1910

Göteborg har 167 809 innevånare.

IOGT-Biografen öppnar.
Cinema House, Oxford St; London.
1910 – februari 1969: Pathés Animated Gazette (senare Pathé News) – 1:a engelska filmjournalen.
King’s Theatre, Auckland – Nya Zeelands 1:a biograf.

Årskronologi.
9/1 Värmlänningarna har premiär.

https://kinnegbg.files.wordpress.com/2013/06/645a7-25c32585kes25c325b6derblom.jpg
20/1 Skådespelaren Åke Söderblom föds.
½ Film: Söndagens stora idrottstävling på Hindås.

https://i0.wp.com/cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/166373/images/2010/904689_366_220_96082602.jpg
9/2 Skådespelaren Stig Järrel föds.
15/2 Världsteatern i Cirkusbyggnaden börjar visas film.
16/3 En notis i GT berättar om att AB Svensk Kinematograf har gått i konkurs.
23/3 Regissören Akira Kurosawa föds.
April: AB Cosmorama bildas.

https://i0.wp.com/dvdtoile.com/ARTISTES/1/1316.jpg
6/4 Skådespelaren Gudrun Brost föds.
3/7 Ångaren Hyperion ramponerar Hisingsbron.
9/7 Ett 40-tal firmor brinner upp vid en förödande brand på Järntorget.
4/8 Empire Electric Theatre & Picture Palace, Salisbury– Rhodesias 1:a biograf.
2/9 Folkbiografen öppnar i Arbetareföreningens B-sal.

https://i0.wp.com/userserve-ak.last.fm/serve/_/33271375/Lasse+Dahlquist+lasdah2.jpg
14/9 Sångaren och tonsättaren Lasse Dahlquist föds.
15/9 Biorama öppnar.
17/9 Stigbergskajen och Fiskhamnen öppnar.
1/10 Peter Wieselgrens byst utanför domkyrkan avtäcks.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/36/Scen_ur_Regina_von_Emmeritz_1910.jpg

14/10 Gustaf “Muck” Lindens Regina von Emmeritz har premiär.
16/10 Annedalskyrkan invigs; arkitekt: Teodor Wåhlin.

21/10 I GT meddelas att stockholmsbolaget AB Viktoria har planer på en bio i Göteborg, vid Kungsgatan 49.

21/11 Signaturen Codac rapporterar i sin oregelbundna GT-spalt Kinematograferna att teaterchefen Ranft funderar på att vidta åtgärder mot de skådespelare som medarbetar i filmer. De kommer i längden att förstöra det för sig själva. Regina von Emmeritz, den första svenska riktiga spelfilmen, skulle få premiär på Cosmorama inom några dagar.

2/12 Restaurang Phoenix, Norra Hamngatan 28, erhåller polistillstånd, men det finns inget som tyder på att bioverksamhet startade.

9/12 För första gången väljs kvinnliga ledamöter till Göteborgs Stadsfullmäktige, Tyra Kullgren och Frida Hjertberg

När seklets första decennium gick mot sitt slut började biograferna ersätta kalkljuset och de handdrivna apparaterna med elektrisk projicering. Men handvevning var fortfarande vanligast. En projektor klarade en rulle på 600 m, vilket var ungefär 22 minuters visningstid.

Ibland hade man en särskild effektist som satt bakom en skärm och gjorde ljudeffekter med hjälp av sandpappersklädda träklotsar, låda med skrot, plåt, bastrumma etc.

1910.1

Filmen Emigranten spelades in i slutet av april eller början av maj 1910 i Svenska Biografteaterns ateljé i Kristianstad och på plats i Ekestad, Önnestad, Österslöv, Göteborg och Hull i England, samt på Nordsjön. Robert Olsson gjorde det mesta, regi, manus och foto. Ångaren som emigranterna skulle föreställas åka med till USA var S/S Ariosto som den 22 april lämnade Göteborgs hamn med Hull som mål. Den engelska staden fick vara stand-in för den amerikanska sluthamnen.

Filmen, som märkligt nog finns bevarad med 331 m, fick aldrig någon biopremiär, antagligen bedömde man att spelscenerna var för töntiga. Men de dokumentära sekvenserna, bl a från emigrantkvarteren och hamnen i Göteborg, har fått beröm i senare tid.

1910.2

Asta Nielsen och filmstjärnans födelse
På 1910-talet skedde stora förändringar i filmens värld: Filmerna blev längre och allt bättre på att berätta historier; biograferna blev större och finare, med en publik som nådde högre upp i samhällsklasserna; och det viktigaste av allt: filmstjärnan föddes.

De första filmerna hade varken förtexter eller förklarande mellantexter. Det åskådarna behövde veta kunde de läsa i programbladet eller höra ifrån biografmaskinisten. Så småningom dök filmens titel upp i början av filmen, men det dröjde ända fram till 1910 innan biopubliken började få veta namnen på skådespelarna.

Kring 1910 tillhörde Danmark de ledande filmnationerna, tillsammans med Tyskland, Frankrike och Italien. De danska filmerna hade kommit längst i ljussättning och ämnesval. De handlade om farliga kvinnor och lömska dåd. “Sensationsfilmer” var den tidens skällsord, många stoppades 1911 av den nyinrättade svenska censuren. Typiska totalförbjudna danska titlar var Mormonens offer, Bedraget i döden, Vid fangslets port, Tugthusfangerne 10 og 13, En hjemlös fugl och Montmartre pigen.

Filmhistoriens första världsstjärna var Asta Nielsen, född 11 september 1881 i Köpenhamn. Efter scenskola och en kortare teaterkarriär tackade hon 1909 ja till ett erbjudande att göra huvudrollen i filmen Afgrunden. Riktiga skådespelare sysslade inte med något så simpelt som film vid den här tiden, så det var ett vågat steg.

Vid premiären kom bara 153 besökare, men ryktet spred sig snabbt och snart hade 80000 köpenhamnare sett filmen. I Sverige censurerades hennes erotiska dans kring den bundne mannen samt mordet på zigenaren i slutet.

Trots att Afgrunden spreds runt världen utan att några av de namn som medverkat framför eller bakom kameran nämndes, så sipprade Asta Nielsens namn ut och brev började strömma in från klotets alla hörn. Hon var, av allt att döma, en större världskändis på sin tid, än Greta Garbo senare.
Historieskrivningen och minnet har inte gjort henne rättvisa.

Den första filmstjärnan följdes på 1910-talet (och senare) av hela galaxer med skådespelare som slogs om publikens gunst. I Göteborgs bioannonser finner man namn som: Hoot Gibson, Milton Sills, José Mojica, Dorothy Mackaill och House Peters. Vadå, är namnen inte bekanta? Och ändå var de tidens mest publikdragande stjärnor. I dag är det svårt att hitta ens någon filmhistoriker som kan berätta om dem.

1910.3

Bioprogram i form av långa smala blad, som berättade om vilka filmer som ingick i varje biografs program, var vanliga från allra första början. De delades ut gratis vid biografens entré för att locka folk. Så småningom började man ta betalt för dem.

Filmprogram blev alltmer vanligt kring 1910. De var i form av mer eller mindre påkostade häften, som gav en sammanfattning av en films handling, i regel med flera bilder och ofta med en förteckning över vilka texter som ingick i filmen och en rollista. Det var mindre vanligt att biografens namn var tryckt på häftet, eftersom det användes vid alla visningar i landet.

Värmländingarne hade svensk urpremiär i Malmö i oktober 1910 och bör ha gått i Göteborg mot slutet av året eller i början på nästa. Cosmorama visade tidigare under året en annan inspelning.