Apollo

9.1

Torggatan 19 i Västra Nordstan har det legat två biografer. Den första från 1904 innan huset revs, den andra från 1907 i det nybyggda huset. Den första biografen drevs av Logen Nordstiernan i Café Drufvans lokaler (första dörren till vänster på bilden).

Uno Asplund anger i sina efterlämnade papper det exakta startdatumet till den 26 november 1904, men sedan blir det luddigare. I en överstruken anteckning står det “…tog samma år i dec. namnet Apollo”. I stället har han skrivit: “Slocknad snart men övertogs 8/12 1907 av Albert Svensson. Bytte namn 16/8 1908 till Biograph-Teatern.” Efter strykningen finns Apollo över huvud taget inte med som en biograf i Göteborg, enligt Asplund. Hans formulering tyder på att han inte var medveten om att den senare biografen låg i ett nytt hus.

Det är osäkert om den första biografen kallades för Apollo eller Nordstadens Kinematograf eller båda delarna.

Den andra biografen öppnade den 8 december 1907 och drevs av Albert Svensson till den 16 augusti 1908 då den bytte namn och ägare. Det finns flera problem kring biografens historik och namnbyten. Enligt “Codac” i GT (14/12 1907) öppnade Nordstadens Kinematograf “i dagarna”. Enligt nr 4 1909 av Sveriges första filmtidning, Nordisk Filmtidning, var Carl G. Olson (i ett senare nummer Karl G. Ohlson) ägare till Apollo-Biografen, men annonser i GT från hösten 1908 visar att biografen hette Biograph-Teatern eller Biograf Teatern eller bara Teatern, Torggatan.

Det är lika osäkert om den andra biografen i början kallades för Apollo eller Nordstadens Kinematograf eller båda delarna.

Uttrycket Nordstadens Kinematograf kan ha använts för att det var den enda biografen i området.

Biograph-Teatern

 

1908.2På Torggatan 19 fanns det en biograf  sedan 1904. Huset revs och ersattes med ett nytt som också hade en biograf från december 1907. Det är osäkert vilken av de två som kallades Nordstadens Kinematograf eller Apollo. Möjligen förekom båda namnen vid båda biograferna.

22.424/10 1908

Den förste ägaren till det nybyggda huset var förre Landtbrukaren A Bergqvists stärbhus. 1908 övertog poliskonstapel C J Eklund fastigheten. Det kan föreligga ett samband med ägarbytet av biografen. Carl G Olsson öppnade den 16 augusti med det nya namnet Biograph-Teatern. Från 1910/11 var disponenten Aron Svensson (direktör för J B Colldén vid N Allég 2, där Biorama låg) fastighetsägare.

22.630/11 1908

GP 7/3 -48: August Persson kom som vaktmästare från Alhambra till som han säger “en bio på Torggatan, där en chalmerist och en fiskhandlare var chefer.” Möjligen kan Svensson, som var ägare från 1907 vara chalmeristen, och Olson, som var ägare från 1908, vara fiskhandlaren. Persson var kanske med från början, i varje fall var han där under båda ägarna och till det bittra slutet.
Ägarna bara försvann, “så stadstjänarna kom och sa, att varken elverket eller vicevärden, som var en skäggig farbror från hästspårvägen, hade fått några pengar! Då fick vi spela på delning, vi i personalen, och det kunde bli en tia om kvällen per man! Mycket pengar, när man fått 15 i veckan för man flytta’, 4 riksdalers löneförhöjning mot Arkaden!” När Victoria startade 1914 flyttade Persson över dit.

22.512/12 1908

Perssons berättelse utgör en förklaring till varför Biograph inte är omnämnd i en artikel i Aftonbladet i mars 1913 där stadens biografer sammanfattades. Antagligen blev problemen för stora i längden att driva biografen ägarlöst. Men en ny var på gång. I december öppnade Star.

22.7

Nordstadens Kinematograf

9.1

Torggatan i Västra Nordstan var den gamla infarten till staden från Hisingsbron. Det var en livlig trafikled kring sekelskiftet med kaféer och affärer i varje kvarter. Vid nr 19 har det legat två biografer med tillsammans fyra namn, mer än på någon annan adress i Göteborg.

Logen Nordstiernan tycks ha bedrivit visningarna i Café Drufvan, med okänt antal platser. Det finns fler exempel från den här tiden på hur kaféer utnyttjades. Med en färdig lokal, som även hade annan verksamhet, blev ju den osäkra investeringen i biografdriften inte alltför omfattande.

Uno Asplund anger i sina efterlämnade papper det exakta startdatumet till den 26 november 1904, men sedan blir det luddigare. I en överstruken anteckning står det …tog samma år i dec. namnet Apollo. I stället har han skrivit: Slocknad snart men övertogs 8/12 1907 av Albert Svensson. Bytte namn 16/8 1908 till Biograph-Teatern. Efter strykningen finns Apollo över huvud taget inte med som en biograf i Göteborg, enligt Asplund.

Vad han nog inte kände till var att huset revs 1906, och att verksamheten därför måste ha upphört senast vid rivningen, antagligen tidigare. I den nya byggnaden ritades en biograf in, som startade den 8 december 1907, men den kallades enligt en annons i GT (12/2 1908) för Nordstadens Kinematograf och hade Albert Svensson som ägare innan den bytte namn till Biograph-Teatern. Se vidare nästa biograf, som också hette Nordstadens Kinematograph, eller var det Apollo?

Logen Nordstiernans biograf kan även den ha hetat Nordstadens Kinematograph. Det var i början vanligt att uppkalla biografen efter området, Haga och Gårda Kinematografer är ett par andra exempel. Men man kan också tänka sig att Nordstiernan tyckte att Apollo var ett passande namn med stjärnanknytning, men därom finns inga konkreta bevis utöver att namnet måste ha hamnat i Asplunds anteckningar av någon anledning.

Nordstadens Kinematograf

22.122.2a

Nordstadens Kinematograf kan vara Göteborgs första biograf som byggts från början för filmvisning. På ritningarna från 1906 till det nya huset finns ingen biograf planerad, men på de omarbetade från 1907 har den dykt upp.

Biografen låg längst till höger i byggnaden med entré direkt från gatan in i en foajé där ett litet biljettkontor stod i det bortre högra hörnet. Salongsdörren ledde in till en gång som gick längsmed hela vänstra sidan medan bänkraderna nådde ända fram till den högra väggen. Antalet platser är okänt. Ytan var ca 15 x 6 m. Apparatrummet var i den bortre högre hörnet av salongen med ingång från salongen – det var alltså lite snedprojektion. Duken var placerad på väggen mot foajén.

Direkt ovanför, på första våningen, låg ett café. I den tidigare byggnaden på samma adress hade det visats film i ett café. Det är inte helt klart om den biografen kallades för Nordstadens Kinematograf eller Apollo.
22.3

Biografen öppnade den 8 december 1907 och drevs av Albert Svensson till den 16 augusti 1908 då den bytte namn och ägare. Det finns flera problem kring biografens historik och namnbyten.

Enligt “Codac” i GT (14/12 1907) öppnade Nordstadens Kinematograf “i dagarna”.

Enligt nr 4 1909 av Sveriges första filmtidning, Nordisk Filmtidning, var Carl G. Olson (i ett senare nummer Karl G. Ohlson) ägare till Apollo-Biografen, men annonser i GT från hösten 1908 visar att biografen hette Biograph-Teatern eller Biograf Teatern eller bara Teatern, Torggatan. Namnet Biograph-Teatern blev ledigt 1908 när biografen med det namnet vid Sveaplan upphörde 1908.

Alla dessa namnformer (utom Apollo) kan uppfattas som beskrivande snarare än namn i egentlig mening. Namnet Apollo måste ha använts på något sätt, annars skulle inte Olson ha rapporterat till Nordisk Filmtidning att han var ägare, men eftersom det var den enda biografen i Nordstaden, så hände det nog att man kallade den Nordstadens Kinematograph.

För att sammanfatta: Både den första biografen på Torggatan och den andra, den i det nya huset, kan ha hetat Apollo och/eller Nordstadens Kinematograf. Det går inte att med nuvarande information komma fram till exakt hur det var, men 1908 bytte den senare biografen namn till Biograph-Teatern.

Star

22.2bPå Torggatan 19 hade det funnits biografer sedan 1907: Nordstadens Kinematograf, Apollo och Biograph-Teatern, som stängde senast i februari 1913.
August Carlsson hade förvärvat sin första biograf, Stora Biografen, året innan. Av ombyggnadsplanerna för Star, som Torggatans bio nu kom att heta, kan man se att han hade ambitioner att publiken skulle vara nöjd. Visningarna kom igång igen den 4 december. Enbart Adresskalendern för 1916 nämner “Carlssons Kinematograf”. Året innan finns Frälsningsarméns predikolokal på adressen, men troligtvis på någon annan våning.
Biljettkassan blev större, längsmed hela högersidan av foajén, entrédörren fick ett vindfång och, kanske viktigast av allt, salongen hade nu sluttande golv med 145 platser, siktlinjerna måste ha varit dåliga tidigare. På grund av tidens nya säkerhetskrav slogs en dörr ut till maskinrummet genom väggen mot bakgården. Toaletter saknades fortfarande.
1916 stängde biografen och året därpå övertogs fastigheten av AB Haraldson & Bohman som hade ett skrädderi i lokalerna. Huset revs 1984, och det finns alltså inga spår av biografen.

22.8