1912

Göteborg har 170 606 invånare.

12000 biografer i England.
Luna Park, Port Luis – Mauritius 1:a biograf.
Palads-Teatret, Köpenhamn, 3000 pl.
Bell & Howell, USA – 1:a motoriserad kameran.
International Automobile Races, Indianapolis 1912 William N Swain – 1:a tävlingen.
After fifty years (Italien 1912) Ambrosio – 1:a filmpris för en långfilm.

1:a dokumentären av långfilmslängd, tre aspiranter:
African hunt (USA 1912) Paul Rainey, 8 akt.
Along the Racha and Lechkhuma (Ryssland 1912) Vasily Amashukeli.
One hundred years of Mormonism (USA 1912) 5 akt.

1912.4

Årskronologi.
17/1 W G Faulkner: Around the Cinema Palaces i Evening News – 1:a reguljära filmkritikern i England.
8/4 Konståkerskan Sonja Henie föds.
25/4 Amerikaskjulet på Masthuggskajen står klart.
12/6 Uppstoppade fåglar på damhattarna väcker diskussion, bör ha försämrat sikten rejält i biograferna.
Juli – vintern: Garden Cinema, Hull – open air-biograf.
Augusti: Sándor Kellner (Alexander Korda), Vilag (tidning) – 1:a filmrecensionerna.
1/8 Lukten från kanalerna blir allt mer irriterande.
23/8 Skådespelaren och dansaren Gene Kelly föds.
29/8 Folkskoleseminariet på Övre Husargatan tas i bruk efter en ombyggnad.
30/9 Aktion mot att få bort de långa nålarna i damhattarna efter att en spårvagnskonduktör spetsats. – Sista dagen för att köpa brännvin utan anmälningsbevis.
1/11 Trädgårdshallen vid Södra Larmgatan öppnar, arkitekt: J Emil Billing.
14/11 Bilarna i Slottsskogen bör inte gå fortare än en häst lunkar, dvs 10 km/tim.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Engdahl,_Axel_i_VJ_9_1916.jpg/200px-Engdahl,_Axel_i_VJ_9_1916.jpg
Axel Engdahl fick den 1 december 1911 tillstånd av polisen att tills vidare visa film på Folkteatern. Den 9 mars 1914 utfärdades ett nytt tillstånd som avsåg tiden 9-23 mars. Kan det vara så att Folkteatern har använts för filmvisningar under en period, precis som Cirkus, grannen i Lorensbergsparken.

Undersökningar i Teaterhistoriska samlingarna avslöjade följande: För det första tillståndet gällde det en film som var invävd i teaterpjäsen En million, senare filmad av René Clair, på ett sådant sätt att det, enligt en samtida kritiker, “sammanflätats till en … oupplöslig härfva”. Det rörde sig om “äkta pariserbilder tagna i Göteborg” under regi av skådespelaren Thor Christiernsson och Knut Husberg, direktör för AB Cosmorama i Göteborg.

Det andra tillståndet gällde ett fristående filmmellanspel i Axel Engdahls revy på Lorensbergs sommarteater 1915. Enligt Svensk filmografi hette filmen En teaterdirektörs vedermödor, enligt teaterprogrammet En direktörs vedervärdigheter. I vilket fall som helst fick filminslaget genomgående dåligt kritik. “Med strykning av det ledsamma filmintermezzot … bör revyn kunna hålla till rötmånaden”, skrev Morgonposten.

Det ena polistillståndet gällde alltså ett tidigt exempel av multimediakonst, det andra en tillfällig återgång till filmens födelse när den ofta var ett inslag i varetéprogrammen. För övrigt var det mer traditionella pjäser på teaterns repertoar.
1912.2

Förr i tiden, det här är långt innan videon, visades film i skolorna. Varje skola med självaktning hade en projektor i en sal med mörkläggning där man körde filmer om vattenfall, små kryp, hygien och allt annat som tillhörde läroplanen.

Det är förstås svårt ibland att veta var gränsen ska dras mellan en riktig biograf och en lokal som visar film då och då. Frälsningsarmén började tidigt med filmvisningar och ännu på 60-talet kunde man få se Barnen från Frostmofjället eller Kniven och korset och liknande uppbyggliga filmer.

Ska deras verksamhet jämställas med skolvisningar eller var den periodvis så omfattande och regelbunden att den, precis som de föreningar som inkluderats, fick karaktären av biografvisningar?

Det här är bara ett par exempel från 1910-talet på hur filmvisningar förekom i de mest skiftande sammanhang. Så skulle det fortsätta att vara tills projektorn trängdes ut av videobandspelaren. Det finns inga ambitioner i det här sammanhanget att redovisa alla dessa utombiografiska varianter.
1912.1
Maharadjahens yndlingshustru (1917)

Lilly Jacobsson, född 8 juni 1893 i Göteborg, var en av Sveriges första filmskådespelare. Hon debuterade på scenen hon direktör Selander som Greta i Flickornas Alfred och fortsatte med roller som Anna i Värmländingarna, Lisbeth i Den dummaste, Jessica i Köpmannen i Venedig och Anna Page i Muntra fruarna i Windsor.

1911 var hon hos Karin Swanström och tidskriften Ridå tyckte att “hennes röst är allt för späd och oskolad för några större partier.” Men skribenten i Vidi var förtjust:

“I Lycko-Pers resa var Lily Jacobson [hennes namn stavas olika] hofsångerskan. Hon var mycket söt. Och sjöng mycket nätt. Ofverhufvudtaget är hon alltid mycket söt och gör allt hvad hon gör mycket nätt.”

Hennes två första filmer, Opiumhålan samt Agaton och Fina (båda 1911), blev aldrig visade på bio. Fram till 1915 medverkade hon i nära 20 filmer, flera med Mauritz Stiller som regissör. Några av dem var inspelade på västkusten – En skärgårdsflickas roman (1913) – eller i Göteborg – Det gröna halsbandet eller Expeditrisen Fröken Annas kärlekssaga (1912).  Båda filmerna är förlorade. Hon fortsatte sin karriär i Danmark

1910-talets teater- och filmskribenter skrev ofta lyriskt och substanslöst om samtidens idoler. Fortsättningen på artikeln i Vidi torde vara typisk:

“Lily Jacobson är, som man vet, göteborgska. Som sådan är hon ett litet praktexemplar. Hon har inget af den riksbekanta göteborgska stelheten och viktigheten. Hon är ett litet snällt, rart, vänligt och öppet solskensbarn med blå ögon, härlig hy, guldblondt hår och de vackraste hvita tänder. Det är verkligen märkvärdigt, att denna mulna, kulna stad har kunnat frambringa en sådan älsklig typ.”

Lily Jacobsson var Göteborgs första skådespelarbidrag till den svenska filmhistorien?

1912.3

1922

Göteborg har 205 043 invånare.

Göteborg har 19 biografer, Stockholm 76. AB Cosmorama blir dotterbolag till Svensk Filmindustri.
Trip to Paramounttown (USA 1922) med: Dorothy Dalton – 1:a trippelexponeringen.

Årskronologi.
Text som inleds med “Film:” är direkt citat från programbladet.
1/1 Örgryte införlivas med Göteborg. Scala öppnar. Mölndal blir stad.

https://i0.wp.com/www.teatersargasso.se/tora/stum/vemdomaff.jpg
1/1 Victor Sjöströms Vem dömer? har premiär.
9/1 Wasa-Teatern stängs.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Engdahl,_Axel_i_VJ_9_1916.jpg/200px-Engdahl,_Axel_i_VJ_9_1916.jpg
10/1 Axel Engdahl dör.
15/1 Allébiografen stänger.
15/1 Palladium ger en välgörenhetsmatiné till förmån för arbetslösa med operasångerskan Hortensia Ohlson-Hedström och operasångaren Gösta Hedström.
23/1 Palladium visar Bland körsbärsblom och geishor (japanskans liv mot en bakgrund av Japans idylliska natur, “musiken är väl anpassad och smälter vackert ihop med händelserna” (GT 24/1)
6/2 Palladium visar Bland Central-Afrikas svarta krigare (“de ofrånkomliga negrerna med deras danser – jag vet inte hur många negerdanser jag kan nu” (GT 7/2)
11/2 Järntorgsbiografen öppnar.
13/2 Film: Med Göteborgs isbrytare till Vinga, Hamnstyrelsen ombord på isbrytaren inspekterar förhållandena i skärgården. Sommarbild från Kungälv med vackra fruktträdgårdar och pittoreska gamla stugor.
15/2 Stora Biografen läggs ned. Kronan blir nu Göteborgs äldsta biograf.
16/3 Regissören Pier Paolo Pasolini föds.

https://i0.wp.com/www.filmcenter.se/bild/chaplinspojke.jpg
20/3 Cosmorama visar Chaplins pojke och Havets glittrande miljoner (en film om Bohus-fisket tillkommen på initiativ av Landshövding von Sydow, som är livligt intresserad av fiskerinäringen i sitt län – med Axel Ringvall och Stina Berg).
15/5 Film: Göteborgs-Tidningens propagandalöpning Göteborg runt.
20/5 Intima-Biografen hyrs ut till Viran Rydqvist som driver Lilla Teatern.
10/6 Skådespelaren Judy Garland föds.
16/6 Beslutas om en flygplats i Torslanda.

https://i0.wp.com/sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_images/965/1244499_153_268.gif
23/6 Skådespelaren Keve Hjelm föds.
SommareMajornas bio renoveras.
9/7 Förslag om nytt namn på Götaplatsen: Högfärdsplatsen, Judéen, Redareplan, Vanity Fair, Skattsugarplatsen.
28/8 Film: G.K.S.S.:s juniorregatta.
4/9 Film: Högtidligheterna vid Frihamnens invigning.
11/9 Film: Vid Långedrag, några sommarminnen från Saltholmen.
30/9 Wasa-Teatern öppnar som teater med Baldevins bröllop.
9/10 Palladium visar Stockholm-Göteborg kanalvägen: I. Från Riddarholmen i Stockholm till Vättern (“Palladiums egna naturfilmningar ha alltid tilldragit sig publikens synnerliga intresse och bevågenhet, man erinrar sig i detta sammanhang den smickrande uppmärksamhet som vår stora Amerikafilm väckte föregående spelår”).

https://i0.wp.com/rstvideo.com/skadespelare/gunnel-brostrom.jpg
25/10 Skådespelaren Gunnel Broström föds.
30/10 Neptun stänger.

https://i0.wp.com/www.regilexikon.com/dreyer/detvaren6.jpg
30/10 Victoria visar Det var en gång… – ett sagospel av Carl Th Dreyer efter Holger Drachmanns pjäs med musik av Lange-Müller – förstärkt orkester jämte ett större konstharmonium med celesta kallat Dominator från Waideles musikvaruhus.
7/11 Skådespelaren Percy Brandt föds.
16/11 August Strindbergs Till Damaskus III i regi av Knut Ström har premiär på Lorensbergsteatern.

https://i0.wp.com/www.theasc.com/blog/wp-content/uploads/2010/04/07_Nykvist_1989.jpg
3/12 Filmaren Sven Nykvist föds.
24/12 Skådespelaren Ava Gardner föds.

1921.4

Från 1922 samlades programmen för alla Cosmorama-biografer i ett häfte. John Botvid skrev filmkåserier i versform varje vecka under våren.

1921.51921.5a1921.5b1921.5c1921.5d

Till hösten 1922 fick Cosmoramas häfte det mindre format som fortsatte att användas till ljudfilmens ankomst 1929.

Sedan den första biografen gjorde sin entré i Göteborg 1902 hade det i genomsnitt öppnats mer än en om året. När Järntorgsbiografen invigdes som den 43:e i raden 1922 var det slut på biofesten. Under resten av 20-talet skulle det bara komma två nya biosalonger, ingen av dem nybyggda. Den ena var från början en teater, Nya Teatern vid Järntorget, den andra en konsertsal, Konserthus-Teatern på Heden.

Neptun och Allébiografen upphörde med visningarna 1922. Vid den senare försökte Folkbildningsbion starta en sporadisk verksamhet året därpå, men då hade göteborgarna fått något viktigare att tänka på: Göteborgsutställningen.

Direktör Wimnell vid Cosmorama-bolaget ansåg 1922 att det inom biografbranschen hade varit en betydlig nedgång och tyckte: “Göteborg har f.n. för många biografer.” Hans kollega vid Palladium-biograferna, direktör Eliasson, menade att de tyska filmerna var mycket billigare [att hyra] än amerikanska, men går i “den alltför tragiska genren för att finna förståelse hos en svensk publik”.

En musikerkonflikt hotade vid de större biograferna när avtalet gick ut i maj, men man lyckades nå en uppgörelse: 408 kr/mån för 2 föreställningar per dag = 4 timmar. Vid övertid fick man 1,50 kr/halvtimme. Teatermusiker fick bara 400 kr/mån.

1922.1

Ett kontrakt med kapellmästaren Louis Johansson från 1930 ger information om arbetsförhållandena. Även om stumfilmstiden sjöng på sista versen, så fanns det fortfarande biografer som inte hade ljudanläggning och nya populära stumfilmer, som de med Fyrtornet och Släpvagnen, dök fortfarande upp på ljudfilms-biograferna då och då. Antagligen förde Johansson och hans orkester en ambulerande tillvaro och flyttade olika veckor till den biograf som behövde deras tjänster. Men kraven på en kapellmästare hade i sig inte förändrats sedan början av 20-talet, så villkoren i kontraktet visar på allmän musikpraxis.

“Kapellmästaren är skyldig att hålla förstklassig och lämplig repertoar samt i övrigt arrangera musiken till filmprogrammen. Kapellmästaren äger rätt att till låns erhålla befintliga musikstycken i bolagets musikarkiv. Vidare är kapellmästaren skyldig att utan extra ersättning tillsammans med övriga musiker utföra erforderliga repetitioner så att musiken på premiärdagarna skall kunna utföra utan störningar eller avbrott.

Kapellmästaren är skyldig att därest så skulle ifrågasättas, utan extra ersättning utföra musik vid sådana tillfällen, då programmet på grund av sin längd ej medhinnes inom ordinarie föreställningstider samt även då någon extra föreställning skulle förekomma för pressen eller i form av välgörenhet.”

Och så den klausul som berättade om att framtiden var osäker. “All extra utbetalning utöver den ordinarie månadslönen samt alla fridagar skola avräknas på de event. veckor eller dagar kapellmästaren på grund av ljudfilmer är ledig från tjänstgöring.” Lönen var 1000 kr/månad.

1922.2

SKOLFILM
Mellan den 25 april och 6 maj 1921 arrangerades skolföreställningar i samarbete med SF:s Skolfilmsavdelning på Cosmorama, Victoria och Scala för 9 544 skolbarn från läroverket och folkskolan. En lärarkommitté valde ut två olika program, ett för de lägre klasserna, ett annat för de högre. Samtliga klasser, utom första, i Göteborgs Folkskolor deltog. Det blev lyckat och man planerade en fortsättning till hösten.

Fyra nya serier genomfördes, i oktober, november, februari och april och varje serie besöktes av 20 000 barn. Biograferna Cosmorama, Victoria, Flamman och Nya Teatern användes på förmiddagarna.

I september bestämdes de nya månadslönerna för biografpersonal: 230 kr för maskinister, 170 kr för yttervaktmästare och 145 kr för innervaktmästare. Den samlade inbetalda nöjesskatten för Göteborgs biografer 1922, 634 712,87, bekräftar att biografbesöken hade minskat. Året innan betalade man in 740 993,58.

1922 hade följande svenska städer minst fyra biografer: Stockholm (76), Göteborg (19), Malmö (13) och 6: Norrköping, Hälsingborg, Gävle, Örebro – 5: Karlstad, Sundsvall, Uddevalla – 4: Västerås, Eskilstuna, Jönköping, Karlskrona, Linköping, Södertälje, Östersund, Vänersborg, Katrineholm, Boden.

Filmnyheter (1921:36) försökte tänka sig framtidens biograf: Då kan man samtidigt och på samma duk se komedier, äventyrsdramer, naturvetenskapliga bilder och de senaste dagshändelserna. Det finns inte längre anledning för par att kivas om vilken film man ska se. Lösningen ligger i färgade filmer och färgade glasögonen. På stolsryggarna sitter en automatisk apparat där man stoppar ett mynt så att ett fack öppnas och man kan välja de glasögon som gör att just den film man vill se framträder på duken. (Chokladautomater fanns på riktigt under en period på stolsryggarna.) “Vill ni ha lämplig musik till er film, sätter ni på er en telefonhjälm och slår på elektrisk ström.”

I samma nummer fanns ett upprop om en filmklubb, som skulle “dryfta filmfrågor” och “då ekonomien tillåter, inspela någon mindre film”.:

“Bästa fröken Filmintresserad! Ni har kanske kommit ensam ut från bio någon kväll efter att ha sett, låt oss säga, Wallace Reid. Ni kommer ut på gatan och skall just till att utropa: ‘O, vad han var stilig!’ då Ni kommer ihåg att Ni var på gatan och det skulle väcka uppseende om Ni skrek något sådant. Hjälp till att bilda filmklubben. Ni kan springa dit, där finns alltid “förstående själar”. Liksom för herr Filmintresserad.” Undertecknat Nils Falk, Börjesson, S:a V. 22

1922.3

Göteborgs första stora biografkedja – Cosmorama
1922 hade Stockholm 76 biografer medan Göteborg kunde visa upp 19, enligt en statistik publicerad i Svenska statsförbundets tidskrift. När AB Cosmorama vid samma tid blev dotterbolag till nybildade Svensk Filmindustri och började använda sig av Scala och Victoria, innebar det starten på en utveckling som skulle göra bolaget till den ledande biografkedjan i Göteborg.

Det var i augusti 1910 som Knut Husberg hade grundat AB Cosmorama tillsammans med filmproducenten/distributören AB Svenska Bio. Första förvärvet kom omedelbart i form av Kronan. 1917 köptes Centralen-fastigheten vid Kungsportsplatsen med avsikt att bygga om den till lägenheter och en stor, modern biograf. Planerna förverkligades aldrig och 1935 såldes huset till ett dotterbolag till försäkringsbolaget Svea, med en stipulation om att byggnaden inte fick användas för biografändamål.

Den ursprungliga ägaren till Victoria var Göteborgs Biograf AB, ett dotterbolag till AB Skandia. Skandia var ett av de bolag som slogs ihop i slutet av 1921 för att bilda SF, och från 1 januari 1922 tillhörde Victoria Cosmoramabolaget. Samtidigt öppnade Scala som en Cosmoramabiograf, men frånträddes redan den 3 september 1924, eftersom hyran var alldeles för hög.

I stället förvärvade man Odéon-Teatern den 3 september 1923, följt av Nya Teatern den 4 september1925 och Röda Lyktan (omdöpt från Metropol) den 12 oktober 1929. Under decenniets sista år, med ljudfilmen i antågande, bestod alltså Cosmorama-bolaget av biograferna Cosmorama, Victoria, Nya Teatern, Odéon, Röda Lyktan och Kronan.

Senare byggde man flera av Göteborgs klassiska biografer: Flamman 14 oktober 1935, Kaparen 24 februari 1940, Spegeln 24 april 1940 och slutligen Draken 26 april 1956. Andra förvärv förekom senare.

Gunnar Wimnell följde med Victoria-förvärvet och blev ekonomisk direktör i det nya bolaget, medan Sven Hedberg kom att bli verkställande direktör. Löjtnant Christensson lämnade Cosmorama för en liknande befattning i Stockholm men var snart tillbaka i Göteborg med ansvar för Palladiumbiograferna.

Enligt ett kontrakt med Hedberg anställdes han från den 1 februari 1923 att särskilt “egna sig åt biografernas programsättning och skötsel samt därmed sammanhängande göromål”, i samförstånd med förutvarande direktörerna Husberg och Wimnell. Som filmansvarig fick han resa till Stockholm så ofta det var påkallat med “fria resor i 2:dra klass sofvagn samt kr. 25.- per dag under uppehållet i Stockholm.” Hans lön var 6 000 kr/år samt 3/4 % av bruttoinspelningen på biograferna, efter nöjesskattens avdragande, med en garanterad minimiinkomst på 10 000 kr/år.

Hedberg gick i pension 1955, men han fick i uppdrag att biträda vid tillkomsten och inredningen av den nya biografen i Folkets Hus, dvs Draken. Elof Olsson tog över ledningen efter att under 39 år arbetat sig uppåt i företaget. I januari 1964 gick Cosmorama upp i moderorganisationen Svensk Filmindustri. Reklamchefen Stig Lavén blev den sista platschefen innan kontoret på Hamngatan stängde och flyttade till Downtown.

Kontorspersonal 1926 (med anställningsår): Helge Svärd (reklamchef 1/8 1922), Sigrid Hansson (kassörska 23/11 1921), Elof Olsson (23/10 1916), Östen Söderlund (kontorspojke 5/9 1922).

Bruttointäckter, exklusive nöjesskatt, vid föreställningarna på bolagets biografer:
1926-27    1 063 956 kr
1927-28    1 000 112 kr
1928-29    1 054 342 kr
1929-30    1 355 870 kr
1930-31    1 319 196 kr
1931-32    1 301 198 kr
1932-33    1 357 089 kr
1933-34    1 398 160 kr
1934-35    1 364 997 kr
1935-36    1 576 105 kr

En jämförelse av hur mycket nöjesskatt som inbetalats visar hur Cosmorama låg till ekonomiskt i förhållande till konkurrentbiograferna:
Cosmorama        Övriga biografer
1924-25    152 927 kr        125 650 kr
1925-26    157 961 kr        117 473 kr
1926-27    152 922,95 kr    133 799,55 kr
1927-28    143 914,80 kr    147 454,95 kr
1928-29    149 622,45 kr    156 345,95 kr
1929-30    190 219,50 kr    143 282,25 kr
1930-31    185 136,65 kr    138 826,20 kr
1931-32    179 968,45 kr    308 052,50 kr
1932-33    187 845,50 kr    129 443,30 kr
1933-34    193 293,50 kr    126 756,70 kr
1934-35    188 523 kr        206 955,60 kr
1935-36    213 283,20 kr    216 162,40 kr

Årsresultat och utdelningar för Cosmoramabolaget:
1919-20    141 000    31%
1920-21    121 000    27%
1921-22    42 000    9%
1922-23    94 000    21%
1923-24    69 000    15%
1924-25    54 000    12%
1925-26    34 000    8%
1926-27    42 000    9%
1927-28    139 000    30%
1928-29    157 000    25%
1929-30    142 000    25%
1930-31    135 000    25%
1931-32    128 000    25%
1932-33    139 000    30%
1933-34    118 000    30%
1934-35    708 000    30%
1935-36    132 000    15%

I siffran 708 000 ingår realisationvinsten vid försäljningen av Centralenfastigheten. 1936 utökades aktiekapitalet till 900 000 kr genom överföring av besparade vinstmedel, 450 000 kr. Därför den lägre utdelningen med 15% .

1936 utgjordes bolagets styrelse av Charles Magnusson och Olof Andersson i Stockholm samt Fred Holmgren i Göteborg, suppleant var Birger Juberg i Stockholm.

I ett PM till personalen 1940 meddelades vilka som fick gå på bolagets biografer gratis utan biljett, i mån av plats. Chefen Sven Hedberg kunde ha med sig hur stort sällskap som helst, och det gällde även Charles Magnusson om han kom på besök från Stockholm. För kontorspersonalen i övrigt, kamrer E. Olsson, herr Erik Hedberg, ing. Ture Örtenblad, herr Einar Ström och herr Otto Eliasson  gällde en gäst, men för kassörskor och konfektförsäljerska förmanades “sällskap får ej kostnadsfritt medtagas”.

1922.4

Cosmorama

24.4

Entrén till nya Cosmorama flyttades längst till höger i fastigheten vid Östra Hamngatan 48, men nu användes också byggnaden vid nr 46 för den nya, större salongen, som gick ända fram till Kyrkogatan. Nr 48 blev tillbyggd med en våning. 800 000 kr kostade renoveringen.

Tanken var att invigningen skulle kunna ske till hösten 1914, men på grund av kriget i Europa blev det förseningar, och först den 12 januari året därpå kunde den nya biografen öppna.

Biljettkassorna hade flyttat in till båda sidorna av den yttre vestibulen, en marmorhall med raka linjer, diskret upplyst från amplar i taket, som låg direkt bakom parkett. I fonden fanns en fontän med belyst vatten. Marmortrappan till höger ledde upp till balkongens väntutrymmen.

Till vänster om salongen kom man in vänthallen för främre parkett. Där fanns soffor, lampettpelare och takamplar. På den högra sidan låg en motsvarande vänthall för bakre parkett.

24.19

Salongen, där platserna ökat från 365 till 800, lystes upp av sex ljuskronor i böhmisk kristall, var och en motsvarade 1200 normalljus. Från sidorna, i det brutna taket, kom motsvarande 700 normalljus från tolv lampkombinationer. Det fanns sex utgångar och en nödbelysning som drevs med ackumulatorbatterier. Biljettpriserna varierade från 1,25 kr i balkongens loger till 35 öre på främre parkett. Under scenen låg klädloger för bland andra de fjorton vaktmästarna (inkl två programpojkar).

24.20

Invigningen den 12 januari 1915 inleddes med Cosmoramas festmarsch av James Garlach, spelad av en fjorton mans orkester under ledning av violinisten Francesco Asti som senare blev konsertmästare, med en lön på 50 kr per kväll. Ett hälsningstal följde och en specialskriven prolog läst av teaterdirektör Axel Engdahl.

Filmprogrammet:
Första avdelningen:
Cosmoramas egen veckorevy
Senaste nytt från kriget: Messters krigsjournal
Kolonien på Hall (Ur Svenska sociala filmserien – Bilden visar några drag ur den sociala värksamheten vid Hall. Det är helt enkelt en liten inblick man får i kampen mot ungdomens förvildning sådan den bedrives där. Om man för personifiera Hall så är det ju banbrytaren på sitt område till namnet. Envar vet detta, även om man först genom denna film också lär känna det till gagnet)
Göteborgsrevyn (Av Axel Engdahl och Fritz Schéel)

Andra avdelningen:
En av de många (Victor Sjöström)
Slutmarsch

Senare filmer under året på Cosmorama:av Sjöström: Skepp som mötas (16/1), Högfjällets dotter (7/4), Landshövdingens döttrar (4/10; svensk premiär på filmdramatisering efter romanerna “Landshövdingens döttrar” och “Daniela Herz” av Marika Stjernstedt) – av Stiller: När konstnärer älska/Thora Flemming (12/4), Hans hustrus förflutna (6/9)

Den svenska guldålderns allra främsta filmer presenterades på Cosmorama: Körkarlen, Tösen från Stormyrtorpet, Berg-Eyvind och hans hustru, Erotikon, Gösta Berlings saga. När Selma Lagerlöf själv och Victor Sjöström var närvarande som hedersgäster en septemberdag vid premiären på Ingmarssönerna betraktades det som en historisk dag.

Den 11 maj 1915 var Lusitania-katastrofen ett uppmärksammat extranummer.

24.151916

Så länge det går bra finns det alltid tankar på expansion. 1917 köpte AB Cosmorama Centrum-fastigheten vid Kungsportsplatsen med avsikt att bygga om den till lägenheter och en stor, modern biograf. Planerna förverkligades aldrig och 1935 såldes huset till ett dotterbolag till försäkringsbolaget Svea, med en stipulation om att byggnaden inte fick användas för biografändamål.

Under 1910-talet var Cosmoramabolaget i stort en göteborgsangelägenhet med i huvudsak Cosmorama och Kronan som biografer. Man gjorde några kortare inhopp i andra visningslokaler, som Cirkus-byggnaden i Lorensbergsparken, Folkbiografen i Arbetareföreningen vid järntorget, och det beryktade köpet av Stora Teatern 1917 i syfte att göra om teatern till biograf. När Cosmorama på 20-talet blev ett dotterbolag till SF påbörjades en expansion som skulle göra företaget till den ledande biografkedjan i Göteborg.

I september 1917 kom Allan Dwans Äkta amerikanskt (Manhattan Madness), den 1:a Douglas Fairbanks-filmen.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ed/Annette_Kellerman_in_A_Daughter_of_the_Gods.jpg

I april 1918 hade Herbert Brenons Gudarnas dotter (A daughter of the gods) med simmerskan Anita Kellerman premiär.

24.22

COSMORAMA I SIFFROR – 2/9 1908 – 16/7 1918
14 498 284 m film har visats = 1,449 svenska nymil = avståndet från New York till Peking.
Varje meter film innehåller 52 fotografier (bilder) = 753 910 768 fotografier totalt. Om man skulle räkna dessa bilder med en hastighet av 200 foton i minuten så skulle det ta 21 år, 9 månader och 18 dagar med en åtta timmars arbetsdag.

Filmerna var uppdelade i längder på 200 m som låg i askar som var 5 cm höga = totalt 72 441 askar. Staplade på varandra skulle de bli en hög på 3 662 m = 12 x Eiffeltornets höjd. Om de lades sida vid sida skulle de täcka en yta på 15 937 kvm. Sammanlagd tyngd = 105 ton 39 kg vilket det krävs 105 järnvägsvagnar för att flytta.

1908-11 var den genomsnittliga längden på ett program 790 m. 1911-12 845 m, 1912-13 900 m, 1913-14 1 646 m, 1914-15 1 812 m, 1916-17 1 987 m och 1917-18 2 304 m. 1 944 olika filmer visades under perioden. 1915 var ett typiskt program 90 minuter med en halv timme ägnad åt nyheter och kortfilmer.

Antal besökare: 3 261 540. Om man placerade dessa i spårvagnar, med 50 i varje, så skulle det krävas 65 230 vagnar. Om den första vagnen stod utanför Cosmoramas entré skulle den sista stå någonstans i Stockholm. Om man lyckades med att sälja en biljett till samtliga passagerare i en vagn på två minuter, så skulle det ta drygt tre månader innan de i sista vagnen fick en.

1918.7a1918

Den internationella filmen dominerades inte alls i lika hög grad av amerikansk film i gamla tider: den franske komikern Max Linder, den italienska muskelknutten Maciste och den tyska stjärnan Henny Porten var stora stjärnor under 1910-talet.

Mary Pickford stod för Cosmoramas julprogram 1918 med Flickan som inte ville vara rik. Och nu började de amerikanska filmstjärnorna slå igenom på allvar: Norma Talmadge, Dorothy Gish, William S. Hart, Charles Ray, Harold Lloyd, Charles Chaplin.

1919 kunde publiken teckna säsongsabonnemang.

24.161921

cosmoreserv

24.251924

24.23

Innan 1925 hade utrymmet bakom prosceniet och ovanför scenöppningen använts som kontor. Det året installerades en biograforgel, en Wurlitzer Hope Jones Unit från USA, och kontoret fick flytta på sig för att orgelkammaren skulle få plats. Kvar blev en smal gång närmast gatan som ledde fram till ett rum dit reklamateljén flyttade.

Orgeln krävde ett utrymme på nära 9 x 3 m och bestod av sju grundstämmor – principal (85 pipor), flöjt (85), violin (73), violoncell (61), tibia-clausa (85), trumpeter (61), vox-humana (61) – med 41 register fördelade på två manualer och pedaler. Dessutom fanns harpa (49 toner), kyrkklockor (18 st), klockspel (30 toner), xylofoner (37 toner), slagverk och diverse ljudeffekter.

Det medföljde en organist, Arthur Dupont från Burlington, Vermont. Han hade spelat sedan han var 7 år. Orsaken till orgelinköpet var facklig. Man hade krävt begränsad arbetstid för musikerna, och de kunde inte längre spela vid tre föreställningar per dag. Som stadens finaste biograf kunde inte Cosmorama bara bjuda på piano, så i fortsättningen blev det orgel vid fem-föreställningarna.

24.8De nya kontorslokalerna, som låg mot Östra Hamngatan, fick en egen liten biograf.

Ett par filmer från 1926:

* Cecil B DeMilles Ropet från Volga (The Volga Boatmen) hade förutom orkester en levande manskör i diket och slog ett publikrekord som stod sig i fyra år. Mer än 76 000 göteborgare såg filmen.

* Murnaus Faust med Gösta Ekman och Emil Jannings.

Det var inte få människor som arbetade på en singelbiograf på 1920-talet, orkestrarna bidrog förstås till att antalet steg. En tjänstgöringslista finns bevarad från 1926. Den visar att det fanns 32 anställda vid biografen Cosmorama. Datumet anger när en person anställdes vid företaget, inte nödvändigtvis i samma funktion som 1926:

Föreståndare: Oscar Thulin (1/2 1916)

Kassörskor: Anna Wickberg (23/8 1915), Wanja Andersson (14/8 1920)

Extra kassörska: Gerda Englund (1/10 1923)

Maskinister: Oscar Svensson (11/3 1914), Erik Andersson (15/9 1916)

Extra maskinist: Barhold Edén (1/1 1922), Hugo Malmborg från Borås blir 2:e maskinist 1911.

Kapellmästare: Louis Johansson (1/9 1910)

1. Konsertmästare: Francesco Asti (1/10 1924)

2. Konsertmästare
: Siegfried Fournes (15/9 1924) – Cellist: Erwin Salomé (1/10 1924)

Violinister: Bohumir Cerný (1/7 1921), Tor Perfect (1/8 1921)

Bassist: Robert Grimm (13/8 1917)

Flöjtist: Franz Havel (1/9 1921)

Klarinettist: Carl Nilsson (1/9 1921)

Trumpetare: Ragnar Pettersson (1/9 1919)

Trumslagare: Emil Hellgren (15/9 1918)

Bassunist: Erik Lundgren (1/10 1924)

Vaktmästare: Gustaf Johansson (1/1 1920), Ernst Jonsson (1/9 1916), Oscar Haglund (1/9 1915), Gustaf Larsson (15/11 1918), Hans Pettersson (15/9 1920), Edvin Larsson (15/2 1917), Gösta Ljung (1/3 1923), Hjalmar Andén (21/8 1916-1921, 1/8 1922), Hilding Persson (24/8 1924)

Vaktmästarpojke: Ernst Andersson (1/4 1924)

Garderobier: Ida Ljungqvist (1/3 1919)

Städerska: Ester Rundqvist (1/1 1919), Elin Andersson (13/3 1921)

COSMORAMA-0071957

1927 fick Cosmorama en baldakin över entrén, och dörrarna flyttades in en bit från gatan till den nuvarande placeringen. En andra kassa installerades mellan dörrarna, medans den gamla inne i foajén behölls. Biografbladet rapporterade i nr 17 (1/9):

Man blir smått bländad av den klarhet, som utströmmar från ungefär ett tusental nyinmonterade lampor, de flesta placerade i smakfullt mönster under det nya skyddstaket. Förhallen har försetts med ny inredning och en del nya arrangemang för reklam göra sig bra. Ljusinstallationen har utförts av Asea, och arkitekten Andrew Persson står för de vidtagna ombyggnadsanordningarna.

Nyinvigningsfilm var den svenska filmen ”Ungdom”.

1930 blev det en liten “puckel”  på fasaden mot Kyrkogatan för att högtalaren skulle få plats bakom duken. Av de 70 musiker som spelade på Göteborgs biografer två år tidigare återstod hösten 1930 fem på Cosmorama, under ledning av konsertmästare Karl Bornfors.

https://i0.wp.com/www.sfi.se/ImageVault/Images/id_7315/width_227/conversionFormatType_Jpeg/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Den 1 september 1930 kom den 1:a ljudfilmen på Cosmorama: För hennes skull med Gösta Ekman och Inga Tidblad, den 1:a svenska talfilmen.

Fridolf Rhudin var ständigt återkommande i filmer som Kronans kavaljerer, Skepp ohoj, Pojkarna på Storholmen och Simon i Backabo.

COSMORAMA-009COSMORAMA-008COSMORAMA-012

Den nya lyxiga Lorensbergs-biografen 1934 ledde till flera ombyggnader av Cosmoramabolagets biografer. I april 1935 påbörjades Cosmoramas renovering efter ritningar av Nils Einar Eriksson. Arbetet tog ett halvår.

Man köpte in 921 biografstolar och nummerskyltar i emalj, sju reostater, ridåmaskineri och ett magnoskop (antagligen för att kunna förstora bilden i spektakulära sekvenser). Det blev en ny “bildduk” av märket Westone och två ridåer, en av plysch och en av siden, och en färgspelsapparat, en nymodighet som lyste mot ridån. (En komplettering gjordes sommaren 1936 i form av en sceninramning i trä med intarsiaarbete av konstnären Einar Dahlskog. 1949 var det dags för nya fåtöljer igen.)

COSMORAMA-010COSMORAMA-011

COSMORAMA-004

24.5

Scenöppningen blev mindre och med raka hörn. Taket sänktes en aning och kurvningen minskades. Men den viktigaste förändringen var en andra balkong, mellan den första och parkett. Detta möjliggjordes genom att golvet sänktes. Tidigare gick man sju trappsteg upp från foajén för att komma till den bakre delen av salongen. Nu blev det fyra steg ned, som tidigare sluttade bakre delen av parkett en aning. Bassängen i foajén revs.
Maskinrummet fick en kompletterande Ernemann-projektor, 2 Western-adaptrar (för ljudet), 2 objektiv och en Ufa-gong, att klanga i före föreställning. Hörlurar installerades för döva.

Den 15 september 1935 återinvigdes biografen (nu med 920 platser på två balkonger och parkett) med Hjalmar Bergmans Swedenhjelms. (Vid ett senare tillfälle minskade antalet platser till 798.) Ingmar Bergmans, Hasse Ekmans, Alf Sjöbergs och Lars-Eric Kjellgrens filmer har sedan varit självklara premiärfilmer på biografen.

En förteckning från 1937 anger att T. Örtenblad och E. Andersson var maskinister vid Cosmorama. Örtenblad var också den tekniskt huvudansvarige i bolaget med serviceutryckningar vid behov och allmänna inspektioner och underhåll. Han hade 425 kr i lön och en fridag i veckan. Arvid Olsson var reservmaskinist för bland annat Cosmorama och ansågs vara värd en löneförhöjning från 4,50 kr till 5 kr per föreställning på grund av Cosmoramas “numera svårskötta maskineri”.

I ett PM till personalen 1940 meddelades vilka som fick gå på bolagets biografer gratis utan biljett, i mån av plats. Chefen Sven Hedberg kunde ha med sig hur stort sällskap som helst, och det gällde även Charles Magnusson om han kom på besök från Stockholm. För kontorspersonalen i övrigt, kamrer E. Olsson, herr Erik Hedberg, ing. Ture Örtenblad, herr Einar Ström och herr Otto Eliasson gällde en gäst, men för kassörskor och konfektförsäljerska gäller “sällskap får ej kostnadsfritt medtagas”.

24.21b1951

Den 15 september 1952 inleddes middagsbiovisningar på Cosmorama med Borta med vinden. 1954 installerades CinemaScope, men den smala scenöppningen gjorde att det aldrig blev någon imponerande bredd på duken.

1950.2

Den 2 september 1958 firades 50-årsjubileum med två festföreställningar av Flottens överman i Agascope (svensk CinemaScope) som huvudnummer och Minns du?, klipp ur stumfilmer sammanställda av Knut Martin som förfilm. Nils Poppe var hedersgäst.
Under den följande veckan visades på dagtid en historisk kavalkad av svenska filmer: Ingeborg Holm (1915), Terje Vigen (1917), Erotikon (1920), Gösta Berlings saga (1924), Swedenhielms (1935), Ordet (1944) och Smultronstället (1958).

Kortfilmsprogrammet Dagens bilder visades från 7 juni 1960 till augusti 1966. Då återgick man till middagsbio som lades ned i oktober 1982.

1962 genomfördes flera ombyggnader: portalen i entrén kläddes om, golvet i hallen och entrén hade börjat få pucklar därför att den underliggande leran hade börjat pocka på sig, kassan utökades för tre kassörer och maskinisten fick äntligen en toalett, det var övergången till enmansbetjäning som ledde till denna nödinsats.
I januari 1964 upphörde AB Cosmorama som egen enhet och gick helt upp i Svensk Filmindustris organisation.

COSMORAMA-014COSMORAMA-0151967

COSMORAMA-005COSMORAMA-0061967

Den sista tiden, från 1984, användes Cosmorama av Stora Teatern för bland annat barnteater (Lillan) parallellt med filmvisningar innan de senare helt upphörde den 28 juli 1988.

Cosmorama finns fortfarande kvar, som ett skal runtom de butiker som sedan slutet av 1990-talet finns i lokalerna. Det behövs inte mycket fantasi för att frammana gamla tiders filmvisningar med en hel orkester som spelar framför duken. Nu gapar scenen tom.
Baldakinen utanför, panelen i nedre och övre foajén – i salongen de båda balkongerna med Gunnar Ströms utsmyckning i metalltråd, effekthögtalare på sidorna, scenöppningen med området bakom duken – det finns så mycket kvar av den gamla inredningen att det verkligen känns som om man står i en gammal övergiven biograf. Condeco har nu gjort så stora ingrepp att biografrummet är förstört och väggen bakom duken blivit ett stort fönster.

24.18

Världsteatern

Lorensbergsparken 1947

Från det första värdshuset i Lorensbergsparken 1823 utvecklades ett helt nöjesetablissement, och i början av 1900-talet var parken ett populärt besöksmål med restaurang, cirkus och folklig teater. Under några somrar från 1899 ingick film som ett inslag i varietéprogrammet.

Bilden är från 1947. Cirkus (den runda byggnaden) uppfördes 1900 efter att den gamla från 1884 hade brunnit ned. Här visades film under flera korta perioder. Cirkus revs 1969. Huset till vänster är Lorensbergsteatern, invigd 1916 och använd som biograf 1934-1987. Restaurangen ovanför försvann när Park Avenue hotell (invigt 8/6 1950) behövde expandera 1956.

Folkteatern saknas på bilden eftersom den brann den 19 januari 1942. Den byggnaden hade uppförts som en extra matsal till utställningen 1891, blev sedan varieté under namnet Alhambra och från 1896 teater. Axel Engdahl arrenderade den 1903 och senare spelade Karl Gerhard revy här.:

Bilden, tagen av K Utgård, är från 1936

Om Cirkus vid Lorensberg har det skrivits en hel del, men man har sällan nämnt att det förekom filmvisningar under olika perioder. Det var nog inte helt lätt att bedriva  bio i den enorma cirkusbyggnaden med cirka 1500 platser. Flera försök gjordes, men de blev alla kortvariga.

Den första visningen ägde rum 15 februari 1911 med okänt program.  Från 20 februari visades

Den indiska staden Rangoon och dess omgivningar
En ung mans väg till ena pigo
Konung Lear
När man har alltför gott hjärta
En flodfärd i Japans bärgtrakter

Tillsammans en timme.

Den 24 februari kom En tapper kvinna i vilda västern, en amerikansk nyhet.

Visningarna tycks ha varit sporadiska, men man annonserade stolt: “Göteborgs största, luftigaste, modernaste kinematograf.” Loge 50 öre vuxna, 35 öre barn. Parkett och amfiteater 30 öre resp. 20 öre. 1:a och 2:a plats 20 öre resp. 10 öre. Galleri 15 öre resp. 5 öre. Föreställn 6, 7.30 och 9.

Men det var inte bara “enastående vackra kolorerade bilder gjorda av förnämsta fabrikat”, utan skådespelerskan Hildur Malmberg berättade sagor i pausen, och det rumänska kapellet gav konsert.

Möjligen var Sophus Petersen inblandad i verksamheten, som antagligen dog ut innan året var slut. Det skulle komma fler försök att visa film, då under namnet Cirkus-Biografen.