Flamman

54.1

“Redbergslids nya storbio” – den sjunde länken i AB Cosmoramas biografkedja, ritades av arkitekten Sten Branzell och uppfördes av byggnadsingenjören Olle Engkvist. Den konstnärliga utsmyckningen stod konstnären Gunnar Ström för. Byggnadskostnaden var 333 000 kr, varav tomt 40 000 kr och inventarier 45 000 kr.

Tillsammans med Victoria och Cosmorama disponerade nu Cosmorama-bolaget tre stora biografer “av kontinentala mått”, samt de mindre salongerna Nya Teatern, Kronan, Odéon och Röda Lyktan.

Cosmorama var fastighetsägare från början; från 1964, när dotterbolaget upphörde, stod Svensk Filmindustri som ägare och från 1975 Fastighets AB Hufvudstaden, som ägdes av SF. 1986 tog Göteborgs Finska Pingstförsamling över fastigheten.

https://i0.wp.com/www.nordicposters.com/p2/flickornas_alfred_35_2.jpg

Som öppningsprogram den 14 oktober 1935 visades Flickornas Alfred med Birgit Tengroth och Sture Lagerwall samt kortfilmen Havet lockar med Per-G. Holmberg. Filmen gick samtidigt upp på Victoria.

54.828/3 (ovan) och 31/8 (nedan) 1939.

54.954.3 14/12 1939

Flamman, och senare Kaparen, hade ofta  funktionen att parallellköra en extra stor premiärfilm med en av biograferna i centrum. Men man programsatte också lite udda filmer som man kanske inte riktigt trodde på, som den tyska Hennes engelska giftermål, som kom redan andra veckan. De största svenska filmerna gick i regel två veckor, men annars byttes programmet ut varje vecka.

GP rapporterade dagen efter öppnandet:

Den originella exteriören med glasskåpet har fångat uppmärksamheten och det stod täta köer när biljettförsäljningen i går middag började till kvällens öppningsföreställningar. Det har tydligen inte varit så lätt att inpassa en biografbyggnad i den spetsiga hörntomten, men arkitekten Sten Branzell har likväl lyckats få in både en rymlig och trevlig salong och luftig entréhall.

54.7

54.6

Man kommer från Redbergsvägen direkt in i en stor glashall, hållen i gult och grönt, och från denna leder en bred trappa upp till salongen. Utanför denna löper en gång med sittplatser på ena sidan. Taket är här, liksom i hallen, i grönt, ena väggen är varmt gul, medan den andra är mörkblå med en rad silverpelare. Utmed den sistnämnda väggen är inbyggd en marmorbänk, som uppvärmes underifrån.

54.1054.5

Själva salongen, som är något kilformig, verkar hög och luftig och de i rött klädda stolarna äro bekväma. Taket och övre delen av väggarna äro beklädda med grov puts, som först täckts med en kraftig röd färg och därefter belagts med guld. Det blir en god effekt. Hela väggen i salongens bakgrund är klädd med röd manchestersammet och nedre delen av långväggarna är också klädd med sammet, fast i en gulaktig ton. Prosceniet omgives av ett par allegoriska målningar konstnären Gunnar Erik Ström, på ena sidan Afrodite med en fackla, på andra sidan Atlas med jordklotet. Hr Ström svarar också för färgsättningen inom biografen.

Flamman vid Redbergsvägen 19 var en biograf i tiden. Funktionalismen slog igenom på 1930-talet och biograferna befriade sig från behoven att efterlikna teatrarna. Den 29 meter långa salongen smalnade av mot duken. Golvet med de 684 platserna sluttade ordentligt för att garantera goda siktlinjer.

Det var den första av stadens biografer som byggdes direkt för ljudfilm, om man bortsåg från Lundby bio, och det verkade man göra.

Entrén öppnade sig storslaget och inbjudande utåt mot omgivningen.De äldre biograferna, som Victoria, Cosmorama och Palladium, hade plana golv och trånga portar.

De många stolarna [684], i en biograf utanför centrum, vittnar om vilken stark tro det fanns i biografbranschen. Under 1930-talets senare hälft ökade antalet biografer i Sverige med 50%. Många av Göteborgs mest kända biografer byggdes under den här perioden: Spegeln, Royal, Skansen, Kaparen, Fyren. Nästan alla är i dag nedlagda. I bästa fall, som med Flamman och Royal, har byggnaden och lokalen bevarats.

Flamman stängde den 31 december 1982. I dag används byggnaden som frikyrklig möteslokal, biosalongen finns i stora drag kvar, men anpassad till de nya behoven: duken är ersatt med estrad, platsantalet är minskat från 684 till 150 med en ny mittgång; maskinrummet är kontor. Den berömda funkisexteriören är i stort sett oförändrad.

PERSONAL
Föreståndarveteranen Gösta Lundquist kom från Nya Teatern till Flamman när biografen öppnade i oktober 1935, men redan 1 januari året därpå återvände han till Nyan och Sven Brantby tog över.

Vanja Andersson (född 1/10 1890) började som kassörska vid Cosmorama 14/8 1920, men flyttade 1935 till Flamman.

Paul Grundberg (född 23/1 1906) började som kontorist vid AB Cosmorama 1920 och kom som vaktmästare till Flamman när biografen öppnade.

Arne Pettersson (född 26/7 1918) var vaktmästare från 1937.

Flammans maskinrum var utrustat med två Ernemann-projektorer. En tid efter öppnandet installerades automatisk kolmatning för lamporna, vilket betydde att filmerna i princip kunde köras av en maskinist, men på grund av den stora duken med kraftig H.i-belysning krävdes stor påpasslighet och man tyckte det var säkrast med ett maskinistbiträde (lön 140 kr). Som sådant anställdes Åke Johansson 1937. Han hade tidigare erhållit utbildning inom bolaget.

Valter Lagerkvist (född 23/10 1903 i Lugnäs) var först elev på Palladium innan han blev huvudmaskinist på Flamman när den gamle maskinisten Öhrlund flyttades till Victorias nya dagvisningar. I maskinistsysslan ingick även eldning, skötsel av ventilation och gasbrännare.

Åke Jeverstam (född 8/5 1907 i Fjärås) var tjänsteman vid Lindholmens varv innan han blev maskinistbiträde vid Cosmorama 1937, senare blev han maskinist på Flamman.

54.4