Cosmorama

24.4

Entrén till nya Cosmorama flyttades längst till höger i fastigheten vid Östra Hamngatan 48, men nu användes också byggnaden vid nr 46 för den nya, större salongen, som gick ända fram till Kyrkogatan. Nr 48 blev tillbyggd med en våning. 800 000 kr kostade renoveringen.

Tanken var att invigningen skulle kunna ske till hösten 1914, men på grund av kriget i Europa blev det förseningar, och först den 12 januari året därpå kunde den nya biografen öppna.

Biljettkassorna hade flyttat in till båda sidorna av den yttre vestibulen, en marmorhall med raka linjer, diskret upplyst från amplar i taket, som låg direkt bakom parkett. I fonden fanns en fontän med belyst vatten. Marmortrappan till höger ledde upp till balkongens väntutrymmen.

Till vänster om salongen kom man in vänthallen för främre parkett. Där fanns soffor, lampettpelare och takamplar. På den högra sidan låg en motsvarande vänthall för bakre parkett.

24.19

Salongen, där platserna ökat från 365 till 800, lystes upp av sex ljuskronor i böhmisk kristall, var och en motsvarade 1200 normalljus. Från sidorna, i det brutna taket, kom motsvarande 700 normalljus från tolv lampkombinationer. Det fanns sex utgångar och en nödbelysning som drevs med ackumulatorbatterier. Biljettpriserna varierade från 1,25 kr i balkongens loger till 35 öre på främre parkett. Under scenen låg klädloger för bland andra de fjorton vaktmästarna (inkl två programpojkar).

24.20

Invigningen den 12 januari 1915 inleddes med Cosmoramas festmarsch av James Garlach, spelad av en fjorton mans orkester under ledning av violinisten Francesco Asti som senare blev konsertmästare, med en lön på 50 kr per kväll. Ett hälsningstal följde och en specialskriven prolog läst av teaterdirektör Axel Engdahl.

Filmprogrammet:
Första avdelningen:
Cosmoramas egen veckorevy
Senaste nytt från kriget: Messters krigsjournal
Kolonien på Hall (Ur Svenska sociala filmserien – Bilden visar några drag ur den sociala värksamheten vid Hall. Det är helt enkelt en liten inblick man får i kampen mot ungdomens förvildning sådan den bedrives där. Om man för personifiera Hall så är det ju banbrytaren på sitt område till namnet. Envar vet detta, även om man först genom denna film också lär känna det till gagnet)
Göteborgsrevyn (Av Axel Engdahl och Fritz Schéel)

Andra avdelningen:
En av de många (Victor Sjöström)
Slutmarsch

Senare filmer under året på Cosmorama:av Sjöström: Skepp som mötas (16/1), Högfjällets dotter (7/4), Landshövdingens döttrar (4/10; svensk premiär på filmdramatisering efter romanerna “Landshövdingens döttrar” och “Daniela Herz” av Marika Stjernstedt) – av Stiller: När konstnärer älska/Thora Flemming (12/4), Hans hustrus förflutna (6/9)

Den svenska guldålderns allra främsta filmer presenterades på Cosmorama: Körkarlen, Tösen från Stormyrtorpet, Berg-Eyvind och hans hustru, Erotikon, Gösta Berlings saga. När Selma Lagerlöf själv och Victor Sjöström var närvarande som hedersgäster en septemberdag vid premiären på Ingmarssönerna betraktades det som en historisk dag.

Den 11 maj 1915 var Lusitania-katastrofen ett uppmärksammat extranummer.

24.151916

Så länge det går bra finns det alltid tankar på expansion. 1917 köpte AB Cosmorama Centrum-fastigheten vid Kungsportsplatsen med avsikt att bygga om den till lägenheter och en stor, modern biograf. Planerna förverkligades aldrig och 1935 såldes huset till ett dotterbolag till försäkringsbolaget Svea, med en stipulation om att byggnaden inte fick användas för biografändamål.

Under 1910-talet var Cosmoramabolaget i stort en göteborgsangelägenhet med i huvudsak Cosmorama och Kronan som biografer. Man gjorde några kortare inhopp i andra visningslokaler, som Cirkus-byggnaden i Lorensbergsparken, Folkbiografen i Arbetareföreningen vid järntorget, och det beryktade köpet av Stora Teatern 1917 i syfte att göra om teatern till biograf. När Cosmorama på 20-talet blev ett dotterbolag till SF påbörjades en expansion som skulle göra företaget till den ledande biografkedjan i Göteborg.

I september 1917 kom Allan Dwans Äkta amerikanskt (Manhattan Madness), den 1:a Douglas Fairbanks-filmen.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ed/Annette_Kellerman_in_A_Daughter_of_the_Gods.jpg

I april 1918 hade Herbert Brenons Gudarnas dotter (A daughter of the gods) med simmerskan Anita Kellerman premiär.

24.22

COSMORAMA I SIFFROR – 2/9 1908 – 16/7 1918
14 498 284 m film har visats = 1,449 svenska nymil = avståndet från New York till Peking.
Varje meter film innehåller 52 fotografier (bilder) = 753 910 768 fotografier totalt. Om man skulle räkna dessa bilder med en hastighet av 200 foton i minuten så skulle det ta 21 år, 9 månader och 18 dagar med en åtta timmars arbetsdag.

Filmerna var uppdelade i längder på 200 m som låg i askar som var 5 cm höga = totalt 72 441 askar. Staplade på varandra skulle de bli en hög på 3 662 m = 12 x Eiffeltornets höjd. Om de lades sida vid sida skulle de täcka en yta på 15 937 kvm. Sammanlagd tyngd = 105 ton 39 kg vilket det krävs 105 järnvägsvagnar för att flytta.

1908-11 var den genomsnittliga längden på ett program 790 m. 1911-12 845 m, 1912-13 900 m, 1913-14 1 646 m, 1914-15 1 812 m, 1916-17 1 987 m och 1917-18 2 304 m. 1 944 olika filmer visades under perioden. 1915 var ett typiskt program 90 minuter med en halv timme ägnad åt nyheter och kortfilmer.

Antal besökare: 3 261 540. Om man placerade dessa i spårvagnar, med 50 i varje, så skulle det krävas 65 230 vagnar. Om den första vagnen stod utanför Cosmoramas entré skulle den sista stå någonstans i Stockholm. Om man lyckades med att sälja en biljett till samtliga passagerare i en vagn på två minuter, så skulle det ta drygt tre månader innan de i sista vagnen fick en.

1918.7a1918

Den internationella filmen dominerades inte alls i lika hög grad av amerikansk film i gamla tider: den franske komikern Max Linder, den italienska muskelknutten Maciste och den tyska stjärnan Henny Porten var stora stjärnor under 1910-talet.

Mary Pickford stod för Cosmoramas julprogram 1918 med Flickan som inte ville vara rik. Och nu började de amerikanska filmstjärnorna slå igenom på allvar: Norma Talmadge, Dorothy Gish, William S. Hart, Charles Ray, Harold Lloyd, Charles Chaplin.

1919 kunde publiken teckna säsongsabonnemang.

24.161921

cosmoreserv

24.251924

24.23

Innan 1925 hade utrymmet bakom prosceniet och ovanför scenöppningen använts som kontor. Det året installerades en biograforgel, en Wurlitzer Hope Jones Unit från USA, och kontoret fick flytta på sig för att orgelkammaren skulle få plats. Kvar blev en smal gång närmast gatan som ledde fram till ett rum dit reklamateljén flyttade.

Orgeln krävde ett utrymme på nära 9 x 3 m och bestod av sju grundstämmor – principal (85 pipor), flöjt (85), violin (73), violoncell (61), tibia-clausa (85), trumpeter (61), vox-humana (61) – med 41 register fördelade på två manualer och pedaler. Dessutom fanns harpa (49 toner), kyrkklockor (18 st), klockspel (30 toner), xylofoner (37 toner), slagverk och diverse ljudeffekter.

Det medföljde en organist, Arthur Dupont från Burlington, Vermont. Han hade spelat sedan han var 7 år. Orsaken till orgelinköpet var facklig. Man hade krävt begränsad arbetstid för musikerna, och de kunde inte längre spela vid tre föreställningar per dag. Som stadens finaste biograf kunde inte Cosmorama bara bjuda på piano, så i fortsättningen blev det orgel vid fem-föreställningarna.

24.8De nya kontorslokalerna, som låg mot Östra Hamngatan, fick en egen liten biograf.

Ett par filmer från 1926:

* Cecil B DeMilles Ropet från Volga (The Volga Boatmen) hade förutom orkester en levande manskör i diket och slog ett publikrekord som stod sig i fyra år. Mer än 76 000 göteborgare såg filmen.

* Murnaus Faust med Gösta Ekman och Emil Jannings.

Det var inte få människor som arbetade på en singelbiograf på 1920-talet, orkestrarna bidrog förstås till att antalet steg. En tjänstgöringslista finns bevarad från 1926. Den visar att det fanns 32 anställda vid biografen Cosmorama. Datumet anger när en person anställdes vid företaget, inte nödvändigtvis i samma funktion som 1926:

Föreståndare: Oscar Thulin (1/2 1916)

Kassörskor: Anna Wickberg (23/8 1915), Wanja Andersson (14/8 1920)

Extra kassörska: Gerda Englund (1/10 1923)

Maskinister: Oscar Svensson (11/3 1914), Erik Andersson (15/9 1916)

Extra maskinist: Barhold Edén (1/1 1922), Hugo Malmborg från Borås blir 2:e maskinist 1911.

Kapellmästare: Louis Johansson (1/9 1910)

1. Konsertmästare: Francesco Asti (1/10 1924)

2. Konsertmästare
: Siegfried Fournes (15/9 1924) – Cellist: Erwin Salomé (1/10 1924)

Violinister: Bohumir Cerný (1/7 1921), Tor Perfect (1/8 1921)

Bassist: Robert Grimm (13/8 1917)

Flöjtist: Franz Havel (1/9 1921)

Klarinettist: Carl Nilsson (1/9 1921)

Trumpetare: Ragnar Pettersson (1/9 1919)

Trumslagare: Emil Hellgren (15/9 1918)

Bassunist: Erik Lundgren (1/10 1924)

Vaktmästare: Gustaf Johansson (1/1 1920), Ernst Jonsson (1/9 1916), Oscar Haglund (1/9 1915), Gustaf Larsson (15/11 1918), Hans Pettersson (15/9 1920), Edvin Larsson (15/2 1917), Gösta Ljung (1/3 1923), Hjalmar Andén (21/8 1916-1921, 1/8 1922), Hilding Persson (24/8 1924)

Vaktmästarpojke: Ernst Andersson (1/4 1924)

Garderobier: Ida Ljungqvist (1/3 1919)

Städerska: Ester Rundqvist (1/1 1919), Elin Andersson (13/3 1921)

COSMORAMA-0071957

1927 fick Cosmorama en baldakin över entrén, och dörrarna flyttades in en bit från gatan till den nuvarande placeringen. En andra kassa installerades mellan dörrarna, medans den gamla inne i foajén behölls. Biografbladet rapporterade i nr 17 (1/9):

Man blir smått bländad av den klarhet, som utströmmar från ungefär ett tusental nyinmonterade lampor, de flesta placerade i smakfullt mönster under det nya skyddstaket. Förhallen har försetts med ny inredning och en del nya arrangemang för reklam göra sig bra. Ljusinstallationen har utförts av Asea, och arkitekten Andrew Persson står för de vidtagna ombyggnadsanordningarna.

Nyinvigningsfilm var den svenska filmen ”Ungdom”.

1930 blev det en liten “puckel”  på fasaden mot Kyrkogatan för att högtalaren skulle få plats bakom duken. Av de 70 musiker som spelade på Göteborgs biografer två år tidigare återstod hösten 1930 fem på Cosmorama, under ledning av konsertmästare Karl Bornfors.

https://i0.wp.com/www.sfi.se/ImageVault/Images/id_7315/width_227/conversionFormatType_Jpeg/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Den 1 september 1930 kom den 1:a ljudfilmen på Cosmorama: För hennes skull med Gösta Ekman och Inga Tidblad, den 1:a svenska talfilmen.

Fridolf Rhudin var ständigt återkommande i filmer som Kronans kavaljerer, Skepp ohoj, Pojkarna på Storholmen och Simon i Backabo.

COSMORAMA-009COSMORAMA-008COSMORAMA-012

Den nya lyxiga Lorensbergs-biografen 1934 ledde till flera ombyggnader av Cosmoramabolagets biografer. I april 1935 påbörjades Cosmoramas renovering efter ritningar av Nils Einar Eriksson. Arbetet tog ett halvår.

Man köpte in 921 biografstolar och nummerskyltar i emalj, sju reostater, ridåmaskineri och ett magnoskop (antagligen för att kunna förstora bilden i spektakulära sekvenser). Det blev en ny “bildduk” av märket Westone och två ridåer, en av plysch och en av siden, och en färgspelsapparat, en nymodighet som lyste mot ridån. (En komplettering gjordes sommaren 1936 i form av en sceninramning i trä med intarsiaarbete av konstnären Einar Dahlskog. 1949 var det dags för nya fåtöljer igen.)

COSMORAMA-010COSMORAMA-011

COSMORAMA-004

24.5

Scenöppningen blev mindre och med raka hörn. Taket sänktes en aning och kurvningen minskades. Men den viktigaste förändringen var en andra balkong, mellan den första och parkett. Detta möjliggjordes genom att golvet sänktes. Tidigare gick man sju trappsteg upp från foajén för att komma till den bakre delen av salongen. Nu blev det fyra steg ned, som tidigare sluttade bakre delen av parkett en aning. Bassängen i foajén revs.
Maskinrummet fick en kompletterande Ernemann-projektor, 2 Western-adaptrar (för ljudet), 2 objektiv och en Ufa-gong, att klanga i före föreställning. Hörlurar installerades för döva.

Den 15 september 1935 återinvigdes biografen (nu med 920 platser på två balkonger och parkett) med Hjalmar Bergmans Swedenhjelms. (Vid ett senare tillfälle minskade antalet platser till 798.) Ingmar Bergmans, Hasse Ekmans, Alf Sjöbergs och Lars-Eric Kjellgrens filmer har sedan varit självklara premiärfilmer på biografen.

En förteckning från 1937 anger att T. Örtenblad och E. Andersson var maskinister vid Cosmorama. Örtenblad var också den tekniskt huvudansvarige i bolaget med serviceutryckningar vid behov och allmänna inspektioner och underhåll. Han hade 425 kr i lön och en fridag i veckan. Arvid Olsson var reservmaskinist för bland annat Cosmorama och ansågs vara värd en löneförhöjning från 4,50 kr till 5 kr per föreställning på grund av Cosmoramas “numera svårskötta maskineri”.

I ett PM till personalen 1940 meddelades vilka som fick gå på bolagets biografer gratis utan biljett, i mån av plats. Chefen Sven Hedberg kunde ha med sig hur stort sällskap som helst, och det gällde även Charles Magnusson om han kom på besök från Stockholm. För kontorspersonalen i övrigt, kamrer E. Olsson, herr Erik Hedberg, ing. Ture Örtenblad, herr Einar Ström och herr Otto Eliasson gällde en gäst, men för kassörskor och konfektförsäljerska gäller “sällskap får ej kostnadsfritt medtagas”.

24.21b1951

Den 15 september 1952 inleddes middagsbiovisningar på Cosmorama med Borta med vinden. 1954 installerades CinemaScope, men den smala scenöppningen gjorde att det aldrig blev någon imponerande bredd på duken.

1950.2

Den 2 september 1958 firades 50-årsjubileum med två festföreställningar av Flottens överman i Agascope (svensk CinemaScope) som huvudnummer och Minns du?, klipp ur stumfilmer sammanställda av Knut Martin som förfilm. Nils Poppe var hedersgäst.
Under den följande veckan visades på dagtid en historisk kavalkad av svenska filmer: Ingeborg Holm (1915), Terje Vigen (1917), Erotikon (1920), Gösta Berlings saga (1924), Swedenhielms (1935), Ordet (1944) och Smultronstället (1958).

Kortfilmsprogrammet Dagens bilder visades från 7 juni 1960 till augusti 1966. Då återgick man till middagsbio som lades ned i oktober 1982.

1962 genomfördes flera ombyggnader: portalen i entrén kläddes om, golvet i hallen och entrén hade börjat få pucklar därför att den underliggande leran hade börjat pocka på sig, kassan utökades för tre kassörer och maskinisten fick äntligen en toalett, det var övergången till enmansbetjäning som ledde till denna nödinsats.
I januari 1964 upphörde AB Cosmorama som egen enhet och gick helt upp i Svensk Filmindustris organisation.

COSMORAMA-014COSMORAMA-0151967

COSMORAMA-005COSMORAMA-0061967

Den sista tiden, från 1984, användes Cosmorama av Stora Teatern för bland annat barnteater (Lillan) parallellt med filmvisningar innan de senare helt upphörde den 28 juli 1988.

Cosmorama finns fortfarande kvar, som ett skal runtom de butiker som sedan slutet av 1990-talet finns i lokalerna. Det behövs inte mycket fantasi för att frammana gamla tiders filmvisningar med en hel orkester som spelar framför duken. Nu gapar scenen tom.
Baldakinen utanför, panelen i nedre och övre foajén – i salongen de båda balkongerna med Gunnar Ströms utsmyckning i metalltråd, effekthögtalare på sidorna, scenöppningen med området bakom duken – det finns så mycket kvar av den gamla inredningen att det verkligen känns som om man står i en gammal övergiven biograf. Condeco har nu gjort så stora ingrepp att biografrummet är förstört och väggen bakom duken blivit ett stort fönster.

24.18