Kaparen

60.2

Stigbergstorget är Majornas kulturcentrum med Gathenhielmska huset, Oceanografiska institutet och Sjöfartsmuseet inom räckhåll. Nu på lördag slår storbiografen Kaparen upp portarna vid samma torg. Så skrev Handelstidningen den 23 februari 1940.

Och det var verkligen en stor biograf som invigdes i Göteborgs folkrikaste församling. Med sina 801 platser var den större än Draken. Det kan man knappast tro när man ser den låga byggnaden, vars exteriör är bevarad, men så krävdes det också många sammanträden mellan byggnadsnämnden och Lindbergska fonden innan den yttre formen kunde fastställas. Det var meningen att biografen skulle smälta in i torgmiljön. Byggkostnaden var 679 000 kr, varav tomt 128 500 kr och inventarier 90 000 kr.

På platsen stod tidigare Carlgrenska skolan (1827) och Belfragerska huset (1880-talet), som båda revs i slutet av 1930-talet. Framför biografen låg Patersonska huset där droskägaren J. Jonsson bodde och drev både Majornas första droskstation med 2-3 hyrdroskor och ett värdshus som i folkmun kallades för Lilla helvetet. När huset revs 1892 blev området en del av det nuvarande torget.

Kaparen blev ABC-kedjans åttonde biograf, senare samma år kom den nionde, Spegeln. Cosmorama/SF ägde själva huset, men när interiören byggdes om till postkontor 1984 blev Posten fastighetsägare. Numera är det mataffär. Exteriören är bevarad.

60.8

Biografens inredning har inspirerats av stadsdelens gamla anknytning till sjöfarten, och namnet Kaparen är valt med tanke på närheten till Gathenhielmska huset. GP beskrev känslan när man steg in genom dörrarna:

Det första man möter i biografens rymliga entréhall är en stor snäcka med ett kapareskepp under segel (2800 kr enligt kostnadsspecifikationen) och hela fonden är panelad som ett fartyg (2 dioramer för 2250 kr) och försedd med ventiler (180 kr). Dessa ventiler har ordnats som tittskåp med vackra marinmotiv. Över nedgången till toalettavdelningen hänger en skeppsklocka och en originell vägvisning har anbringats på väggen. Takbelysningen i hallen utgörs av ett 50-tal måsar, som sväva under mörkblå himmel...
60.7

KAPAREN-005

Salongen… har också fått sin prägel av sjöfarten. Väggarna med sin panel i rödbok luta något och taket ger intryck av upp-och-ned-vända fartygsspant med belysning emellan (56 st till en kostnad av 4820,38). Väggarnas övre partier upptagas av en kraftigt tilltagen relief, med stiliserade nordiska motiv på ena sidan och söderhavsmotiv på den andra… (6300 kr). Framför den blå sammetsridån har placerats en tyllridå med sillstimm och sjögräs och där framme har också uppställts ett par skeppskanoner.

KAPAREN-006

Arkitekt var Nils Olsson medan utsmyckningen hanterades av konstnären Gunnar Erik Ström, liksom vid ombyggnaden av Cosmorama och Victoria. Han berättade i invigningsbroschyren:

…mina käcka medhjälpare – skulptörerna Erling Valldeby, Gull Arfwedson, Sten Eriksson och Arvid Johansson – vilka från stegar och ställningar frejdigt smockar upp bruket på väggarna. Deras skäligen enkla verktyg översätter snart varje detalj av mina kartonger i plastisk form. Det blir glorvyrdiga vikingar på äventyrliga färder och 1700-talskapares upplevelser à la Svarte Rudolf, buttra skepparprofiler i solig söderhavsmiljö, stormdrivna skepp och förföriska nymfer.

Förutom de 801 stolarna till salongen (varav en lämnades onumrerad, antagligen avsedd för vaktmästaren) skaffades en soffa och tio fåtöljer till foajén. Maskinrummet utrustades med två Ernemann-projektorer med Aschcraftlampor, en färgspelsanläggning och en elektroöverbländare (vad det nu är för något).

Två år senare fick Kaparen ännu mer konst, av samme konstnär. Det var bland annat en väggmålning i olja för foajén med söderhavsmotiv från mitten av 1800-talet, kallat En sjöman går i land.

60.1
60.560.10

Invigningskvällen var festlig med församlingens präster, stadens fäder och Gamla Majpojkar i den inbjudna publiken. Blåjackor tågade in och musikdirektör Bror Lundström höjde taktpinnen framför Götarnas musikkår.

Efter ett anförande från Cosmoramabolagets direktör Sven Hedberg presenterades regissören och författaren till kvällens film, Weyler Hildebrand, tillsammans med huvudrollsinnehavaren Åke Söderblom, införd kadettuniform. Filmen hette Kadettkamrater.

Normalt kunde en biografföreståndare under halva antalet kvällar lämna biografen efter att den sista föreställningen börjat. Men under kriget drogs den förmånen in. Han var skyldig att hela tiden övervaka att mörkläggningen sköttes i enlighet med myndigheternas förordnande. All ytterbelysning skulle hållas släckt, och när publiken släpptes ut skulle salens belysning vara nedtonad så att inte omkringliggande gator upplystes.

60.3 25/11 1940 (ovan), 29/9 1947 (nedan)
60.6

När AB Cosmorama firade 40 år 1950 kom Kaparens vaktmästare Torsten Lundeqvist med sina 33 år på 4:e plats i den lista man gjorde upp över vilka anställda som varit längst i företaget. Han hade börjat vid Kronan den 13 augusti 1917.

KAPAREN-004KAPAREN-002

Valter Lagerkvist (född 23/10 1903 i Lugnäs) började som elev vid Palladium, för att 1941 bli maskinist vid Kaparen. Han fanns i Adresskalendern som projektionist med bostad på Karl Johansgatan 2, Kaparen-huset, ännu 1987. Under åren 1941-1942 drev han företaget Alltjänst, som sysslade med budskickning.

60.4

Spegeln

63.7

Spegeln kom till som resultatet av en tävling. Den tomma tomten i korsningen Vasagatan-Kungsportsvenyn 14 skulle bebyggas med något fint, så för säkerhets skull utlystes en arkitekttävling. Nils Olsson vann och han uttalade sig för GT:

Jag är övertygad om att förslaget till nybyggnaden skall gillas även bland de mest konservativa pessimister ifråga om omdaningen av Kungsportsavenyen… Huset kommer att få ett förnämligt och tilltalande utseende med hela fasaden klädd i vit marmor och jag hoppas att detta blir upptakten till omdanandet av Avenyen.

Årshyran var vid starten 37 500 kr och Cosmoramabolaget, som ägde biografen hela tiden, bidrog med inventarier för 62 000 kr. I januari 1964 upphörde göteborgsbaserade AB Cosmorama och alla biograferna togs över av moderbolaget Svensk Filmindustri.

Signaturen Grip inledde sin recension av invigningsfilmen:

Den förnämt enkla salongen är inbjudande och filmversionen av Claire Boothes ganska elaka pjäs Kvinnorna – vilken för ett par år sedan blev en stor succès på Stadsteatern – satte publiken i det rätta invigningshumöret. Man glömde för en stund mörkläggning, krigstelegram och andra tråkigheter…

63.3

Grip avslutade sin anmälan med att kommentera den nya biografen:

Luftskyddsanordningar skymma själva entrén under den utskjutande skärmen med namnskylten, men kommer man bara innanför skärmen får man en känsla av lyx. Hallen har försetts med spegelväggar och en spegelpelare, på ena kortsidan finner man en dekorativ brinnande buske med lyftande svalor, och så har man inbyggda biljettluckor och konfektstånd…

63.2

Salongen [491 platser] med sin läktare skiljer sig avsevärt från de moderna biograferna i allmänhet genom sin förnämt diskreta inredning, som kommer en att tänka på moderniserad fransk salong. Väggarna äro klädda med brokad, som påminner om gyllenläder, taket är vitt och utan utsmyckning. På vardera sidan om den i gråblå ton hållna ridån hänga ett par fina glasarmaturer från Orrefors, komponerade av konstnärerna Hald och Langberg, utsmyckningen av långväggarna utgöres av lyxande vindruvsklasar och på läktaren uppbära mässingsapor sittande på trädgrenar lamporna…
Teatern är ritad av arkitekt Nils Olsson och den dekorativa utsmyckningen är delvis gjord efter ritningar av konstnären Evald Dahlskog.

Annat konstnärligt arbete i metall och speglar utfördes av H. Lundstedt medan Gunnar E. Ström bidrog med en mindre del av utsmyckningen.

63.8

En nyhet var fästmanssofforna i gammalrosa på läktaren, “bekväma soffor för två, som säkert komma att bli uppskattade”. En annan var att maskinrummet var synligt genom fönster mot gatan, åtminstone senare när mörkläggningen upphörde.. Vid invigningen fanns det också ett skyddsrum med “gastätning och moderna luftväxlingsarrangemang”, som vid behov kunde rymma hela publiken.

Som alla andra biografer fick Spegeln CinemaScope under 50-talet, men den bredare bilden trängdes in på 6,5 m i den gamla scenöppningen. 1961 beslutade man att bygga om scenen, så att 10 m av kortsidans bredd skulle kunna användas. Vid något tillfälle minskade platserna till 439, kanske var det nu. Arbetet började 29 maj och återinvigning ägde rum 26 juni. När man 1962 började bygga om baldakinen upptäckte man att den höll på att ruttna, så en totalrenovering krävdes.

Franz Havel (född 29/1 1895 i Zalezly, Tjeckoslovakien) gick den långa vägen. Han började som flöjtist vid Cosmorama 1 september 1921; när ljudfilmen kom blev han vaktmästare och från 1940 var han föreståndare för Spegeln. 1969 arbetade han som biljettkontrollör.

P.15

Den legendariske maskinisten Magnus Elm var på Spegeln fram till nedläggningen, senare vid Klappan, Downtown/Filmstaden, Svea och praktiskt taget alla ställen det går att köra film, inne och ute.

I de planer som SF hade när det gällde att rädda Spegeln från nedläggning på 80-talet tänkte man flytta in foajéväggen en bit i salongen för att få en större foajé för ökad försäljningsverksamhet. Läktaren skulle byggas om till personalrum.

Man letade också efter en plats längs Avenyn för en ny multibiograf. Ett alternativ kunde vara att ta över hela huset där Spegeln låg, ett annat att stänga Spegeln och göra om Domus-huset till biokomplex. Inget av detta hände som bekant, utan biografen upphörde 11 december 1989.

I dag använder Burger King Spegelns gamla entrédörrar, och de gäster som sitter vid fönstren på övre våningen befinner sig mitt i det gamla maskinrummet.

REPERTOAR 1940
26/4 Kvinnorna (invigningsfilm)
14/5 Escapade
27/5 De tre valserna
10/6 Mannen från högländerna
19/8 Juninatten
16/9 Sången från Montmartre
14/10 Synderskan
4/11 Christina (med Greta Garbo i repris)
16/12 Kärlekens kavalkad
26/12 Nordlandets lag

27/4 1942

27/4 1942

2/7 1942

2/7 1942

7/6 1943

7/6 1943

63.6