Palladium: Personal

Här är några av de som arbetat vid Palladium:

Den förste föreståndaren var kapten Mauritz Axel René Aminoff, som i Porträttgalleri utgivet av Sveriges Biografägareförbund 1920, presenteras på detta sätt:

Född i Stockholm den 26 sept. 1887. Student 1906, aktiv officer 1908-1918. Inträdde i film- och biografbranschen den 1 sept. 1918. Styrelsemedlem i Göteborgs biografägareförening. Direktör för Palladium i Göteborg. Utl. resor: Frankrike, Tyskland, Belgien och Holland. Gift den 3 april 1912 med Margareta Högberg.

Nils Yngwe Edwin Christenson, född 5/9 1882 på Vadmöllan, Håstad i Skåne, utbildning vid Lunds Katedralskola, internatskola och till sjöss, sjökaptensexamen 1906, löjtnant 1915, handelsinstitut i Hamburg, började i biobranschen som direktör för AB Cosmorama 1920. 1923 gick han över till Palladium i samma funktion, där han blev kvar till 1941; direktör för Fastighets AB Orion, AB Fabo, AB Röda Sten och  Byggnadsföreningen Mariaplan 2 & 3, alla företag som sysslade med de fastigheter där Palladiumbolagets biografer låg.

Henry Carlstedt (född 31/7 1893 i Skövde) började som vaktmästare vid Palladium och blev föreståndare-personalchef 1923.

Frans Hausl (född 22/4 1902 i Stockholm) studier vid musikkonservatoriet, direktörsassistent vid Sandrew-Bauman i Stockholm 1936, chef för Palladiumbolaget från 1941 till augusti 1965, då Jan Österström kom att bli den siste programsättaren i biokedjan innan salongerna togs över, först av Europafilm 1980, och slutligen SF 1984.

Julius Larsson (född 12/7 1886 i Säffle) var Palladiums första maskinist. 1925 flyttade han till Rialto.

Astrid Geyer (född 1919) började sitt liv som kassörska på 1930-talet. När hon 80-talet slutade på Palladium hade hon varit olika perioder på Rialto, Carolus, Röda Sten, Victoria och Biorama (bilden nedan).

Rialto

43.6

Direktör Fredrik Andersson, innehavare av en filmbyrå i Stockholm, tog över Järntorgsbiografen när den inom ett år (5/2 1923) bytte namn till Rialto, men Gustaf Hilding fortsatte som verkställande direktör. I  samband med namnbytet sattes kraftigare fasadbelysning upp för att ge en festligare och mer inbjudande prägel. Salongen med 803 platser snyggades till genom diverse måleriarbeten.

43.4

Direktör E Christensen i AB Fabos styrelse (ett underbolag till Palladium) blev huvudansvarig för biografen från 1 september 1924. Den skulle få ett program liknande Palladiums: “svenska och nordiska inspelningar, Släpvagnsfilmer, italienska, tyska och franska inspelningar, Harold Lloyd, Pola Negri, Rodolph [han stavades så på den tiden] Valentino etc.”

43.5

John Falck (född 12/8 i Öja) var föreståndare och personalchef under Rialto-perioden.

Emil Rogård (född 14/8 i Älvsbyn) började i filmbranschen 1923 som vaktmästare vid Rialto innan han blev föreståndare på Scala.

Julius Larsson kom 1925 som maskinist från Palladium och fortsatte vid Rialto åtminstone till 1940. Den andre maskinisten hette Mattsson.

Rialtos orkester hade till att börja med 7- 8 man under kapellmästaren Schöön, men utökades hösten 1927. Dessutom fanns 3 kassörskor, 8 vaktmästare, hallpojke, 3 städerskor och värmeskötare. 1999 kunde Astrid Geyer som 80-åring se tillbaka på ett helt liv som kassörska: Rialto, Carolus, Röda Sten, Victoria, Biorama och slutligen Palladium.

43.3

Under sommaren 1938 moderniserades biografen med bland annat nya fåtöljer. På 1940-talet blev Rialto under en period “spikbio”, mot 100 spikar kunde man få en entrébiljett. Kampanjen ingick i Finlandshjälpen.

Bion började visa kortfilmsprogram i februari 1948, men publiken svek och man upphörde vid säsongsavslutningen i mitten av maj. 1969 stängde biografen för en ombyggnad och när den öppnade igen samma år var det med namnet Prisma.

43.8