Oden-Biografen

40.240.3

Långedragsvägen 23 vid Stadsgränsen var i slutet av 10-talet ett litet två-våningshus med tre lägenheter på övervåningen och en samlingssal på bottenvåningen, som upptog den bakre halvan av huset. Dubbeldörrarna på framsidan ledde dels till en trappa för lägenheterna, dels till en passage mot salen, som rymde 200 platser.

Det fanns också en liten utbyggnad med kassa (kanske uppförd i samband med att biografen startade) på den högra kortsidan, genom vilken man kunde komma in i samlingssalen direkt. Podiet, och med all säkerhet även duken, fanns på motsatta sida. I den främre, högra delen av huset låg ett kafé.

Bion öppnade i september 1919. De första ägarna, Anders och David Lagergren, var bröder.

Den andre, Gustaf Bengtsson (född 10/10 1884), började i biobranschen 1922 och drev även Saga i Kungsbacka. Han var styrelsemedlem i Sveriges biografägareförening från 1935 och ordförande i dess femte kretsförening.

Odens läge är lite anmärkningsvärt, möjligen var det enklare att starta en biograf som låg utanför staden, men publikunderlaget bland soldaterna vid Nya Varvet fanns nog också med i planerna. (Tre av Vaxholms fyra biografer vid den här tiden var militära biografer.)

Visningarna var i regel lördag och söndag kl. 6.30 och 8.30. Den allra sista filmen den 8 februari 1926 blev Bröllopsnatten. Nedläggningen kan inte ha berott på dåliga publiksiffror. För ett par år senare öppnade Bengtsson en ny biograf på andra sidan Långedragsvägen, praktiskt taget mittemot. Den hette Olympia.

När biograf Oden upphörde anhöll Frälsningsarmén om att få inrätta en lägenhet i bottenvåningens vänstra del, samlingssalen behölls. 1956 stängdes den vänstra av framsidans dubbeldörrar och det blev en toalett för lägenheten innanför. Vid den här tiden var det ett skrädderi i det gamla kaféet.

Huset är bevarat. Något som liknar en liten biografbaldakin hänger över trappan.

DSC01565

 

Olympia

47.2Före detta Olympia bakom trädet till vänster och före detta Oden till höger.

Ägaren Johan Gustaf Bengtsson hade tidigare drivit Oden, som låg snett över gatan. Han skulle knappast ha startat Olympia borta på Långedragsvägen 22 utanför Stadsgränsen, om inte soldaterna från Nya Varvet fortfarande utgjorde ett tillräckligt stort publikunderlag.

Biografbladet nr 23 (1/12 1927) ger en antydan om traktens förvandling:

En av de få kvarvarande gamla gårdarna vid Långedragsvägen i Göteborg, den Bohmanska vid Stadsgränsen, får nu också skatta åt förgängelsen, för att ge plats åt något så modernt som en biografbyggnad. Den lilla stugan med sin oansenliga ladugård såg ju inte mycket ut för världen där den låg bland de nyare villorna, och den kommer heller inte att saknas. Den håller nu på att rivas och framåt vårsidan skall den nya byggnaden stå färdig.

47.1

Arkitekt var Elon Bernhard. Biografentrén blir både rymlig och modern, den får utvändigt ett skyddstak med ljusramper och på vardera sidan ett stort skyltfönster. Flygelbyggnaden för biografen blir liksom huvudbyggnaden av trä, medan maskinrummet uppföres av sten. Salongen, som blir utan läktare, rymmer enligt artikeln 225 platser.
47.3

Huvudbyggnaden uppfördes i två våningar med två lägenheter på den övre våningen till vilka man kom genom en trappa på höger kortsida. Bottenvåningen hade en förhall med en butik på vardera sidan. Nöjds konditori flyttade 1963 in i den högra.

Rakt fram i foajén stod kassan med ingång till salongen på båda sidor om den via små förrum. Maskinrummet var bakom kassan och den enda möjligheten att uppfylla säkerhetskraven på separat entré bestod i att bygga en trappa ned till källaren.

Salongen låg i en byggnad som var vinkelställd mot huvudbyggnaden. Den hade 76 platser på främre parkett och 154 på bakre med sidogångar och nödutgångar mitt på båda långsidorna. Det fanns ett orkesterdike.

Öppningsfilmen den 19 augusti 1929 var Den mystiska kvinnan och Den stora semestern blev den sista den 31 januari 1971. När Cosmorama-bolaget (från januari 1964 Svensk Filmindustri) tog över hösten 1955 installerades CinemaScope-duk.

47.6

Johan Gustaf Bengtsson (10/10 1884 – 1970), folkskola i Millesvik 1891-1899, Säffle Handelsinstitut 1905, biografägare sedan 1922, Olympia vid Nya Varvet och Saga i Kungsbacka. “En av Göteborgs stora biomän på senare tid, länge ordföranden i 5:e kretsen” enligt Uno Asplund.

Gösta Hultén (född 7/8 1898), som börjat i biobranschen 1917, arbetade som maskinist på Olympia och som maskintekniker vid andra biografer.

47.4

Under en lång tid kunde man se spår av foajén i Nöjds konditori, men efter en ombyggnad finns inte mycket kvar. Och försök inte hitta biosalongen. Den bakre delen av huset revs när spårvagnen behövde komma fram. Här har vi alltså en förortsbiograf som överlevde den stora biodöden på 60-talet, bara för att bli överkörd av Spårvägen under 70-talets första år.

47.5