Cosmorama

24.1Det äldre Cosmorama låg på Östra Hamngatan 48 i det vita huset i mitten.

Efter storbiografen i Trollhättan ville Knut Husberg göra om försöket med en kvalitetsbiograf i Göteborg. Han hittade tillsammans med Axel Reuterberg (som skötte bokföringen) en fastighet vid Östra Hamngatan 48, mitt emellan biograferna Alhambra och Stjärnan. Fasaden i pseudorenässans fick inte röras, men Alfred Agrells gamla lagerlokaler på gården kunde rivas.

Arkitektfirman Zetterström & Jonson stod för ritningarna till ombyggnadsprojektet som var fyllt av svårigheter, något liknande hade inte tidigare gjorts i Sverige. Cosmorama byggdes rakt innåt från gatan, tvärs över gården och sex meter in i gårdshuset. Den gamla inkörsporten gjordes om till väntrum (som foajé kallades vid den här tiden). Ovanför, på första våningen, placerades apparatrummet, det vill säga rummet för filmprojektorn.
24.3Programbladets framsida hade den första tiden en teckning av salongen och entrén med de två små kassorna.

De två små biljettkassorna var vända ut mot gatan, på var sida om entrén. Eftersom salongsgolvet var sluttande behövde man gå uppför en trappa från väntrummet. Salongen hade både mitt- och sidogångar med en tvärgång till nödutgången halvvägs ner på höger sida. Duken satt i en sorts “alkov” som var bredare än själva salongen.

I april 1908 berättade ett stort plakat på fasaden att “etablissementet Cosmorma, Skandinaviens största och elegantaste biografteater” snart skulle öppnas. Biografens namn var så ovanligt att målaren hade stavat fel. Den blev Göteborgs i särklass förnämsta biograf. Filmen var på väg upp ur källare och kaféer.
24.113/9 1908

Den 1:a september var de klara, måleribolaget S. A. Wahlström, Nya Förenade Elektriska AB och konstnären Oscar Högström, som utfört stuck- och gipsarbetet. På eftermiddagen nästa dag ägde invigningen rum för specialinbjudna och pressen. På kvällen den 3:e följde utsålda föreställningar för allmänheten. Det  sex man starka rumänska zigenarkapellet var för invigningen bara. Den ersattes senare av den ordinarie orkestern på tre man, trumslagaren var också ljudeffektsmakare. Arbetstiden för musikerna var 6 timmar och på söndagar 9 timmar.
24.2Cosmoramas första salong 1908-1914.

Göteborgs-Posten skrev dagen efter öppnandet:

Redan den stilfulla entréen med sina massiva ekdörrar, genom hvilken man kommer in i en stor och rymlig vänthall, gör ett solidt och präktigt intryck. Och detta förtages sannerligen icke, då man beträder själfva teaterlokalen med sina 364 sittplatser. Lokalen är hållen i en ljus och glad färgton och från takbågarne sprida en mängd elektriska lampor sitt ljus. För utsmyckningen i öfrigt är också väl sörjt.

Den ständigt kritiske Codac i GT var också imponerad:

En så elegant kinematograflokal som den i går invigda ‘Cosmorama’ i huset nr 48 vid Östra Hamngatan ha vi icke förut.

Redan entrén åt gatan drager uppmärksamheten till sig med sitt hvalf af färgade lampor och gipsornamenter och då man passerat detta och de i hela livréer klädda vaktmästarne och kommit in i salongen mötes ögat af en stor, särdeles solidt och icke utan smak inredd salong med sittplatser för mellan 3 och 4 hundra personer. Färgerna är ljusa utan att irritera. Taket är hvälft och längs alla lister rikt ornerat med guld och skulptur.

Vissa protester kunde höras i Göteborg. Man ansåg att det var onödigt att flytta över den dåliga atmosfären och skräpfilmerna från de små biograflådorna och upphöja det till något fint i en tjusig miljö. Men det blev kortvarigt. Genom ett omsorgsfullt program med kvalitetsfilm höjdes filmens status, och nya kategorier människor kom till biografen.
Under 1910-talet växte trenden att bygga allt större biografpalats i hela världen. Även här kan man betrakta Göteborg som en föregångsstad. Klagomålen mot biografeländet minskade.

De lokala filmreportagen utgjorde en viktig del i biografernas program. I programbladen angavs under 1910-talet mycket detaljerat de olika inslagen. Sammantaget utgör de en historisk krönika över händelserna i Göteborg och trakten runt omkring, även om själva filmerna i de flesta fall är försvunna. Redan den andra veckan, den 8 september, visades reportaget Öis inviger sin nya idrottsplats Walhalla. Invigningen hade ägt rum två dagar tidigare.

Den 18 september var det premiär på Eld och lågor (ett litet kärleksraseri med avkylande epilog).

I januari 1909 spelade Cosmorama in sitt första egna filmreportage. Det handlade om Sven Hedins återkomst till Stockholm efter fyra år i Tibet. Filmen framkallades i Charles Magnussons laboratorium, som länge var det enda i Sverige, snart förvärvade Cosmorama laboratoriet.

Magnussons filmbolag Svenska Bio behövde en stor premiärbiograf i Göteborg och eftersom han var aktieägare i Cosmorama föreslog han ett samarbete. Förhandlingarna pågick länge, Knut Husberg ville inte ge upp sin ställning som egen företagare och Svenska Bio hade inte råd att köpa hela Cosmorama. Den 12 augusti 1910 bildades ett nytt bolag, AB Cosmorama, med Svenska Bio som delägare till 50% av aktierna och med Husberg som verkställande direktör. Magnusson var tvungen att ge Husberg ett privat lån på 10 000 kr så att han kunde byta ut sin villa mot ett stenhus på Avenyn. Hösten 1910 införlivades biografen Kronan i verksamheten.

24.12

Den första svenska långfilmen fick göteborgspremiär på Cosmorama den 28 november 1910. Det var Regina von Emmeritz och konung Gustaf II Adolf efter Zacharias Topelius, hela 800 m lång, vilket tog ungefär 45 minuter att visa. Dramatenregissören Gustav Linden stod för regin medan Gerda André och Emile Stiebel gjorde titelrollerna. Den visades “44 gånger i sträck” enligt Cosmoramas broschyr vid tioårsjubileet den 2 oktober 1918.

I 1910 års program fanns också Järnbäraren efter August Blanche och De svarta maskerna – den 1:a internationella inspelningen i Sverige, efter manus av Charles Magnusson.

Hösten 1911 blev det stora genombrottet för dansk film, som kom att dominera den svenska biorepertoaren under större delen av 10-talet. August Bloms Offer för sin lidelse (Ekspeditricen) med Clara och Carlo Wieth slog rekord med 76 föreställningar. Den följdes av De röda artisterna (De fire djævle) och i december Kärlek och svek med Asta Nielsen och Valdemar Psilander, det var Nielsens svenska debut. Hennes nästa film, Svarta drömmen, blev det stora genombrottet. Världens första filmstjärna var tänd.

24.13ny1912

24.14

Den 31 mars 1914 kunde man läsa en notis i GT:

Cosmorama skall byggas om för en kostnad av 800,000 kronor. I förfjol inköpte bolaget huset nr 48… där biografen nu är inrymd, och i fjol bredvidliggande fastighet nr 46, mot hörnet av Kyrkogatan. På det förstnämnda huset skall en våning tillbyggas, så att byggnaderna bli lika höga. För övrigt skall allt så väl utan som innan morderniseras.

Samma dag gavs den sista föreställningen av Den blå musen i den gamla salongen. Nästa dag började byggnadsfirman Bröderna Persson att riva ut innanmätet av de två byggnaderna, fasaderna mot Hamngatan fick stå kvar. Det första Cosmorama låg i Östra Hamngatan 48. Bolaget hade förvärvat nr 46 1913 och nu skulle de två fastigheterna slås ihop för att få plats med det nya, större Cosmorama

.

Cosmorama

24.4

Entrén till nya Cosmorama flyttades längst till höger i fastigheten vid Östra Hamngatan 48, men nu användes också byggnaden vid nr 46 för den nya, större salongen, som gick ända fram till Kyrkogatan. Nr 48 blev tillbyggd med en våning. 800 000 kr kostade renoveringen.

Tanken var att invigningen skulle kunna ske till hösten 1914, men på grund av kriget i Europa blev det förseningar, och först den 12 januari året därpå kunde den nya biografen öppna.

Biljettkassorna hade flyttat in till båda sidorna av den yttre vestibulen, en marmorhall med raka linjer, diskret upplyst från amplar i taket, som låg direkt bakom parkett. I fonden fanns en fontän med belyst vatten. Marmortrappan till höger ledde upp till balkongens väntutrymmen.

Till vänster om salongen kom man in vänthallen för främre parkett. Där fanns soffor, lampettpelare och takamplar. På den högra sidan låg en motsvarande vänthall för bakre parkett.

24.19

Salongen, där platserna ökat från 365 till 800, lystes upp av sex ljuskronor i böhmisk kristall, var och en motsvarade 1200 normalljus. Från sidorna, i det brutna taket, kom motsvarande 700 normalljus från tolv lampkombinationer. Det fanns sex utgångar och en nödbelysning som drevs med ackumulatorbatterier. Biljettpriserna varierade från 1,25 kr i balkongens loger till 35 öre på främre parkett. Under scenen låg klädloger för bland andra de fjorton vaktmästarna (inkl två programpojkar).

24.20

Invigningen den 12 januari 1915 inleddes med Cosmoramas festmarsch av James Garlach, spelad av en fjorton mans orkester under ledning av violinisten Francesco Asti som senare blev konsertmästare, med en lön på 50 kr per kväll. Ett hälsningstal följde och en specialskriven prolog läst av teaterdirektör Axel Engdahl.

Filmprogrammet:
Första avdelningen:
Cosmoramas egen veckorevy
Senaste nytt från kriget: Messters krigsjournal
Kolonien på Hall (Ur Svenska sociala filmserien – Bilden visar några drag ur den sociala värksamheten vid Hall. Det är helt enkelt en liten inblick man får i kampen mot ungdomens förvildning sådan den bedrives där. Om man för personifiera Hall så är det ju banbrytaren på sitt område till namnet. Envar vet detta, även om man först genom denna film också lär känna det till gagnet)
Göteborgsrevyn (Av Axel Engdahl och Fritz Schéel)

Andra avdelningen:
En av de många (Victor Sjöström)
Slutmarsch

Senare filmer under året på Cosmorama:av Sjöström: Skepp som mötas (16/1), Högfjällets dotter (7/4), Landshövdingens döttrar (4/10; svensk premiär på filmdramatisering efter romanerna “Landshövdingens döttrar” och “Daniela Herz” av Marika Stjernstedt) – av Stiller: När konstnärer älska/Thora Flemming (12/4), Hans hustrus förflutna (6/9)

Den svenska guldålderns allra främsta filmer presenterades på Cosmorama: Körkarlen, Tösen från Stormyrtorpet, Berg-Eyvind och hans hustru, Erotikon, Gösta Berlings saga. När Selma Lagerlöf själv och Victor Sjöström var närvarande som hedersgäster en septemberdag vid premiären på Ingmarssönerna betraktades det som en historisk dag.

Den 11 maj 1915 var Lusitania-katastrofen ett uppmärksammat extranummer.

24.151916

Så länge det går bra finns det alltid tankar på expansion. 1917 köpte AB Cosmorama Centrum-fastigheten vid Kungsportsplatsen med avsikt att bygga om den till lägenheter och en stor, modern biograf. Planerna förverkligades aldrig och 1935 såldes huset till ett dotterbolag till försäkringsbolaget Svea, med en stipulation om att byggnaden inte fick användas för biografändamål.

Under 1910-talet var Cosmoramabolaget i stort en göteborgsangelägenhet med i huvudsak Cosmorama och Kronan som biografer. Man gjorde några kortare inhopp i andra visningslokaler, som Cirkus-byggnaden i Lorensbergsparken, Folkbiografen i Arbetareföreningen vid järntorget, och det beryktade köpet av Stora Teatern 1917 i syfte att göra om teatern till biograf. När Cosmorama på 20-talet blev ett dotterbolag till SF påbörjades en expansion som skulle göra företaget till den ledande biografkedjan i Göteborg.

I september 1917 kom Allan Dwans Äkta amerikanskt (Manhattan Madness), den 1:a Douglas Fairbanks-filmen.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ed/Annette_Kellerman_in_A_Daughter_of_the_Gods.jpg

I april 1918 hade Herbert Brenons Gudarnas dotter (A daughter of the gods) med simmerskan Anita Kellerman premiär.

24.22

COSMORAMA I SIFFROR – 2/9 1908 – 16/7 1918
14 498 284 m film har visats = 1,449 svenska nymil = avståndet från New York till Peking.
Varje meter film innehåller 52 fotografier (bilder) = 753 910 768 fotografier totalt. Om man skulle räkna dessa bilder med en hastighet av 200 foton i minuten så skulle det ta 21 år, 9 månader och 18 dagar med en åtta timmars arbetsdag.

Filmerna var uppdelade i längder på 200 m som låg i askar som var 5 cm höga = totalt 72 441 askar. Staplade på varandra skulle de bli en hög på 3 662 m = 12 x Eiffeltornets höjd. Om de lades sida vid sida skulle de täcka en yta på 15 937 kvm. Sammanlagd tyngd = 105 ton 39 kg vilket det krävs 105 järnvägsvagnar för att flytta.

1908-11 var den genomsnittliga längden på ett program 790 m. 1911-12 845 m, 1912-13 900 m, 1913-14 1 646 m, 1914-15 1 812 m, 1916-17 1 987 m och 1917-18 2 304 m. 1 944 olika filmer visades under perioden. 1915 var ett typiskt program 90 minuter med en halv timme ägnad åt nyheter och kortfilmer.

Antal besökare: 3 261 540. Om man placerade dessa i spårvagnar, med 50 i varje, så skulle det krävas 65 230 vagnar. Om den första vagnen stod utanför Cosmoramas entré skulle den sista stå någonstans i Stockholm. Om man lyckades med att sälja en biljett till samtliga passagerare i en vagn på två minuter, så skulle det ta drygt tre månader innan de i sista vagnen fick en.

1918.7a1918

Den internationella filmen dominerades inte alls i lika hög grad av amerikansk film i gamla tider: den franske komikern Max Linder, den italienska muskelknutten Maciste och den tyska stjärnan Henny Porten var stora stjärnor under 1910-talet.

Mary Pickford stod för Cosmoramas julprogram 1918 med Flickan som inte ville vara rik. Och nu började de amerikanska filmstjärnorna slå igenom på allvar: Norma Talmadge, Dorothy Gish, William S. Hart, Charles Ray, Harold Lloyd, Charles Chaplin.

1919 kunde publiken teckna säsongsabonnemang.

24.161921

cosmoreserv

24.251924

24.23

Innan 1925 hade utrymmet bakom prosceniet och ovanför scenöppningen använts som kontor. Det året installerades en biograforgel, en Wurlitzer Hope Jones Unit från USA, och kontoret fick flytta på sig för att orgelkammaren skulle få plats. Kvar blev en smal gång närmast gatan som ledde fram till ett rum dit reklamateljén flyttade.

Orgeln krävde ett utrymme på nära 9 x 3 m och bestod av sju grundstämmor – principal (85 pipor), flöjt (85), violin (73), violoncell (61), tibia-clausa (85), trumpeter (61), vox-humana (61) – med 41 register fördelade på två manualer och pedaler. Dessutom fanns harpa (49 toner), kyrkklockor (18 st), klockspel (30 toner), xylofoner (37 toner), slagverk och diverse ljudeffekter.

Det medföljde en organist, Arthur Dupont från Burlington, Vermont. Han hade spelat sedan han var 7 år. Orsaken till orgelinköpet var facklig. Man hade krävt begränsad arbetstid för musikerna, och de kunde inte längre spela vid tre föreställningar per dag. Som stadens finaste biograf kunde inte Cosmorama bara bjuda på piano, så i fortsättningen blev det orgel vid fem-föreställningarna.

24.8De nya kontorslokalerna, som låg mot Östra Hamngatan, fick en egen liten biograf.

Ett par filmer från 1926:

* Cecil B DeMilles Ropet från Volga (The Volga Boatmen) hade förutom orkester en levande manskör i diket och slog ett publikrekord som stod sig i fyra år. Mer än 76 000 göteborgare såg filmen.

* Murnaus Faust med Gösta Ekman och Emil Jannings.

Det var inte få människor som arbetade på en singelbiograf på 1920-talet, orkestrarna bidrog förstås till att antalet steg. En tjänstgöringslista finns bevarad från 1926. Den visar att det fanns 32 anställda vid biografen Cosmorama. Datumet anger när en person anställdes vid företaget, inte nödvändigtvis i samma funktion som 1926:

Föreståndare: Oscar Thulin (1/2 1916)

Kassörskor: Anna Wickberg (23/8 1915), Wanja Andersson (14/8 1920)

Extra kassörska: Gerda Englund (1/10 1923)

Maskinister: Oscar Svensson (11/3 1914), Erik Andersson (15/9 1916)

Extra maskinist: Barhold Edén (1/1 1922), Hugo Malmborg från Borås blir 2:e maskinist 1911.

Kapellmästare: Louis Johansson (1/9 1910)

1. Konsertmästare: Francesco Asti (1/10 1924)

2. Konsertmästare
: Siegfried Fournes (15/9 1924) – Cellist: Erwin Salomé (1/10 1924)

Violinister: Bohumir Cerný (1/7 1921), Tor Perfect (1/8 1921)

Bassist: Robert Grimm (13/8 1917)

Flöjtist: Franz Havel (1/9 1921)

Klarinettist: Carl Nilsson (1/9 1921)

Trumpetare: Ragnar Pettersson (1/9 1919)

Trumslagare: Emil Hellgren (15/9 1918)

Bassunist: Erik Lundgren (1/10 1924)

Vaktmästare: Gustaf Johansson (1/1 1920), Ernst Jonsson (1/9 1916), Oscar Haglund (1/9 1915), Gustaf Larsson (15/11 1918), Hans Pettersson (15/9 1920), Edvin Larsson (15/2 1917), Gösta Ljung (1/3 1923), Hjalmar Andén (21/8 1916-1921, 1/8 1922), Hilding Persson (24/8 1924)

Vaktmästarpojke: Ernst Andersson (1/4 1924)

Garderobier: Ida Ljungqvist (1/3 1919)

Städerska: Ester Rundqvist (1/1 1919), Elin Andersson (13/3 1921)

COSMORAMA-0071957

1927 fick Cosmorama en baldakin över entrén, och dörrarna flyttades in en bit från gatan till den nuvarande placeringen. En andra kassa installerades mellan dörrarna, medans den gamla inne i foajén behölls. Biografbladet rapporterade i nr 17 (1/9):

Man blir smått bländad av den klarhet, som utströmmar från ungefär ett tusental nyinmonterade lampor, de flesta placerade i smakfullt mönster under det nya skyddstaket. Förhallen har försetts med ny inredning och en del nya arrangemang för reklam göra sig bra. Ljusinstallationen har utförts av Asea, och arkitekten Andrew Persson står för de vidtagna ombyggnadsanordningarna.

Nyinvigningsfilm var den svenska filmen ”Ungdom”.

1930 blev det en liten “puckel”  på fasaden mot Kyrkogatan för att högtalaren skulle få plats bakom duken. Av de 70 musiker som spelade på Göteborgs biografer två år tidigare återstod hösten 1930 fem på Cosmorama, under ledning av konsertmästare Karl Bornfors.

https://i0.wp.com/www.sfi.se/ImageVault/Images/id_7315/width_227/conversionFormatType_Jpeg/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Den 1 september 1930 kom den 1:a ljudfilmen på Cosmorama: För hennes skull med Gösta Ekman och Inga Tidblad, den 1:a svenska talfilmen.

Fridolf Rhudin var ständigt återkommande i filmer som Kronans kavaljerer, Skepp ohoj, Pojkarna på Storholmen och Simon i Backabo.

COSMORAMA-009COSMORAMA-008COSMORAMA-012

Den nya lyxiga Lorensbergs-biografen 1934 ledde till flera ombyggnader av Cosmoramabolagets biografer. I april 1935 påbörjades Cosmoramas renovering efter ritningar av Nils Einar Eriksson. Arbetet tog ett halvår.

Man köpte in 921 biografstolar och nummerskyltar i emalj, sju reostater, ridåmaskineri och ett magnoskop (antagligen för att kunna förstora bilden i spektakulära sekvenser). Det blev en ny “bildduk” av märket Westone och två ridåer, en av plysch och en av siden, och en färgspelsapparat, en nymodighet som lyste mot ridån. (En komplettering gjordes sommaren 1936 i form av en sceninramning i trä med intarsiaarbete av konstnären Einar Dahlskog. 1949 var det dags för nya fåtöljer igen.)

COSMORAMA-010COSMORAMA-011

COSMORAMA-004

24.5

Scenöppningen blev mindre och med raka hörn. Taket sänktes en aning och kurvningen minskades. Men den viktigaste förändringen var en andra balkong, mellan den första och parkett. Detta möjliggjordes genom att golvet sänktes. Tidigare gick man sju trappsteg upp från foajén för att komma till den bakre delen av salongen. Nu blev det fyra steg ned, som tidigare sluttade bakre delen av parkett en aning. Bassängen i foajén revs.
Maskinrummet fick en kompletterande Ernemann-projektor, 2 Western-adaptrar (för ljudet), 2 objektiv och en Ufa-gong, att klanga i före föreställning. Hörlurar installerades för döva.

Den 15 september 1935 återinvigdes biografen (nu med 920 platser på två balkonger och parkett) med Hjalmar Bergmans Swedenhjelms. (Vid ett senare tillfälle minskade antalet platser till 798.) Ingmar Bergmans, Hasse Ekmans, Alf Sjöbergs och Lars-Eric Kjellgrens filmer har sedan varit självklara premiärfilmer på biografen.

En förteckning från 1937 anger att T. Örtenblad och E. Andersson var maskinister vid Cosmorama. Örtenblad var också den tekniskt huvudansvarige i bolaget med serviceutryckningar vid behov och allmänna inspektioner och underhåll. Han hade 425 kr i lön och en fridag i veckan. Arvid Olsson var reservmaskinist för bland annat Cosmorama och ansågs vara värd en löneförhöjning från 4,50 kr till 5 kr per föreställning på grund av Cosmoramas “numera svårskötta maskineri”.

I ett PM till personalen 1940 meddelades vilka som fick gå på bolagets biografer gratis utan biljett, i mån av plats. Chefen Sven Hedberg kunde ha med sig hur stort sällskap som helst, och det gällde även Charles Magnusson om han kom på besök från Stockholm. För kontorspersonalen i övrigt, kamrer E. Olsson, herr Erik Hedberg, ing. Ture Örtenblad, herr Einar Ström och herr Otto Eliasson gällde en gäst, men för kassörskor och konfektförsäljerska gäller “sällskap får ej kostnadsfritt medtagas”.

24.21b1951

Den 15 september 1952 inleddes middagsbiovisningar på Cosmorama med Borta med vinden. 1954 installerades CinemaScope, men den smala scenöppningen gjorde att det aldrig blev någon imponerande bredd på duken.

1950.2

Den 2 september 1958 firades 50-årsjubileum med två festföreställningar av Flottens överman i Agascope (svensk CinemaScope) som huvudnummer och Minns du?, klipp ur stumfilmer sammanställda av Knut Martin som förfilm. Nils Poppe var hedersgäst.
Under den följande veckan visades på dagtid en historisk kavalkad av svenska filmer: Ingeborg Holm (1915), Terje Vigen (1917), Erotikon (1920), Gösta Berlings saga (1924), Swedenhielms (1935), Ordet (1944) och Smultronstället (1958).

Kortfilmsprogrammet Dagens bilder visades från 7 juni 1960 till augusti 1966. Då återgick man till middagsbio som lades ned i oktober 1982.

1962 genomfördes flera ombyggnader: portalen i entrén kläddes om, golvet i hallen och entrén hade börjat få pucklar därför att den underliggande leran hade börjat pocka på sig, kassan utökades för tre kassörer och maskinisten fick äntligen en toalett, det var övergången till enmansbetjäning som ledde till denna nödinsats.
I januari 1964 upphörde AB Cosmorama som egen enhet och gick helt upp i Svensk Filmindustris organisation.

COSMORAMA-014COSMORAMA-0151967

COSMORAMA-005COSMORAMA-0061967

Den sista tiden, från 1984, användes Cosmorama av Stora Teatern för bland annat barnteater (Lillan) parallellt med filmvisningar innan de senare helt upphörde den 28 juli 1988.

Cosmorama finns fortfarande kvar, som ett skal runtom de butiker som sedan slutet av 1990-talet finns i lokalerna. Det behövs inte mycket fantasi för att frammana gamla tiders filmvisningar med en hel orkester som spelar framför duken. Nu gapar scenen tom.
Baldakinen utanför, panelen i nedre och övre foajén – i salongen de båda balkongerna med Gunnar Ströms utsmyckning i metalltråd, effekthögtalare på sidorna, scenöppningen med området bakom duken – det finns så mycket kvar av den gamla inredningen att det verkligen känns som om man står i en gammal övergiven biograf. Condeco har nu gjort så stora ingrepp att biografrummet är förstört och väggen bakom duken blivit ett stort fönster.

24.18

Olympia

47.2Före detta Olympia bakom trädet till vänster och före detta Oden till höger.

Ägaren Johan Gustaf Bengtsson hade tidigare drivit Oden, som låg snett över gatan. Han skulle knappast ha startat Olympia borta på Långedragsvägen 22 utanför Stadsgränsen, om inte soldaterna från Nya Varvet fortfarande utgjorde ett tillräckligt stort publikunderlag.

Biografbladet nr 23 (1/12 1927) ger en antydan om traktens förvandling:

En av de få kvarvarande gamla gårdarna vid Långedragsvägen i Göteborg, den Bohmanska vid Stadsgränsen, får nu också skatta åt förgängelsen, för att ge plats åt något så modernt som en biografbyggnad. Den lilla stugan med sin oansenliga ladugård såg ju inte mycket ut för världen där den låg bland de nyare villorna, och den kommer heller inte att saknas. Den håller nu på att rivas och framåt vårsidan skall den nya byggnaden stå färdig.

47.1

Arkitekt var Elon Bernhard. Biografentrén blir både rymlig och modern, den får utvändigt ett skyddstak med ljusramper och på vardera sidan ett stort skyltfönster. Flygelbyggnaden för biografen blir liksom huvudbyggnaden av trä, medan maskinrummet uppföres av sten. Salongen, som blir utan läktare, rymmer enligt artikeln 225 platser.
47.3

Huvudbyggnaden uppfördes i två våningar med två lägenheter på den övre våningen till vilka man kom genom en trappa på höger kortsida. Bottenvåningen hade en förhall med en butik på vardera sidan. Nöjds konditori flyttade 1963 in i den högra.

Rakt fram i foajén stod kassan med ingång till salongen på båda sidor om den via små förrum. Maskinrummet var bakom kassan och den enda möjligheten att uppfylla säkerhetskraven på separat entré bestod i att bygga en trappa ned till källaren.

Salongen låg i en byggnad som var vinkelställd mot huvudbyggnaden. Den hade 76 platser på främre parkett och 154 på bakre med sidogångar och nödutgångar mitt på båda långsidorna. Det fanns ett orkesterdike.

Öppningsfilmen den 19 augusti 1929 var Den mystiska kvinnan och Den stora semestern blev den sista den 31 januari 1971. När Cosmorama-bolaget (från januari 1964 Svensk Filmindustri) tog över hösten 1955 installerades CinemaScope-duk.

47.6

Johan Gustaf Bengtsson (10/10 1884 – 1970), folkskola i Millesvik 1891-1899, Säffle Handelsinstitut 1905, biografägare sedan 1922, Olympia vid Nya Varvet och Saga i Kungsbacka. “En av Göteborgs stora biomän på senare tid, länge ordföranden i 5:e kretsen” enligt Uno Asplund.

Gösta Hultén (född 7/8 1898), som börjat i biobranschen 1917, arbetade som maskinist på Olympia och som maskintekniker vid andra biografer.

47.4

Under en lång tid kunde man se spår av foajén i Nöjds konditori, men efter en ombyggnad finns inte mycket kvar. Och försök inte hitta biosalongen. Den bakre delen av huset revs när spårvagnen behövde komma fram. Här har vi alltså en förortsbiograf som överlevde den stora biodöden på 60-talet, bara för att bli överkörd av Spårvägen under 70-talets första år.

47.5