Gnistan

58.1

Arkitekt Nernst Hansson ritade huset som byggdes med anpassning till biografen:

Biljettavdelningen i hallen har inrymts i en funkisbur. En dubbeltrappa leder upp till salongen, vars väggar klätts med flexwood och sammet. [Golvet var lagt med Tile-Tex, en blandning av asbest och asfalt.] Ljuskällorna i salongen ha placerats i tre intag i takets mitt. Någon läktare finnes inte…

Anläggningen är försedd med högtalarsystem [Aga-Baltic], som återger alla tonfrekvenser från 60 till 10 000 perioder per sekund. Vissa delar av den s.k. tontillsatsen måste tillverkas med en precision av 0.002 mm. och kontrolleras under mikroskop.

Det hörde till tiden att man såg vetenskaplig exakthet som garanti för kvalité. Salongen var hållen i ljusa och delikata färger med de mörkblå stolarna som en vacker kontrast, enligt Biografbladet.

Invigningen av Hisingens enda premiärbiograf den 25 februari 1938 försenades på grund av en viktig detalj: det saknades 435 stolar. De som anlände passade inte. När de rätta väl kommit och skruvats fast fick publiken se den svenska militärfarsen Kamrater i vapenrocken.

Innan filmen läste Ludde Gentzel den vid biograföppningar obligatoriska prologen, författad av Fritz Scheel:

Blott dövörat mött våra klagande låtar,
men när det krävts hamnar upplag och båtar,
jo, då vill jag mena att stadsborna minns
så säkert som amen var Hisingen finns.
Ja, mörkt har det varit kring önskemålslistan,
men nu skall det ljusna – nu ha vi fått Gnistan.

58.5a
58.5b28/11 1938 (ovan) – 26/1 1939 (nedan).

58.658.21/12 1939 (ovan) – 1/5 1950 (nedan).

58.3

Gnistans sista film, Django skjuter alltid först, visades den 5 maj 1968. Solveig Ericsson, kassörskan de senaste fyra åren, berättade i GP dagen därpå, att Anna Larsson, som varit med sedan starten, fortfarande kunde hoppa in när det behövdes extrahjälp. Orsaken till nedläggningen den 5 maj 1968 var inte dålig publiktillströmning, utan att Frälsningsarmén hade köpt fastigheten och ville använda biografen för högre ändamål.

gnistan 1gnistan 2

Huset hade under 30- och 40-talen tillhört Fastighetsföreningen Älven. Rune Engelbrektssons andra bio på Hisingen, Lundby Bio (mer om Engelbrektsson där), låg bara ett par kvarter bort, och hans båda företag Lundby Bios AB och Göteborgs Biograf AB var registrerade på Kvilletorgsadressen. Gnistan drevs i samarbete med Centrumbio.

Endast bitar av det ursprungliga Kvilletorget finns kvar. Frälsningsarmén använder den gamla biografen, det sluttande golvet och stolarna finns kvar även om de mest slitna har kasserats. Det V-formade maskinrummet är kontor. Under en lång tid kunde man se en typisk bioentré med baldakin, men den försvann vid en renovering.

58.4

Lundby Bio

49.19/12 1933

Invigningsfilmen den 5 november 1932 på Lundby Bio vid Jägaregatan 6 hette Trötte Teodor. Den första tiden fick publiken ta sig in via landgångar till de 288 platserna eftersom gatan inte var färdigbyggd.

1960.5

1939 var det dags för renovering. Det tycks vid den tiden ha varit en allmän trend att förvandla mörka, dystra biolokaler till ljusa, trevliga, trots att det för filmprojektionens skull är bättre om väggarna inte konkurrerar för mycket med duken.

Den gamla brun-svarta färgen byttes ut mot

glada nyanser i gult och gulgrönt, taket är likaså skimrande ljust och de gamla trästolarna ha ersatts med eleganta och bekväma fåtöljer klädda med tyg i en varmt rödbrun färgton. Hela scenen har byggts om och mot gatan har man fått dubbeldörrar som göra att ljud utifrån inte behöva störa föreställningarna längre. Ett par extra dörrar ha också satts igen, vilket verksamt bidrager till samman ändamål, att utestänga gatubullret. Tack vare en större modern bioduk kan man hädanefter projicera större bilder än förr.

Fru Asta Linden-Buchman svarade för den lyckliga färgsättningen.

Intressant är att man klätt väggarna med tyg. Inte helt och hållet, längst ned är beklädnaden trä. Men för övrigt och ända upp till taket är det tygbeklädnad av ett slags ljust kläde, som gör att salen är fullkomligt fri från eko, vilket naturligtvis har sin ofantliga betydelse just för en biograf.

Eleganta mattor på gångarna i terrakottaton bidraga till att ge lokalen ett mycket pregnant intryck av att vara vacker och luftig och ljus och trivsam.

Lundby bio har också 2 projiceringsapparater, vilket gör att man har 100-procentig säkerhet för att ljud och bild inte skall klicka. Det är förmodligen inte alls vanligt att en bio av den storleksklass som Lundby bio representerar har en så pass duktig utrustning, 2 maskiner och 2 högtalare. Citaten är ifrån GT 5/8 -39.

Senare installerades Phillips Delrama-projektorer, som använde sig av speglar istället för anamorfiskt objektiv för att sprida ut Cinemascope-bilden, den enda biografen i Göteborg som brukade den här metoden.

Återinvigningsfilmen den 7 augusti hette Den stora valsen. Repertoaren bestod mest av repriser. Nu fanns det 276 platser.

49.215/1 1939

Tjugo år senare var optimismen borta. Den stora biodöden hade börjat och mördaren hette televisionen. Rune Engelbrektson förklarade för Ny Tid varför han måste stänga:

Under 1959 minskade besökarantalet med över 50 procent och så kan det inte fortsätta. Då jag är delägare i biografen Gnistan tänker jag flytta över de bästa filmerna dit i fortsättningen. Hela byggnationen har gått andra vägar på Hisingen och Lundby bio befinner sig nu i utkanten av stadsdelen.

Spökskeppet med Gary Cooper och Charlton Heston blev den sista filmen den 27 mars 1960. Nu har det blivit lägenheter.

P.9

Rune Engelbrektson (född 22/1 1910) inträdde i biobranschen 1927 efter att ha genomgått utbildning till ritare vid Chalmers Tekniska Instituts lägre avdelning. Lundby Bio blev hans första egna biograf, 1938 öppnade han Gnistan (som han drev tillsammans med Centrumbio) och 1941 tog han över Roxy på Östra Hamngatan och döpte om den till Boulevard. Han ägde också Mölnlycke Bio. Från 1938 titulerar han sig som biografägare, men från 1942 står han som direktör i Adresskalendern. Hans företag AB BEA låg vid Vasagatan 34.