Fyren

68.8

68.2

Staden hade inte råd att anlägga en park vid Stigbergstorgets norra sida, så biografen Fyren kom till istället. Så här rapporterade Handelstidningen den 26 januari 1943:

Stadsbilden vid Stigbergstorget är helt förändrad genom den nya fastighetens tillkomst… I det pampiga komplexet, vars ytterbeklädnad är gult fasadtegel, finner man inte mindre än 112 lägenheter och 8 butikslokaler… Både Göteborgs bank, restaurangen Gatenhielm och 85 andra hyresgäster ha flyttat in och i går [25/1] öppnade Palladiumbolaget sin nya biograf Fyren.

Det var deras femte biograf i staden och man delade den med konkurrenterna Centrumbio och filmbolaget Europafilm.

68.11984. Foto: Jan Wiridén (ovan) – 1943 (nedan)

68.3

Entré, vestibul, foajé och salong är som utrymmen fortfarande intakta i Bengans skivaffär, som nu finns i lokalerna. En besökare i dag kan jämföra med följande beskrivning från invigningen:

Över entrén är en baldakin av naturträ, belyst av neonrör och med namnet i glittrande bokstäver. Vestibulen har panel av bok… Konstnären Sten Ericsons relief… [visar] …många märkliga ting som vid fiskafänget dras upp från havsbotten.

Man går några trappsteg ned för att komma till foyern och salongen. Både i vestibul och foyer är det marmorgolv… Armaturen är ganska ovanlig, lamporna äro nämligen klädda med metalltråd i form av blommor. Från foyern kan man också komma direkt in i skyddsrummen.

68.4

Inne i salongen är väggarna hållna i en ljus grönaktig färgton, och nedtill klädda av en ganska hög panel i bok. Taket är blått och golvet belagt med linoleum i parkettmönster. Salongens konstruktion har gjort det nödvändigt med ett antal pelare, som blivit cascobehandlade och fått armatur i form av blomsterrankor med lampor som blommor.
Framför biografduken ha två ridåer placerats, den ena handtryckt och mönstrad, den andra i vitt silver för färgspel.

Salongen hade 556 platser, senare minskat till 519.

68.5

Invigningen var traditionell. Efter ett välkomsttal av direktör Frans Hausl vid Palladiumbolaget läste Bengt-Åke Benktsson en prolog skriven av Kåre Skredsvik:

Så bjuder jag ridån åsido dragas
för månget ödes, mången vacker sagas
och alla fjärran länders rikedom.
Välkomna hjärtligt denna stund, go vänner,
då Fyrens glöd för första gången bränner,
välkommen hit… Och tack för att ni kom!

En film om Florida och en tecknad film om en rolig katt visades innan huvudnumret, sverigepremiären på Ursäkta skynket, “en amerikansk dårfars” med Abbott & Costello, kördes igång av filmmaskinist Mattsson.

68.7

Repertoaren de första veckorna:
8/2 Dårarnas paradis (med Palladium)
15/3 Örneskadern (med Palladium)
22/3 Som du vill ha mig (med Palladium)
29/3 En natt i New Orleans (med Carolus)
24/5 På rytmens vingar
16/8 Farlig gäst i London
6/9 Mannen från Sudan

68.10

1947 (ovan) – 29/9 1947 (nedan)

68.9

När Europafilm gick i konkurs ledde det till att alla Palladium- och Centrumbiografer 1984 hamnade hos SF. Och nedläggningarna inleddes. Under Fyrens sista vecka samma år visades Från och med herr Papphammar kl 7 och 8 och Mannen som slutade röka kl 9. Gösta Ekman d.y. var som populärast, nästan lika populär som sin farfar.

Måndagen den 1 oktober förblev biografens dörrar stängda. Rolf Magnusson från den rivna Rio-biografen tog över salongen och den 15 februari 1985 började han driva lågprisbio med Den stora kapplöpningen jorden runt som första program. Peter Sellers Oh, vilket party! Monty Python och Den rosa pantern blev de största succéerna, men det höll inte ens ett år. Den 21 december stängde Fyren. Sedan brakade Bengans in med skivorna, men exteriören ser ut ungefär som förr, och man kan fortfarande lätt se hela biografens disposition i interiören.

68.6

Kaparen

60.2

Stigbergstorget är Majornas kulturcentrum med Gathenhielmska huset, Oceanografiska institutet och Sjöfartsmuseet inom räckhåll. Nu på lördag slår storbiografen Kaparen upp portarna vid samma torg. Så skrev Handelstidningen den 23 februari 1940.

Och det var verkligen en stor biograf som invigdes i Göteborgs folkrikaste församling. Med sina 801 platser var den större än Draken. Det kan man knappast tro när man ser den låga byggnaden, vars exteriör är bevarad, men så krävdes det också många sammanträden mellan byggnadsnämnden och Lindbergska fonden innan den yttre formen kunde fastställas. Det var meningen att biografen skulle smälta in i torgmiljön. Byggkostnaden var 679 000 kr, varav tomt 128 500 kr och inventarier 90 000 kr.

På platsen stod tidigare Carlgrenska skolan (1827) och Belfragerska huset (1880-talet), som båda revs i slutet av 1930-talet. Framför biografen låg Patersonska huset där droskägaren J. Jonsson bodde och drev både Majornas första droskstation med 2-3 hyrdroskor och ett värdshus som i folkmun kallades för Lilla helvetet. När huset revs 1892 blev området en del av det nuvarande torget.

Kaparen blev ABC-kedjans åttonde biograf, senare samma år kom den nionde, Spegeln. Cosmorama/SF ägde själva huset, men när interiören byggdes om till postkontor 1984 blev Posten fastighetsägare. Numera är det mataffär. Exteriören är bevarad.

60.8

Biografens inredning har inspirerats av stadsdelens gamla anknytning till sjöfarten, och namnet Kaparen är valt med tanke på närheten till Gathenhielmska huset. GP beskrev känslan när man steg in genom dörrarna:

Det första man möter i biografens rymliga entréhall är en stor snäcka med ett kapareskepp under segel (2800 kr enligt kostnadsspecifikationen) och hela fonden är panelad som ett fartyg (2 dioramer för 2250 kr) och försedd med ventiler (180 kr). Dessa ventiler har ordnats som tittskåp med vackra marinmotiv. Över nedgången till toalettavdelningen hänger en skeppsklocka och en originell vägvisning har anbringats på väggen. Takbelysningen i hallen utgörs av ett 50-tal måsar, som sväva under mörkblå himmel...
60.7

KAPAREN-005

Salongen… har också fått sin prägel av sjöfarten. Väggarna med sin panel i rödbok luta något och taket ger intryck av upp-och-ned-vända fartygsspant med belysning emellan (56 st till en kostnad av 4820,38). Väggarnas övre partier upptagas av en kraftigt tilltagen relief, med stiliserade nordiska motiv på ena sidan och söderhavsmotiv på den andra… (6300 kr). Framför den blå sammetsridån har placerats en tyllridå med sillstimm och sjögräs och där framme har också uppställts ett par skeppskanoner.

KAPAREN-006

Arkitekt var Nils Olsson medan utsmyckningen hanterades av konstnären Gunnar Erik Ström, liksom vid ombyggnaden av Cosmorama och Victoria. Han berättade i invigningsbroschyren:

…mina käcka medhjälpare – skulptörerna Erling Valldeby, Gull Arfwedson, Sten Eriksson och Arvid Johansson – vilka från stegar och ställningar frejdigt smockar upp bruket på väggarna. Deras skäligen enkla verktyg översätter snart varje detalj av mina kartonger i plastisk form. Det blir glorvyrdiga vikingar på äventyrliga färder och 1700-talskapares upplevelser à la Svarte Rudolf, buttra skepparprofiler i solig söderhavsmiljö, stormdrivna skepp och förföriska nymfer.

Förutom de 801 stolarna till salongen (varav en lämnades onumrerad, antagligen avsedd för vaktmästaren) skaffades en soffa och tio fåtöljer till foajén. Maskinrummet utrustades med två Ernemann-projektorer med Aschcraftlampor, en färgspelsanläggning och en elektroöverbländare (vad det nu är för något).

Två år senare fick Kaparen ännu mer konst, av samme konstnär. Det var bland annat en väggmålning i olja för foajén med söderhavsmotiv från mitten av 1800-talet, kallat En sjöman går i land.

60.1
60.560.10

Invigningskvällen var festlig med församlingens präster, stadens fäder och Gamla Majpojkar i den inbjudna publiken. Blåjackor tågade in och musikdirektör Bror Lundström höjde taktpinnen framför Götarnas musikkår.

Efter ett anförande från Cosmoramabolagets direktör Sven Hedberg presenterades regissören och författaren till kvällens film, Weyler Hildebrand, tillsammans med huvudrollsinnehavaren Åke Söderblom, införd kadettuniform. Filmen hette Kadettkamrater.

Normalt kunde en biografföreståndare under halva antalet kvällar lämna biografen efter att den sista föreställningen börjat. Men under kriget drogs den förmånen in. Han var skyldig att hela tiden övervaka att mörkläggningen sköttes i enlighet med myndigheternas förordnande. All ytterbelysning skulle hållas släckt, och när publiken släpptes ut skulle salens belysning vara nedtonad så att inte omkringliggande gator upplystes.

60.3 25/11 1940 (ovan), 29/9 1947 (nedan)
60.6

När AB Cosmorama firade 40 år 1950 kom Kaparens vaktmästare Torsten Lundeqvist med sina 33 år på 4:e plats i den lista man gjorde upp över vilka anställda som varit längst i företaget. Han hade börjat vid Kronan den 13 augusti 1917.

KAPAREN-004KAPAREN-002

Valter Lagerkvist (född 23/10 1903 i Lugnäs) började som elev vid Palladium, för att 1941 bli maskinist vid Kaparen. Han fanns i Adresskalendern som projektionist med bostad på Karl Johansgatan 2, Kaparen-huset, ännu 1987. Under åren 1941-1942 drev han företaget Alltjänst, som sysslade med budskickning.

60.4

Majornas Biografteater

32.132.6

Bilden visar Stigbergstorget mot söder. Maxim/Majornas Biografteater låg i det stora bostadshuset (“skandalhuset”) till höger om Gathenhielmska huset. Det uppfördes kring 1900 och ritningar visar att det var en restaurang i den vänstra delen av bottenvåningen. I den andra halvan fanns ett rum som var tillräckligt stort för att rymma en biograf.

De låga byggnader som sticker ut på torget framför revs när Kaparen byggdes 1940 och tvärs över torget från Gathenhielmska huset kom ett nytt bostadshus med egen biograf, Fyren, tre år senare.

Debatten och protesterna kring ofoget att bygga ett så högt hus så nära ett kulturminnesmärke ledde inte bara till att den omfattande stadsplaneändringen i början av 30-talet kom av sig, utan också att huset revs. Denna tidiga miljöpolitiska åtgärd uppmärksammades internationellt. I dag står Oceanografens byggnad på platsen, men på ett behörigt avstånd.

Efter ett år som Maxim-Biografen bytte biografen namn till Majornas Biografteater och öppnade den 28 november 1916. Nu var Harry Blomberg ägare. Den 8 maj blev August Carlsson delägare. Sommaren 1922 renoverades biografen. Den hade 133 platser. Från senast 1930 blev Ernst Ekelöf istället partner till Blomberg

Det finns två tänkbara alternativ till när det sista ägarbytet kan ha ägt rum. Stockholmaren John (Jan) Bergendahl tog över Metropol i januari 1927. Den biografen gick över till Cosmorama hösten 1929. Och Bergendahl såg sig kanske om efter en ny biograf och blev ägare till Majornas.

I oktober 1936 tog Harry Blomberg över Maxim på Östra Hamngatan i samband med namnbytet till Roxy – det ligger lite av poetisk rättvisa i detta, eftersom det var den biografen som tvingat Stigbergstorgets Maxim att byta namn till Majornas bio. Denna tidpunkt är antagligen den senast tänkbara för Bergendahls övertagande av Majornas bio.

1918.11

1918 (ovan), 1919 (nedan)

1919.4

32.31921.71921

P.8

Harry Blomberg (född 5/9 1898) började i biobranschen redan 1915 och var verksam som musiker fram till 1931. I biografägareförteckningen står han som ägare till Majornas Bio från 1916, så det är väl troligt att det var där han spelade. 1936 tog han med Paul Lindberg över Maxim  på Östra Hamngatan och döpte om biografen till Roxy. Ett år efter att de öppnat Rio 1940 sålde de Roxy.

För Ernst Ekelöf, se Eldorado; och för August Carlsson, se Stora Biografen

1923.7

Nu har biografen adressen Stigbergstorget 3. Den enklaste förklaringen är att man har gjort en omnumrering av husen kring torget.

32.5

Maxim-Biografen

[32.1

Bilden visar Stigbergstorget mot söder. Maxim/Majornas Biografteater låg i det stora bostadshuset (“skandalhuset”) till höger om Gathenhielmska huset. Det uppfördes kring 1900 och ritningar visar att det var en restaurang i den vänstra delen av bottenvåningen. I den andra halvan fanns ett rum som var tillräckligt stort för att rymma en biograf.

32.6

Trots den nya trenden med storbiografer fortsatte etableringen av småbiografer utanför centrum. De två äldsta biograferna vid Stigbergstorget – Eldorado och Majornas Kinematograf – hade inte klarat sig länge.

Den 30 november 1915 var det dags för ett nytt försök när Maxim vid Stigbergstorget startade med Alfred Lundvall som ägare. Filmerna ackompanjerades av fiol och piano. Det fanns 133 platser.

32.221/11 1916

Man tycks inte ha haft några fasta föreställningstider, utan varierat dem beroende på filmens längd. Djävulsklockan, ett “Fantasmagoriskt drama”, den 25 augusti, började kl 8, 9 och 10, medan Ärofull förlåtelse/Upprättelse den 21 november startade 7.30, 8.40 och 9.50.

I båda fallen hade man särskilda föreställningar med program tillåtet för barn mellan 5 och 7. Den 28 augusti sa annonsen: “I dag nytt gediget program!” Barnet som skyddsängel med Gabrielle Robinnes, “hela världens gunstling”, i huvudrollen.

Ett år efter starten, den 28 november, tyckte den nya ägaren att det var säkrast att byta namn till Majornas Biografteater eftersom en biograf på Östra Hamngatan hade öppnat med namnet Maxim-Teatern.