skickat honom en Smith Premier-skrivmaskin såg han 1896 till att bli agent för skrivmaskinsfirman i Sverige.

Genom amerikanska kontakter hamnade han i Paris där han studerade fonografen hos Werner Frères och blev generalagent för Edison i Sydsverige. Han gjorde vid hemkomsten inspelningar på fonograf som han sålde till kringresande filmvisare och kaféer i Sverige, Danmark och Island – en tidig jukebox.

Skog förekommer som handlande i Adresskalendern från åtminstone 1884. Han bytte ofta lokal: Kungstorget 8, Vallgatan 13, Sillgatan 13, Vallgatan 27 och Drottninggatan 13 innan han till slut blir mer permanent med lager på Drottninggatan 18 och kontor i gamla Korkfabrikens hus vid Magasinsgatan 17. En annons i kalendern 1900 berättar att han nu börjat sälja grafofon- (fonograf-) -apparater. En äkta Columbia, som vunnit Grand Prix i Paris 1900, kunde fås för 20 kr, inspelta och insjungna originalrullar för 2 kr styck och stora, så kallade Grand-rullar för 6 kr.

3.12ljusare

Från 1902 har han “utställning” och minutförsäljning i Arkaden, nu med apparater från 10 kr och inspelta och insjungna P-rullar (förkortning för pianorullar) för 2 kr styck eller 20 kr för dussinet. “Öfver 500 olika nummer.” Han fortsätter att titulera sig som handlande. I Adresskalendern finns inte ett spår av att han drev biograf i Arkaden.

Enligt en intervju i GP den 7 juni 1960 med landets äldste biografmaskinist, 79-årige Emil Andersson, så var Anders Skog den enda på den här tiden som importerade film och apparater.

De första var Edisonprojektorerna, men eftersom de inte låg i samma klass som t.ex. de franska och engelska, kom edisonsfabrikatet till mycket litet användning här i Sverige.

– Anders Skog, som inom parentes var en hårdhudad chef, får man nog räkna till en av de allra främsta pionjärerna. Det var strängt taget han som satte fart på bioverksamheten här i landet. Han hade intresse och pengar. Två egenskaper som var nödvändiga.

– Jag minns, att den första som fick köpa en apparat var teaterdirektör Oscar Wennersten, känd författare till många folklustspel som ännu i dag spelas på våra friluftsscener. Han köpte apparaten på avbetalning och jag skulle, som Skogs representant, följa med som maskinist och framförallt inkassera avbetalningarna på apparaten.

Andersson sammanfattade också utvecklingen:

– Det var goda tider och bra förtjänster några år…, men folk tröttnade naturligtvis på, att se de gamla filmerna. Några nya kom sällan in, i alla fall inga med nya motiv. 1906 och nästan hela 1907 låg därför alla biografer i landet nere och det var först hösten 1907 som det på nytt blev liv i dem. Det var när Nordisk Film i Köpenhamn började spela in små kärleksfilmer m.m.

Emil Andersson tycks ha rest omkring i Sverige, Norge och Finland med Wennersten redan från 1901. Det innebär att Skog sålde filmprojektorer långt innan han startade Olympia.

Tillsammans med göteborgaren Johnsson öppnade Andersson 1903 Stockholms första permanenta biograf vid Biblioteksgatan. Han var den förste i Göteborg som monterade in “sjunkande belysningen” i en biografsalong – när, är inte bekant. Fortfarande 1960 var han innehavare av maskinfirman Andersson & Börjesson i Göteborg.

Skogs lagerchef Anders Bengtsson berättade för Idestam-Almquist hur han mindes när den första filmprojektorn anlände från Werner i Paris, i små bitar i en låda. Bruksanvisningen var på obegriplig utrikiska, men man lyckades ändå få ihop den.

Anders Skog drev även Oriental vid Kungstorget en kort tid i början av 1904 och hade biografer i Stockholm (första 1904), bland andra Ideal vid Biblioteksgatan och Malmö (första 1906). Det blev sammanlagt åtta  runtom i Sverige. Han hyrde ut sina filmer till andra när han var klar med dem själv.

Småningom blev Skog alltmer intresserad av bilar, och avvecklade biografrörelsen. Hans Firma And. Skog var den mest betydande bilagenturen utanför Stockholm. I februari 1909, när han var 50 år, vann han KAK:s vintertävling genom att köra Göteborg-Stockholm på 23 timmar 24 minuter och 42 sekunder. Självfallet gjordes det ett filmreportage från tävlingen.
3.2

Som handlande hade Anders Skog internationella kontakter. Så beslutet att öppna en biograf intill  fotoaffären i Arkaden måste ha kommit naturligt när han såg köerna till Göteborgs första biograf en bit bortåt gatan.

I slutet av 1903 tog han upp en ny dörr i fasaden 50 meter till höger om pionjärbiografen, där Törnstens herrekipering senare etablerade sig, och den 9 januari året därpå fick Göteborg sin första biogata när Olympia öppnade.

3.10B

Olympia hade samma entrépriser som grannen, det vill säga 25 öre för vuxna och 10 öre för barn. En bra lördag kunde intäkterna bli 350 kr. Antal platser är okänt. Som biografmaskinister anlitades bryggardrängar som vevade en Urban Perfect Bioscope-projektor.

3.4

Den legendariska stumfilmspianisten Signe Andersson kom till Olympia från Stora Biografen under Anders Skogs tid. Signe hade upplevt Köpenickskapten på Stora Biografen. Den filmen visades på göteborgsbiografer 1908. Skog lämnade Olympia i juni 1909. Så Andersson bör ha bytt biograf någon gång under den här perioden. 1911 flyttade hon till Svea; kan det ha varit i samband med att Edholm blev ägare till Olympia? (Mer om Signe Andersson under Svea.)

Ett osignerat brev i HT-arkivet styrker det mesta av slutsatserna:

Sprängkullsgatan 37 [Signes bostadsadress]
60 År fyller 11/10 43 Fröken Signe Andersson. Har i många år varit pianist i Svea-Biografen många minns nog henne på den tiden. Åren 1906-1908 skötte hon musiken på Stora Biografen dito Biograf Olympia arkaden åren 1908-1910. För sitt glada väsen är det nog många som ihågkommer henne på denna högtidsdag.

SENARE ÄGARE
Efter de första lyckade åren bytte Olympia ägare flera gånger, den 1 juni 1909 tog Carl G Olsson (som då ägde Biograph-Teatern vid Torggatan på andra sidan Gustaf Adolfs-torg) och John Löfmark över för att redan den 14 april 1910 lämna vidare till musikdirektör Carl Bernhard Hultén (pianist vid Grand Kinematograf) som småningom (1911?) lät den gå till Alhambras ägare F W Edholm. Man kan tänka sig att ingen annan ville ha biografen – det fanns hela 18 stycken i Göteborg vid den här tiden, det stängde och öppnade någon om året – och att Edholm helt enkelt bara tog sig an den övergivna biografen.

Biograflokalerna blev allt större och bekvämare på 10-talet och det är märkligt att de två pionjärerna i källaren lyckades hålla sig kvar i konkurrensen så länge. I början av 1915 slog Edholm igen Olympia, enligt Asplund, men i den sammanfattning av biografläget i Göteborg som Aftonbladet gör den 3 mars 1913 finns inte biografen med. (Asplund har skrivit ordet “FEL” bredvid denna uppgift på en fotokopia av artikeln, så det verkar som om han hade bevis för att Olympia fortfarande existerade.) 1917 dog Edholm och Göteborgs första biograf, Alhambra, följde honom i graven. Arkaden var inte längre någon biogata, och skulle hellre aldrig bli det igen.
3.10A

Arkaden var fortfarande Göteborgs centrum vid tiden för Olympias stängning. Samma år öppnade ett stort café med matsal i bottenvåningen. I ritningar från 1918 framgår att en kägelbana tagit över biograflokalen. Den startade kanske i samband med att biografen upphörde eftersom ett inre rum är markerat som den nya banan, medan det yttre, före detta biograflokalen, anges som den gamla. I Asplunds anteckningar står det “Bowlingbana efter 1915.”

1929 förvandlades det gamla biografutrymmet/kägelbanan till ett musikrum med en ny trappa direkt upp till affären i gatuplanet där Waidele installerade sig. I dag finns inga spår kvar. Byggnaderna kring den diagonalt gående gatan Arkaden revs 1972.

DEN OSYNLIGA FILMAPPARATEN
Emil Andersson berättade i GP 7/6 1960 om en filmvisning med hans kompanjon (?Johnsson) på teatern i Hälsingborg. 27 man ur Södra Skånska Infanteriregementets musikkår spelade och det var premiär för den “osynliga filmapparaten”:

– Tidigare hade ju alltid apparaten varit placerad i salongen men nu hade vi flyttat på en del parkettstolar och tagit ett hål i väggen bakom där apparaten placerats. Men publiken var orolig och bestormade vaktmästarna med frågor om, “vad det här var för skoj”, det finns ju ingen apparat sa’ dom och trodde det hela var ett lurendrejeri. Men desto större blev deras förvåning när ridån gick upp på slaget 8 och filmen började. Den gången fick vi applåder.
3.5

I Olympias öppningsprogram den 9 januari 1904 visades Faust i underjorden. Göteborgs-Posten skrev: “Att dessa kinematografförevisningar blifvit ett värkligt folknöje, därom vittnar den ständigt växande köbildningen i Arkaden om söndagsaftnarne.” Man berömde också “den nya, enkelt och praktiskt inredda lokalen” och uppmärksammade särskilt en tjurfäktningsfilm (Tjurfäktning i Barcelona 1903).

3.6

Observera hur man betonar ”Nya lokalen”. Detta därför att  den gamla biografen i Arkaden inte hade något egentligt namn. Så kunde det inte fortsätta. Göteborgs första biograf fick snart namnet Alhambra.

En av de största tidiga succéerna hade svensk urpremiär den 27 april. Det var Det stora tågröfveriet i Amerika även känd som Den stora tågplundringen eller Amerikanska stråtröfvare plundra ett posttåg eller Det stora tågrånet, med andra ord Edwin Porters The Great Train Robbery från 1903, av många kallad den första västernfilmen. Den kom att visas upprepade gånger på flera biografer.

En annan klassiker, som antagligen hade svensk premiär på Olympia under året, var den 27 minuter långa Den otroliga resan (Voyage à travers l’impossible, 1904) av Georges Méliès. Det danska bolaget Nordisk Films var en stor leverantör till Göteborgs biografer. Skogs första kontakt med dem ägde rum i december 1906.

3.11

Exakt när det här programmet visades har inte gått att fastställa. Skidtäflingarne i Slottsskogen gick den 1 mars. Spökhotellet hade premiär på Oriental den 20 maj och fick två reprisveckor på Olympia från 12 september. Delar av filmprogrammet kunde bytas ut i förtid eller hållas kvar längre. Att det är i början av verksamheten understryks av att man poängterade “nya förevisningslokalen”. Men projektorn är inte längre en Urban utan en Olympia Elektric Biograph; det kan förstås vara ett påhittat namn för att imponera.

3.7

Hiawatha visades på Olympia från den 21 januari 1904, Riddar Blåskägg på ännu inte döpta Alhambra. Observera den tidiga sensationsreklamen.

3.83.9

5/10 Bergsbana i Spanien + Jupiter i underjorden (färglagd) + Ett Skeppsbrott + Kolingen och grilljanarne + Komisk badscen – Mixed bath

12/12 En rundresa i Världsrymden i 40 scenerier (förevisad på Alhambra i London första gången 27/10) + Zeus i underjorden + (från 13/12) Göteborg i vinterskrud (en spårvagnsresa med Ringlinjen)

14/12 Drama i en kolgruva + Göteborg i vinterskrud + En tur med trawlångare i Kattegatt + Landstrykaren i badrummet + Den kärlekskranke Rekryten

16/12 Borneo och Ceylon (410 m “tager c:a 25 minuter genom apparaten” – H.M. Loman, medl. i Brittiska fotografiska sällskapet) + Sprätten i trångmål.

27/12 Rekryterna härdas + De amerikanska banktjuvarna (“The Yeggs”) + Konstapeln lurar sergeanten

3.13a3.13b

Kinematograf Oriental

4.1

Bilden är tagen av Hartman 1901. Till vänster står Saluhallen med öppna bodar på sidorna, och i Torghallen till höger startade Kinematograf Oriental 1904 med adressen Stora Salutorget 7. Det var den stora festsalen som användes. Den låg på tredje våningen, ovanför Fröhandeln, men i den delen av byggnaden som vette mot Vallgatan.

Den långa fastigheten har haft en lång och brokig historia. 1899 fick bottenvåningen elva butiker och basarer med ingångar både från Kungstorget och Vallgatan, samt, i den västra delen, en restauration. På den andra våningen fanns affärslokaler, ett pantlånekontor och övre delen av restaurationen. Den tredje våningen innehöll affärslokaler och Kafé Novilla med en inglasad balkong i venetiansk stil.

En fasadritning från 1921 visar en skylt med orden “Oriental” på högkant vid balkongen. Kaféet tog över namnet, men inte biograflokalen. Filmverksamheten låg i den andra ändan av huset

1926 kom Göteborgssystemets utminuteringshandel i bottenvåningen, senare Ölhallen 7:an. 1933 försvann balkongerna och stora skyltar förkunnade Oriental kafé och Oriental biljard. Ännu större skyltar på taket skrek ut Bowling, Badminton, Tennis; vindsvåningen hade blivit sporthall.

4.2

Torghallens stora festsal låg i den botre delen av tredje våningen, mot Vallgatan. Det var här det blev biograf den 16 januari 1904. Kinematograf Oriental är antagligen det äldsta exemplet på hur en redan fungerande samlingssal anpassas för filmvisning.

Rummet var ca 20 x 10 meter med tre dörrar längs ena långsidan ut till en korridor. I den östra delen av lokalen fanns en 4 meter djup scen. Antalet platser är okänt. Senare ritningar visar ett kapprum bortom rummets andra ände, där projektorn kan ha funnits innan, om den inte bara stod längst bak i salen, vilket var vanligare så här tidigt.

Den förste ägaren, Anders Skog, hade bara en vecka innan öppnat Olympia i Arkaden. Vad fick honom att den 27 februari, bara en dryg månad senare, lämna över Oriental till Otto Montgomery? Skogs lagerchef Anders Bengtsson mindes att Oriental flyttade till Södra Allégatan samma höst, men det stämmer inte, för den nye ägaren J H Kullander sökte nytt tillstånd den 27 september och annonseringen för biografen fortsatte under 1905. Oriental stängde våren 1906.

Det var en helt ny biograf, Haga Kinematograph, som öppnades av Otto Montgomery till hösten vid Allégatan. Han startade ännu en biograf, Stora Biografen, under våren i samma kvarter i Haga. Montgomery var på väg att bygga upp en kedja och det kan mycket väl vara så att han fortfarande ägde Oriental, och att Kullander var föreståndare.

Efter att visningarna i Oriental upphört våren 1906 användes lokalen från den 7 september som varieté- och konsertsalong. 1943 slogs väggen ut till ett angränsande rum, så att den nya L-formade lokalen nådde fram till torgsidan. Nu blev det danssalong.

I dag, efter brand och ombyggnad, torde det inte finnas några spår kvar, varken av salen eller bioverksamheten.

  • 4.312/1 1904, Orientals första annons

4.4

I en annons från den 10 mars 1904, kort efter övertagandet, undertecknade Otto Montgomery med sitt namn och angav fru Malmqvist som ansvarig för kapellmusiken, en unik uppgift så tidigt i biografhistorien. Båda åtgärderna var ägnade att göra biografbesöket mer anständigt.

4.5
Av en annons från den 10 oktober 1904 kan man se att några platser har fått ett dubbelt så högt entrépris. Efter källarlokalerna i Arkaden och tivoliatmosfären kring Colosseum måste det nästan ha känts som att kliva upp till himlen när man besökte Oriental på tredje våningen.

Införandet av 1:a plats pekade på att det var ett finare etablissemang. Detta underströks även i fortsättningen. En annons från den 17 januari 1905  berättar om “Göteborgs största och trefligaste biografteater”. Och när man öppnade efter sommaren den 1 september förklarade annonsen “Ett charmant program. Är fortfarande den största och trefligaste Biograf-Teatern i Gbg”

Otto Montgomery (1850-1921) var maskinist på atlantångare innan han bosatte sig vid Ottosro på Hisingen. Han började syssla med film redan 1902, bedrev en journalfilmsproduktion och debuterade som biografägare med Oriental för att så småningom driva biografer på flera ställen i landet, och en filial i Oslo, Norsk Kinematograf-Aktiesellskap (1904). I Göteborg kom han att äga Oriental (1904-1906), Haga Kinematograf (1904-11), Stora Biografen (1906-08), Biorama (1911-1918?) och, tillsammans med sonen Erik, Stjärnan (1904-09).

I Adresskalendern står han som kinematografägare 1906-1911, antagligen första gången som titeln förekom. 1912 är det moderniserat till biografägare. Bostaden låg vid Södra Allégatan 5, samma adress som Haga Kinematograf.

Kring 1907 säljer han en egen uppfinning, en grammofon som kan synkroniseras med filmprojektorn för att få sjungande bilder. Från 1916 titulerar han sig direktör och bor i samma hus som Biorama, Södra Allégatan 2. 1918 har han flyttat till Erikshill vid Långedrag, till en villa uppkallad efter sonen.

Från en av Ottos söner, K. O. E. Montgomery, finns bara ett spår. 1907 bodde han hemma, det vill säga på Södra Allégatan 5, och han var kinematografmaskinist. Erik däremot var aktiv på många sätt i flera städer, vilket berättas under Nya Kinematografen.

Sandrew 1-2-3

76.1

Den 16 december 1972 invigdes för första gången i Göteborg en ny biograf med flera salonger. Sandrew funderade i slutet av 60-talet på hur man skulle kunna motverka den nedåtgående trenden i biografbranschen. I London och Paris upptäckte man multibiografen, men medan man i England satsat på salonger som var av samma storlek, så menade Sandrews chef Göran Lindgren, att det vore klokare med olika stora, då kunde filmerna flyttas ned till en mindre duk när publiktrycket minskade.

Den första biografen av den här typen som invigdes i Sverige var Grand i Stockholm som byggdes om till Grand 1-2-3 (senare också en fjärde salong) med resp 352, 97 och 48 platser. Den öppnade i september 1970. Göta blev den första göteborgsbiograf som förvandlades på det här sättet 1977, med en tredje salong 1979.

Sandrew fortsatte trenden. Lund fick en trippel 1-2-3 1972. I Göteborg fanns ingen lämplig biograf att göra om, så där byggde man Sveriges första flersalongsbiograf i Nordstan, invigd 16 december, med 159 + 76 + 76 platser. Under de närmaste åren spred sig den nya biograftypen till fler städer: Malmö, Linköping, Uppsala (1973), Helsingborg (1974), Umeå (1975), Halmstad (1976), Norrköping, Kista, Eskilstuna, Gävle (1977), Boden, Västerås, Borlänge, Södertälje. Även Stockholm fick fler månglingar under den här perioden.

76.3

Den stora fördelen var en minskad personalstyrka och lokalkostnaderna utslagna på fler föreställningar. Det här innebar att man kunde starta visningarna redan mitt på dagen, men på de mindre orterna visade sig publikunderlaget för litet eller biovanorna för rigida, så där gick man snart tillbaka till kvällsvisningar.

I dag, när den här typen av anläggningar blivit en norm, är det svårt att förstå den misstro som resten av filmbranschen visade Sandrews tilltag. Man skrattade åt den lilla salongen i Grand på blott 48 platser och de amerikanska filmbolagen vägrade lämna sina filmer till de här små lådorna.

Anders Sandrew kom till biografbranschen på samma sätt som göteborgspionjären Anders Skog hade gjort redan 1904. De var båda affärsinnehavare och de såg vilket stort intresse det fanns för filmen. Sandrews första biograf blev Metropol i Stockholm, som invigdes 9 november 1926. På drygt tio år växte en kedja med 16 biografer upp i huvudstaden. I början av 40-talet blev man delägare i Carl Nelsons landsortskedja Royal Film.

Den första biografen i Göteborg blev nybyggda Royal 1940. Senare tog man över Capitol, Plaza (som blev Cinema), Facklan och Mignon, Royal Films biografer gick så småningom över till Sandrews. När Sandrew 1-2-3 byggdes i Nordstaden återstod bara Cinema och Royal, Facklan hade stängt, Capitol och Mignon gått till nya ägare. Cinema stängde också snart, med tre nya salonger i Nordstan tyckte man att den blev överflödig. 1986 byggdes Nordstan ut och trippeln stängde, för att samma år öppna med sju salonger i källaren, nu med namnet Sandrew Nordstan.