Kronan

20.5

Innan Kronan blev Kronan låg biografen inne på  gården vid Kungsgatan 31-33.. Byggnadsritningarna innehåller bara en lokal som kan ha varit tillräckligt stor för att göras om till biograf och som stämmer in på Idestam-Almquists beskrivning i När filmen kom till Sverige: “en lång, smal lokal” med “200 platser”.
20.8

.Charles Magnusson ville öppna en biograf med en anständig repertoar. Efter skandalerna vid Göteborgs Kinematograf (där det berättas mer om Magnusson) och andra biografer vägrade Handelstidningen att ta in bioannonser.Magnusson övertalade sin svåger, vinhandlaren Otto Stendahl, att teckna kontrakt för lokalen innanför gården.

Enligt Idestam-Almquist lyckades Magnusson få in premiärannonsen för Kronan i Handelstidningen och bröt därmed tidningens blockad. Annonsen var grafiskt modern med mycket luft i stora vita ytor kring texten. Det här var en biograf med finess.

Idestam-Almquist menade att Kronan öppnade den 17 december, men då hade biografen redan visat film i en och halv vecka. Den första annonsen från den 5 december var betydligt mer traditionell.

20.7

Signaturen “Codac” upptäckte nyheten och rapporterade i GT 8 december:

Göteborg har fått en ny kinematograf. Den kallar sig ‘Kronan’ och har lokal i glashuset midt emot Domkyrkan vid Kungsgatan. Det skulle vara orätt att icke konstatera att starten i anseende till programmet är god. Det upptager nämligen en bild, som är i hög grad sevärd och som, då den blott blir bekant säkerligen kommer att locka folk till lokalen.

Filmen, som är mycket lång, visar Niagarafallen och trakten däromkring. Flera af dess olika afdelningar äro mycket värkningsfulla och fotografierna i sin helhet äro så skarpa, att man knappast kan begära mera. Det är precis, som om man gjort en resa till världens största vattenfall, och då kan man ju anse sig ha fått valuta för sin 25-öring.

Dessutom visas en bild af sentimental art: En styfmoder. Den handlar om huru en gosse blir slagen och misshandlad af sin styfmor. Det gör ett pinsamt intryck att bevittna denna upprepade barnmisshandel och man finner icke saken gladare, då gossens far till sist under häftig vrede kör den omänskliga styfmodern på dörren.

Ett par roliga bilder: ‘åkning på rullsskridskor’ och ‘negerns hämnd’ äro oförargliga. Däremot är det nummer som heter ‘den skyddande melonen’ i mitt tycke uteslutande osmakligt. Det är knappast ‘komiskt’ att se hur ett par bofvar ränna knifven i magen på en man så att han stupar, äfven om han händelsevis skulle under västen bära en melon, som får taga stöten. Det numret kan saklöst slopas från programmet, som afgjort vinner på en sådan åtgärd.

Publiktillströmningen under det första året måste ha varit god, annars skulle man inte ha vågat sig på en total ombyggnad, som bör ha skett under sommarmånaderna, för i september kom visningarna igång i den nya Kronan.

Kronan

20.6

Egentligen fanns det två Kronor vid Kungsgatan 31-33. Den första som öppnade i december 1906 låg i en befintligt lokal inne på gården, medan den andra Kronan den 26 september 1907 flyttade in i helt ombyggda lokaler med ingång direkt från Kungsgatan. Till vänster alldeles inför dörrarna låg kassan. “Väntrummet” var uppdelat i två lika stora delar, från det inre gick en trappa längst bort på den vänstra väggen upp till “mörkrummet” (dvs maskinrummet).

Vid den högra delen av väggen rakt fram ledde dörrarna in till salongen. Bänkarna stod till vänster, utan mittgång på ett golv som sluttade längst bak, dit nådde man via små trappsteg från sidogången. Några korta bänkrader fanns till höger om gången, som avskildes från huvudrummet genom pelare förbundna med bågar (dessa kan man fortfarande se i dag i affären). Salongen med utnyttjade större delen av den överbyggda innergården, kvar blev bara en smal gång för nödutrymningen. Rektangeln längst upp motsvarar det rum som den första biografen använde.

KRONAN-001

Signaturen Codac skrev i GT den 12 oktober:

Biografen Kronan har efter sin flyttning fått den obestridligen elegantaste lokalen i staden. Man har icke nekat sig någonting i dekorativt och belysningshänseende. Resultatet är också godt. Lokalen är ett mellanting mellan konserthuset i tiondels skala och Kontinentals kafé. Det mäst epokgörande av allt: pianisten sitter icke bakom en skärm, utan synligt för allt folket.

Programmet lät sig se. ‘Laterna magica’ var för en gångs skull något nytt. Man får så sällan intrycken uppfriskade med nya idéer, att man är tacksam till och med för något så anspråkslöst som numret i fråga.

Isupptagning vid Djurgårdsbrunnsviken är ett bra nummer. Sådant är alltid roligt att se, och vi hörde flera uttryck af belåtenhet rundt om i salen.

‘En hjältinna’ är en hjärtnupen liten äfventyrsroman. Den kan godt ses af hvem som hälst, men till barnens upplysning må det sägas, att det inte är passande att skratta, när den lilla flickan ramlar i vattnet och är nära att drunkna, äfven om det ser litet lustigt ut. Det lustiga hör nämligen inte till pjäsen.

Den ursinniga cykelfärden är tämligen rolig. Särskilt hade man omåttligt roligt, då cyklisten före och hela det förföljande sällskapet efter hoppar i vattnet från den höga bron. Bilden skulle varit roligare ändå om det sparats något på sparkarne. Det ser så illa ut att karlar slå och sparka en kvinna, äfven om denna ställt till något litet spektakel.

Nå, man får ju ännu icke vara allt för granntyckt. Det ena först och det andra sedan.
Det är angenämnt att konstatera att på två hela kinematografprogram icke funnits något som värkat direkt osmaklingt. Det tyder på utveckling.

20.12

De två arkitekterna Otto Fahlström och Oscar W Nilsson (med arkitektbyrån Fahlström & Nilsson på samma adress som biografen) var fastighetsägare från 1907 (dvs samma år som den andra Kronan öppnade) till 1915. (Nilsson bodde i villa Solhyddan på Danska vägen, medan Fahlströms hem låg vid Öfvre Husargatan 25.)

Nilsson fortsatte ensam äga fastigheten till 1917 då handlanden Gustaf Löfmark tog över; 1920 var AB Nordiska Kompaniet ägare och från 1922 Fastighets AB Kungsgatan 31 och 33.
20.1ny

Interiör från Kronans salong med personal, troligen 1910-tal. Det välvda taket, armaturen och pelarna till höger kan ses än i dag i butiken. En normal biograf vid tiden för Kronans öppnande hade 75-150 platser, men det fanns de som var större, t ex Blanchs i Stockholm (325) och Success i Trollhättan (500).Kronan hade 222 platser.
1913.10

Kronan visade helst bilder från verkligheten, och i första hand då egna filmreportage, framkallade av Sven Persson i det egna laboratoriet. Magnusson importerade också film från London och hyrde ut den, efter visningen på Kronan, till andra biografer i Sverige.

När Cosmorama öppnade 1908 blev den en stor konkurrent till Kronan och den 1 september 1910 gick Kronan upp i AB Cosmorama, som skulle bli Göteborgs största biografkedja, men Charles Magnusson (AB Biokronan) hade redan den 2 mars 1909 lämnat sin biograf till fastighetsägaren Oscar W Nilsson och åkt till Kristianstad och startat den svenska filmindustrin på riktigt. AB Cosmorama var ett dotterbolag till Svensk Filmindustri fram till 1973 då det gick upp i moderbolaget.

1918.7b1918

Under 1910-talet dominerades den svenska biografrepertoaren av danska och tyska filmer och Kronan blev ett hem för Nordisk Films produktion. I en notis i Göteborgs Aftonblad den 30 juli förklarades att Kronan, efter en mindre reparation under sommaren, kommer att fortsätta med “samma arbetsmetoder” som föregående säsong och presentera “en omväxlande och modärn produktion på såväl dramats som komediens gebit”. Publiken kunde återse de gamla danska filmfavoriterna Psilander, Anton de Verdier, Olaf Fönns, Carl Alstrup, Busch, Stribolt och de tyska Joe Deebs- och Stuart Webbsfilmerna. Från den hösten ansvarade kapellmästare Gustaf Octabec och hans kapell för musiken.

Varje vecka kommenterades biorepertoaren på Cosmorama och Kronan i Göteborgs Aftonblad och Göteborgs Morgontidning under rubriker som Biografronden eller Films (som ett tag var den svenska pluralformen).
20.9a 20.9b

Kronans återinvigningsprogram hösten 1916. Det typiska biografprogrammet under 10-talet var ett vikt A4-blad med biografens namn och någon logo på framsidan, reklam på baksidan och filmprogrammet på insidan.
1917.620.10

Det kom nya motiv på programbladets framsida, ovan från 1917 respektive 1921.

20.2

På ritningarna från 1917 har kassan flyttats till det bortre högra hörnet i den yttre halvan av foajén. I det gamla utrymmet till vänster, som utökats till 5 m djupt, installerades Göteborgs antagligen minsta tobaksaffär, blott 1,5 m bred. På 20-talet drevs den av revystjärnan Zarah Backman. Senare kallades den för Cigarrlådan. Bilden är antagligen från 1917-18 eftersom den publicerades i ett häfte som gavs ut till Cosmoramas tio-årsjubileum i september 1918.

Chaplins tidiga filmer var för grova för att vara riktigt rumsrena, men i slutet av november 1917 kunde inte Kronan värja sig längre: Anmälaren har aldrig tillhört beundrarne av Chaplinfilmerna och ej häller har direktionen känt sig hågad att upptaga någon av dem på ‘Kronans’ repertoar. Nu har emellertid ett undantag måst göras.
20.14

Redan efter branden på Ideal 1908 ställdes det krav på att biografernas maskinrum skulle ha en separat entré, skild från publikutrymmena. Kronan var antagligen den enda göteborgsbiograf som bröt mot den bestämmelsen, det gick inte att hitta någon lösning.

1934 byggdes vid väggen utanför maskinrummet en slussanordning med två små rum och självstängande dörrar som skulle hindra elden att sprida sig ut i foajén. Kassan flyttades till det överblivna utrymmet på vänster sida. Senast 1936 blev platsantalet 275.

1947 flyttade kassan tillbaka till 1917 års läge och i dess ställe byggdes en toalett. Fram tills nu hade man fått gå på torrtoa på innergården. Så småningom fick kassan sin slutliga position på höger sida strax innan ingången till salongen.

Kronan var länge Göteborgs äldsta fungerande biograf med i stort sett oförändrad inredning. 1963-1971 bytte man tillfälligt namn till Smultronstället. Stora ansträngningar gjordes för att K-märka lokalen, men beslutet kom för sent. Stängningen den 18 september 1986 blev inledningen till den sista stora biografdöden i Göteborg.

I dag är Kronan affärslokal. Den smalare passagen innanför entrén motsvarar biografens foajé. Mellanväggen till salongen är utslagen. Kvar i salongen finns de bärande pelare och arkadbågar som delar den i en större och mindre del. I takvalven sitter fortfarande biografens gamla armatur.

20.13

Smultronstället

20.4

Kronan vid Kungsgatan 31-33 bytte tillfälligt namn till Smultronstället 4 september 1963 för att betona att man gick över från att vara en nedflyttningsbiograf till en satsning på kvalitetsfilm. Programhäften gavs ut kring olika teman: ryskt, västern och komikernas kavalkad.

Den 1 oktober 1965 återupplivade man den gamla tiden genom att visa Alf Sjöbergs första film, Den starkaste, med tre veteranmusiker från stumfilmstiden: K-G Carlsson, Arthur Andersson och Georg Kristiansson (som börjat 1911 vid Cosmorama).

Svensk Filmindustri var ägare och antalet platser 275. 1971 var experimentet över och man gick tillbaka till Kronan.

20.11