Palladium

När Palladium, Lilla Nygatan 2, invigdes den 14 augusti 1919 var biografen med sina 1028 platser den största i Göteborg. I början hade man olika telefonnummer till kassan för parkett (2720) och balkong (2739).  Vid en ombyggnad 1928 blev det 1050 platser och entrén på hörnet gjordes bekvämare och rymligare. Fortfarande i början av 50-talet var biografen näst störst i Sverige, men upprepade ombyggnader har naggat på platserna:ca 850 (1960), 805 (1970) tills de 1990 var nere i 770.

Att filmvisandet gick framåt i slutet på 1910-talet kan man förstå av en recensent den 9 september 1919: “Icke minst till det goda helhetsintrycket bidrog anordningen att köra hela den 6 akter långa filmen med endast ett uppehåll.”

Men det var ju inget som inte kunde bli bättre: “Inom parentes bör påpekas, att denna förstklassiga biograf borde skaffa hatthängare i bänkarna i likhet med övriga biografer.” (Handelstidningen 1/10) Cosmorama hade tidigare annonserat om att det nu fanns en hattkrok intill varje reserverad plats.

Palladium: Musiken

Palladium blev under 20-talet en omtyckt konsertsal vid sidan av filmvisningarna, med gäster som Mischa Elman, Leo Slézak, Martin Öhman och Naima Wifstrand. Den 5 december 1921 gavs en särskild föreställning till Christina Nilssons minne där direktör Otto Eliason höll anförande, bilder från vår frejdade konstnärinnas bortgång visades och operasångerskan Hortensia Ohlson-Hedström sjöng, innan bilder från begravningen i Växjö och W. Peterson-Bergers Vid Frösö kyrka avslutade.

Den 15 januari 1922 arrangerades en välgörenhetsmatiné till förmån för arbetslösa med operasångerskan Hortensia Ohlson-Hedström. Till höstsäsongen 1927 utökades orkestern. 1925 blev ryssen David Hait kapellmästare i orkestern och hösten 1928 tog Knut V. Esbjörnson över.