Palladium: Palladiumbolaget

Karamellbröderna Anton och Fred Kanold och deras fastighetsaffärer utgör grunden för Göteborgs andra biografkedja. 1917 bildades Fastighets AB Orion med Fred Karnold som verkställande direktör och en styrelse bestående av direktör Carl Jönson, landfiskal Carl Rhodin, Ivar Westerberg och Anton Karnold.

I huset vid Lilla Nygatan 2/Östra Larmgatan 22 från 1850 fanns från början bara bostäder. 1917 köptes det av Orion från handlanden Knut Lindstrand. En fjärde våning byggdes på och lägenheterna ersattes med kontor och biografen Palladium. Arkitekter var O. Dymling och P. Nilsson.

Styrelsen för Palladiumbolaget bestod av N. Y. E. Christensen (direktör), Fred och Anton Kanold, Westerberg, Rhodin, Jönsson och Viktor Skånberg.

På 1970-talet stod Palladiumbiograferna som fastighetsägare, men när Europafilm 1980 tog över kedjan följde inte fastigheten med. Efter ett par år sålde AB Kanold huset till Trygg Ömsesidig Livförsäkring, som är den nuvarande ägaren.

På samma sätt var kedjans övriga biografer uppdelade i olika fastighetsägare, samtliga med kontor i Palladiumhuset. Här fanns också Skandinavisk filmcentral (1920-22) och Svenska Musikerförbundets göteborgsavdelning (1923-1939). Än i dag tillhör biografpersonalen musikerförbundet, en tradition som går tillbaka till stumfilmens dagar när musikerna var en viktig del av filmupplevelsen.

Järntorgsbiografen, som snart döptes om till Rialto, tillkom via krokiga vägar. Kedjans tredje biograf, Röda Sten, kom 1934, med Byggnadsföreningen Mariaplan 3 u.p.a. som fastighetsägare. Föreningen tecknades under olika perioder av Christensen, Orion och direktör Frans Hausl (Palladiumbolagets chef från 1941). För själva bion svarade AB Röda Sten.

PALLADIUMBOLAGETS BIOGRAFER
Palladium 1919
Rialto 1923, från 1969 Prisma
Maxim 1926
Odéon 1927-1928
Scala 1928-1933
Röda Sten 1934-1963
Carolus 1935; från 1973 Star
Fyren 1943 (Fyren samägdes av Palladium, Centrumbio och Europafilm i Biograf AB Fyren.)
Biorama 1965
Biograferna gick 1980 över till Europafilm, som köptes av SF 1984.

Scala

42.3
Scala var nog en ren spekulation av Magnus Edström, som sysslade med import av kaffe och kolonialvaror i ett handelsbolag från 1897. Vid Östra Hamngatan 37 bodde konditor E. Bräutigam. 1918 flyttade han tvärs över gatan med sina bakelser till det berömda hörnhuset vid Kungsgatan.

Direktör Edström tog samma år över Bräutigams gamla fastighet och rev huset för att bygga en biograf. I slutet av 1910-talet blomstrade biobranschen, men när Scala till slut öppnade nyårsdagen 1922 hade trenden vänt, och det var biografkris.

1920-21 anger Adresskalendern Fastighets AB Gothia (med direktör Edström) som ägare, men när biografen öppnade året därpå var den tillbaka hos Edström. Enligt en notis i Biografbladet 1921 nr 22 var grosshandlare Lindén och fabrikörerna Forsberg & Edström innehavare. Det är lite kaotiskt.

Edströms tanke var nog att erbjuda lokalen till biografägare och håva in hyresintäkterna, men det visade sig svårt. Den förste hyresgästen, AB Cosmorama, drog sig snart ur på grund av de höga omkostnaderna.

42.142.9

Scalas salong, som ritades av arkitekt Karl M. Bengtsson, var 16,5 x 7,5 m stor och 11,5 m hög. Väggarna gick i ljusrött och guld, duken satt något till höger i en “alkov” med en liten scen framför. Parkett rymde 200 platser medan läktaren, som täckte halva salongen, hade 120 platser. Vestibulen var utförd i ljusgrön imitationsmarmor. Brocke Blückert ansvarade för dekoren, bland.annat. en himmel i salongens tak med stjärnbilder och fixstjärnor i guld.

Den unika scenalkoven upptog bara två-tredjedelar av väggen till höger på kortsidan. Den måste ha tett sig ytterst liten ifrån logerna (de dyraste platserna) i en motsvarande alkov längst bak till vänster på läktaren.

Invigningsprogrammet på Nyårsdagen 1922 var den norska filmen Markens Gröda av Gunnar Sommerfeldt efter Knut Hamsuns roman. Ett musikkapell på tre man spelade. John Botvid läste en prolog, som han skrivit själv.

42.5a

Under de kommande veckorna visades följande program:

9/1 Kineskvarterets mysterier (med Sessue Hayakawa) + Buttra Buster (med Buster Keaton) – Hayakawa och Keaton var två av de hetaste bionamnen i början av 1920-talet; det visar att Scala tillhörde de viktigare biograferna.

16/1 Genom vita passet + Lotterimannen (regi James Cruze, med Wallace Reid och Harrison Ford)

20/2 Den glada änkan + Sherlock Holmes’ överman (med Charles Ray)

42.5b42.6

1923 bildade Edström Biograf AB City, som anges som ägare till fastigheten fram till 1950. Den 1 mars öppnade biografen efter att ha varit stängd under några dagar för renovering. Ett nytt proscenium hade satts upp, vilket medförde att duken blev större och att musikerna fick en bättre plats i själva salongen, efter att tidigare varit osynliga under scenen. Arkitekt Bengtsson var åter ansvarig. Under sommaren  var biografen reserverad av den stora göteborgsutställningen.

Enligt Uno Asplund blev August Carlsson biografansvarig 31 mars 1924. Om detta stämmer tycks Carlsson ha haft problem för visningarna verkar ha upphört vid samma tid. Under våren rapporterade Biografbladet (nr 10) att Viran Rydqvist, Lilla teaterns ägarinna, förhandlat med Magnus Edström, ordförande i Scalas styrelse (dvs Biograf AB City) om att förvandla biografen till teater när kontraktet gick ut den 1 juni 1925. I nr 19 (1/10) meddelades att Scala har stått stängd en längre tid. Först lördagen 29 november öppnade man igen, med filmen Brinnande hjärtan. En annons förkunnar “förstahandsteater” under ny regim.

42.41925

Den 30 augusti 1926 kom Elon Hansson som ny kapellmästare.

I fortsättningen avbröts visningarna bara av vanligt sommaruppehåll tills biografen stängde 16 augusti 1928 för ombyggnad i och med att Palladium tog över. Den vita duken flyttades ut ur alkoven, så att hela kortsidan kunde användas.

Objektiven skola inriktas och ljuset anpassas så, att bilderna komma att framstå klara och tydliga som å koncernens övriga biografer. Belysningsanordningarna inom lokalerna ha omändrats och ökats, så att såväl hallar som salong och läktare bliva ljusa och trevliga.”

Orkestern torde säkerligen komma att stå på högre nivå än hittills. Som kapellmästare har engagerats m/s Gripsholms Hjalmar Claesson.

Invigningsfilmen den 27 augusti 1928 var Känn mig på pulsen.

19/3 1929

19/3 1929

I biografägarförteckningen från 1930 står Biograf AB City som ägare med N.Y.E. Christenson, Vasaplatsen 7, som föreståndare. Christenson var vid den här tiden anställd hos Fastighets AB Orion, det vill säga Palladiumbiograferna, och av annonseringen framgår också att Scala tillhörde Palladium. Att City står som ägare ett år mitt under Palladiums period kan kanske peka på Palladiums tveksamhet till fortsatt drift, samtidigt som det var dags att rapportera en ägare till den årliga biografägarförteckningen.

10/2 1933

10/2 1933

1933 drog sig Palladium till sist ur, och från den 28 augusti drev City biografen själv med Magnus Edström som chef. Man bytte ljudsystem, till det svenska AGA-Baltic. Edströms namn dök upp då och då, och han var antagligen den egentlige ägaren tills Royal Film tog över 1941 och bytte namn på biografen till Plaza. Sandrews hade varit en av delägarna i Royal-Film från början. 1953 tog de över bolaget helt och 1965 försvann begreppet Royal-Film.