1913

Göteborg har 173 875 invånare.

£1000 reward (England 1913) Harold Heath – 1:a regissör som regisserade sig själv
Trans-sibiriska järnvägen – 1:a biografen på tåg.
Alhambra, Milwaukee, USA – tidigaste biograf med barnvakt.
West End Cinema, Coventry St, London – 1:a byggnad med neonskylt.

Årskronologi.
9/1 1:a utdelningen från Lindbergska fonden går till skapandet av en parkanläggning vid Stadsbiblioteket i Haga.
12/1 Förslag på klämtning med kyrkklockorna för att barnen ska gå hem om kvällen.
14/1 Göteborgs turisttrafikförening bildas.
18/1 Skådespelaren Danny Kaye föds.
1/4 Olympisk vecka.
8/4 Stormyrtösen efter Selma Lagerlöf har premiär på Nya Teatern.
21/4 Renströmska sjukhuset i Kålltorp börjar användas.
21/4 Bioscope Chronicle (newsreel) (Eng 1913) Warwick Trading Co. – 1:a händelse filmad från ett plan.
5/5 Albert Hall, London, Quo vadis? (Italien 1913) George V och drottning Mary på biobesök – 1:a gången en engelsk kung går på offentligt filmvisning.
8/5 Stadens första brandbil.
26/5 Skådespelaren Peter Cushing föds.
14/6 Järnvägen till Lysekil öppnas.
1/8 Folkbiblioteket i Landala öppnas.
9/8 Carl Milles Vingarna avtäcks på Bastionsplatsen.
3/9 Skådespelaren Alan Ladd föds.
11/9 Tonfisk säljs för första gången i Fiskhamnen, men ingen vågar äta dem.

https://i0.wp.com/hem.passagen.se/filmisar/portratt/annalisa.jpg
14/9 Skådespelaren Anna-Lisa Ericsson föds.
15/9 Akrobatflygaren Chevillard gör flygningar med passagerare i Göteborg.
19/9 Sveriges första polishundstävlingar på Kviberg.

https://i0.wp.com/userserve-ak.last.fm/serve/_/64040493/Arne+Kllerud+arnkal.jpg
23/9 Skådespelaren Arne Källerud föds.
7/10 Tango introduceras i Sverige.
15/10 Första numret av tidningen Vidi utkommer.
2/11 Skådespelaren Burt Lancaster föds.

https://i0.wp.com/www.imwatchingmovies.com/wp-content/uploads/2013/01/ingeborg-holm-1913-poster.jpg
3/11 Victor Sjöströms Ingeborg Holm har premiär.
5/11 Skådespelaren Vivien Leigh föds.

https://i0.wp.com/www.filindeblogg.nu/wp-content/uploads/2009/11/gunwal1.jpg
16/11 Skådespelaren Gunn Wållgren föds.
4/12 F. d. Biograph-Teatern öppnar som Star efter ombyggnad.
20/12 Den nya bron vid Brunnsparken öppnas.
1913.1
Under de första tio åren från 1902 öppnade 30 biografer i Göteborg. 1912 och 1913 är de två första åren utan biografinvigningar, men flera stänger.

Aftonbladets Göteborgskorrespondent “Stefan” gjorde den 9 mars 1913 en sammanfattning av läget. Han konstaterar att Göteborg för närvarande har åtta kinematografer: Alhambra, Cosmorama, Kronan, Göteborgs Kinematograf, Svea, Stora Biografen, Biorama och Folkbiografen i Arbetareföreningen.

Tre av biograferna, Cosmorama, Kronan och Folkbiografen, ägdes av Cosmoramabolaget, “som är associerat med A.-B. Svenska Biografteatern, vilket bolag, äger omkring 95 biografaffärer i Sverige”. Detta var föregångaren till SF, Svensk Filmindustri. Det verkar som om barn inte var välkomna på Cosmorama, vilket kan ha att göra med att man ville undvika att få dåligt rykte, det var trots allt stadens största och finaste salong.

Den eldfarliga nitratfilmen var alltid ett bekymmer när det gällde säkerheten. “Några eldsolyckor ha icke inträffat här i sommar med kinematografförevisningen, med undantag av några smärre tillbud. Man hade emellertid uppmärksamheten fäst på eldfaran; och 1909 infördes en del försiktighetsåtgärder, som fortfarande tillämpas. Om filmen skulle fatta eld, avbrännes ett par trådar, som löpa efter rullen. Samtidigt med att trådarna avbrännas, falla luckor ned framför de båda öppningarna till salongen och samma gång tändes automatiskt belysningen i salongen. Allmänheten märker ingenting. Man anser, att praktiskt taget all eldfara genom här tillämpade system är avvärjd. Filmen brinner upp där den hänger, och därmed är allt över. Försäkringsbolag och brandbefäl äro nöjda med dessa anordningar, som möjligen äro tillämpade även på andra ställen i landet.”

Stefan menar vidare att Göteborg är känd för sina billiga folknöjen, men han har svårt att förstå varför försöken med att etablera biografer i förstäderna inte lyckas här, när det är så annorlunda i “Stockholm och Köbenhavn”. Folket i “Majorna, Gamlestadshållet och Haga … tror, att det bara är skräp, som bjudes dem ‘därhemma’, och gå hellre, ‘in till staden’”.  Hans resonemang haltar lite eftersom tre av de åtta biograferna faktiskt låg i Haga.
1913.2

FILMSARKIV
Stadsfullmäktige anslog 500 kr till grundandet av ett filmsarkiv, att förestås av Göteborgs historiska museums ombudsman, kammarherre Carl Lagerberg. Bioramas ägare, Montgomery, skänkte en grundplåt, bestående av värdefulla filmer. Cosmoramas Knut Husberg lovade göra detsamma samt att bistå med råd och dåd.

Förvaringssättet hoppades kunna lösas med fackmannahjälp. Man förmodade att framtidens finare apparater icke komma att passa till nutidens filmer:

“Göteborg kommer att finnas i levande bilder och kunna ‘framkallas’ när som hälst. Jag har tänkt mig att i en framtid anordna föreläsningar över aktuella ämnen med filmer som demonstrationsobjekt.” (Biografen 1913:1)

1913.3

1913 är ett viktigt årtal i den tidiga filmens historia. Innan dominerades filmberättandet av scener fotograferade rakt framifrån i långa tagningar och på en grund spelyta, precis som en liten teaterscen. Men från detta år skulle det analytiska klippandet användas mer och mer för att styra publiken genom filmens handling, scenerna delades upp i olika bildvinklar.

https://i0.wp.com/bampfa.berkeley.edu/images/film/sjostrom/sjostrom_ingeborg.jpg

I Ingeborg Holm (1913) hittade Sjöström ett alternativ sätt att öka dynamiken i handlingen. Frontaliteten och de långa tagningarna finns där fortfarande, men spelytan har ökat betydligt i djupet. I nästan varje scen skapas en dramatisk spänning mellan förgrund och bakgrund. Citizen Kane var alltså inte först. Och senare kom Jacques Tati och Roy Andersson. Ingeborg Holm visade också att film inte bara var underhållning. Dess kritik mot socialvården ledde till förändringar.

1917

Göteborg har 185 365 invånare.

Det är nödår i Sverige med hungerkravaller bl a i Göteborg. U-båtsblockaden leder till risk för filmbrist. Svenska film- och biografmannasällskapet och Sveriges filmuthyrareförening bildas.

Egendomsmäklaren Joh:s Lindells förslag att staden skulle inköpa samtliga biografer beslöt drätselkammaren icke skulle föranleda någon åtgärd.

Alhambra, Göteborgs första biograf, läggs ned. Nu blir Stora Biografen från 1905 Göteborgs äldsta biograf.

Utomhusbiograf på Trafalgar Sq. London, för soldater och sjömän.
National Board of Review of Motion Pictures, USA – 1:a årliga filmpriset, äldsta filmpriset.
Central Park Theatre, Chicago; Abraham & Barney Balaban, Sam Katz – 1:a biograf med luftkonditionering.

Årskronologi.
Text efter ”Film:” är citat från programbladen.
Januari: Brödransoneringen börjar bli kännbar.
1/1 Film: Ång. “Reserv” som efter det tyska uppbringandet nu inkommit i vår hamn.

8/1 Film: Vinterns första Bragebacksdag – Ullervi skridskobanas högtidliga invigning, Trettondagen 1917. Den inleddes i den strålande vinterdagen med Bandymatch mellan Johanneshovs I.F. (Stockholm) och Komb. Göteborgslag, därefter följde Paråkning av de svenska mästarne, syskonen Palm samt individuell Konståkning.

15/1 Brödransonering införs – Brödpriserna höjs – Brännvinet tar slut – Restaurangmusiken upphör. – Film: Söndagens tävlingar i skidkörning efter häst. – Det gamla försörjningshuset vid Drottningtorget, som nu snart är blott ett minne.

24/1 Fenix byter namn till Phaenix.
29/1 Film: Göteborgs omgivningar i vinterskrud – Söndagens fältskjutning på skidor – den första i sitt slag i våra trakter – anordnad av Örgryte vinteridrottsklubb och Örgryte skytteförening.

https://i0.wp.com/www.skandinavskydum.cz/files/imagecache/maly/akce/vigen.jpg

29/1 Victor Sjöströms Terje Vigen har premiär på Cosmorama det är den hittills dyraste filmen i Sverige, nästan 60 000 kr, och den såldes i 60 kopior runt om i världen med en vinst på 37 000 kr.

1/2 Oinskränkt ubåtskrig, fartygen stannar i hamn.
3/2 Filmaren Arne Sucksdorff föds.
5/2 Utställning av Prins Eugen på Valand.

6/2 Film: Bilder och stämningar från vår nu så tysta skärgård – Eldsvådan i Göteborgs fattigvårds kol- och vedupplag, torsdagen den 1 febr. – Göteborgs damers bandyklubb spelar för första gången bandy på Ullervi. – Gymnastikdirektör Viking Cronholm demonstrerar å Ullervi japans självförsvar Jiu-Jitsu.

12/2 Film: Hur Göteborgs hamn ter sig efter den tyska blockadens inträdande – Rambergsskolans högtidliga invigning måndagen den 12 febr – Ett fartyg som klarat sig genom blockaden: Ång. Lucy Andersen ankom från Leith till Göteborg med last av kol måndagen den 12 febr.

14/2

1917.2

15/2 Ångaren Adolf sänkt vid Orkneyöarna.

19/2

1917.4

25/2 Buckingham Palace, Lew Warren, Tom Brown’s schooldays (England 1917) – 1:a långfilm visad på begäran av kunglighet.

5/3 Film: Göteborgs brandkår i verksamhet. Brandövningar i stor skala under uppsikt av brandchefen löjtnana Gustaf Ekstedt. Våra raska och skickliga brandmän ha i dagarna haft stora övningar framför Cosmoramas filmkamera och de bilder, som tagits (såväl interiörer som exteriörer) vittna högst fördelaktigt om brandkårens ypperliga kvalitet. Sålunda få vi följa brandmännens arbete från det ögonblick, då stationen alarmeras och den omedelbart därpå skeende utryckningen till platsen för “eldsolyckan” tills brandkåren efter välförättat och rävande räddningsarbete återvänder hem.

19/3 Film: Vår neutralitetsvakt till sjöss i vintertid. Övningar m.m. ombord å Göteborgseskaderns flaggskepp “Göta”. Det bör givetvis ha sitt intresse att se huru våra duktiga blåjackor ha det under vinterdagarna och därför har Cosmorama, med älskvärt tillmötesgående från kommendören greve Hamiltons sida, tagit en serie bilder från den del av göteborgseskadern, som stationerats ute på Älvsborgsfjorden. Bilderna ge en god bild av det friska liv, som föres ombord samt om den gemytliga kamratlighet som råder hos alla.

23/3 Phaenix byter tillbaka till Fenix.
10/4 Film: Hos våra pojkar på Ullervi. Göteborgskamraterna i träning för årets kommande fotbollsmatcher. Sedan tre veckor tillbaka ha de tränande Kamraterna logerat å idrottsplatsen. Kl. 10 inträder kojdags och kl. ½6 på morgonen sker den allmänna purrningen. Och så hugga “pojkarna” i med liv och lust. Dagen börjas med gymnastik, därefter börja de dagliga träningarna, tills var och en nödgas gå till sina sysslor och befattningar. En utmärkt intressant kinografering, som till fullo visar, att “Kamraterna” föresatt sig att bli en av landets farligaste motståndare på idrottens område. Träningarna ha letts av vår energiske tränare, Knut Lindberg.

16/4 Film: Göteborgs kanotförening börjar sin säsong – Pansarbåten “Sverige”, sedan den under veckan lämnat Götaverken och förankrats på flacket.
21/4 Hungerdemonstrationer i Göteborg och resten av landet.
22/4 Demonstrationer på Järntorget och vid Rådhuset.

23/4 Dyrtidsdemonstration på Heden. – Film: En populär 50-åring. Majoren vid Kgl. Göta Artillerireg:te, greve Carl Gustaf Hamilton på sin 50-årsdag å egendomen Stora Böö.

30/4 Film: En farlig arbetsplats. När den gamla missvisande vindflöjeln på Tyska kyrkans torn ersattes med en ny .
4/5 Tillverkning av ost förbjuds.
5/5 Upplopp i stora delar av staden, främst Haga, Annedal, Landala och Masthugget; livsmedelsbutiker stormas och länsas på mat, brödvagnar plundras.

14/5 Folkköket serverar 8 000 portioner första dagen.
19/5 Ångarna Vesterland, Aspen och Viken torpederade, 10 döda.
21/5 Film: Pansarbåten “Sverige” lämnar Göteborgs hamn den 15 maj kl. 8 f.m. och anträder därmed sin första resa.
21/5 Skådespelaren Raymond Burr föds.
24/5 Beslutas att införliva Örgryte med Göteborg.
1/6 Torgny Segerstedt blir huvudredaktör för GHT.
7/6 Skådespelaren och sångaren Dean Martin föds.
30/6 Skådespelaren och sångaren Lena Horne föds.
6/8 Skådespelaren Robert Mitchum föds.
13/8 Film: I bensinbristens dagar: En lustig gatubild från Göteborg.

https://kinnegbg.files.wordpress.com/2013/06/9223e-thomas2band2bbessie2bin2bbestfilm.jpg
13/8 Mauritz Stillers Thomas Graals bästa film har premiär.

https://kinnegbg.files.wordpress.com/2013/06/dc897-martin_ljung_476886d.jpg
15/8 Skådespelaren Martin Ljung föds.
3/9 Fenix byter namn till Biografen Neptun.

https://i0.wp.com/www.teatersargasso.se/tora/stum/stormyraff.jpg
10/9 Victor Sjöströms Tösen från Stormyrtorpet har premiär.
15/9 Pansarbåten “Victoria” sjösätts vid Götaverken.
7/11 Smöret ransoneras.

26/11 Film: Göteborgs stads äldsta borgare, brukspatron Alexander Keiller, på 85-årsdagen d. 26 nov. Herr Keiller är den svenska segelsportens “grand old man” och säkert världens äldsta aktiva seglare.

3/12 Film: Ett lustigt vad. Gösta Björkman vid Folkteatern hade gått in på ett originellt vad: Om han, iklädd frack, cylinder etc., ville forsla en gris genom stadens gator, skulle han få behålla den. Björkman vann vadet till gatutrafikanternas munterhet, men så fick han också en präktig julnasse så gott som till skänks – n.b. om livsmedelsnämnden icke lägger beslag på densamma (nassen, icke Gösta Björkman).

10/12 Film: En ovanligt livlig dag i vår fiskhamn. Efter månadslång oviss väntan kom äntligen det stora ögonblicket, då flera hundratal bohuslänska fiskare fingo sin oljeranson

1917.3

Stora teatern 1916

Stora Teatern (arkitekt B C Malmberg; invigd 15/9 1859) kunde ha blivit biograf 1917

Albert  Ranft, Stockholms teaterkung med Vasateatern, Södra Teatern och Djurgårdsteatern, köpte Storan 1889 för 575.000 kr och allt gick bra ända fram till 1910 då det började bli svårt att hålla ihop verksamheten ekonomiskt. När Ranft ansökte om tillstånd  för att bygga ut en veranda med restaurang krävde staden att få utöva kontroll över repertoaren.

Kombinationen av höga omkostnader i förhållande till biljettpriserna, betungande nöjesskatt och den stränga utskänkningsförordningen bidrog till att Ranft i början av 1917 beslöt att sälja. Finansbolaget AB Göteborgs Intressenter förvärvade teatern för 775.000 kr med avsikt att sälja byggnaden vidare till Cosmoramabolaget, som redan hade ritningar på hur salongen skulle förvandlas till biograf.

Styrelseordföranden i Storans teaterförening (bildad 1910) bankdirektör Axel Fromell agerade snabbt när han förstod vad som var på väg att hända. Genom sina kontakter lyckades han den 16 mars bilda ett garantikonsertium som på ett dygn fick ihop en summa på 1 miljon. Namnkunniga göteborgare ställde upp: Adolf Bratt, Axel H. Ågren, Gunnar Carlsson, Harald Fürstenberg, W. Gibson, Conrad Mark, Herman Metcalfe, A.W. Månsson, Knut Natt och Dag, George Seaton, Charles Sinclair, Fritz Stenhagen, Hjalmar Wijk m.fl.

Cosmoramaledningen befann sig lördagen den 17 mars i Hindås, men kallades in för ett möte med AB Göteborgs Intressenter på kvällen. Förhandlingarna blev svåra, ingen jurist fanns ett tillgå eftersom det var juristkongress i stan och alla satt på en middag.

Man lyckades till slut annullera köpeavtalet mot att Cosmorama fick 100.000 kr i skadestånd och för 900.000 kr förvärvades teatern. Transaktionen var hemlig tills man hade gjort upp med Ranft om inventarierna. På söndagen enades man om 75.000 kr för rekvisita och restaurang plus 15.500 för ett magasin på Gullbergsvass.

Måndagen den 19 mars stod att läsa i Göteborgs-Posten, med stora rubriker: Storan förblir teater!

Ranft hyrde Storan ytterligare tre säsonger, men 1920 övertogs verksamheten av AB Göteborgs Lyriska Teater.

I Cosmoramas jubileusmskrift i samband med bolagets tio-årsjubileum 1918 redovisas ett annat händelseförlopp. Man menar att ett utländskt filmbolag under en längre tid spekulerat i möjligheterna att köpa Storan, utan att några göteborgare reagerat på hotet.

“Till och med Göteborgs Teaterförening förhöll sig passiv och anledningen var förmodligen att finna i det faktum att teaterverksamheten under de senaste åren icke fyllt rimliga krav på konstnärlig repertoar. I sista stund trädde då Cosmorama emellan och räddade genom överbud teatern åt sig. Så länge det utländska filmbolaget stod som antaglig köpare förhöll sig pressopinionen tämligen lugn, men i samma ögonblick Cosmorama stod som ägare öppnades en desto hetsiga kampanj mot biografväsendets ingrepp på teaterlivets område.”
Man avslutade sitt försvar med att förklara att det var “meningen att av Stora Teatern göra en skådeplats för det yppersta inom såväl scenens som filmens konst.”

1917.7

Kriget i Tingstadsvassen
GT berättade i augusti 1917 om det stora slaget i Tingstadsvassen. Georg af Klercker höll på att spela in den sommarens sista Hasselbladsproduktion, beredskapsfilmen För hem och härd.

Det råder en febril stämning i ateljén, allt måste vara klart innan transportbilarnas avgång kl 11.30, kläder provas in i det sista och två packvagnar lastas. Ett par småflickor syr stålhjälmar.

“Nu börja en del kända ansikten ur Göteborgs teatervärld att synas i trängseln. Manne Göthssons fryntliga leende lyser upp lokalen och vid hans sida trippar lilla fru Jonsson.” Så anländer man till Tingstad.

“Därute är lika livligt som på filmateljén, och det ligger en krigisk stämning över nejden. En trupp ryttare ha suttit av på en kulle strax intill järnvägen. Intill står en alldeles nyuppförd stuga. Den har visserligen bara en gavel och en sidvägg, men från vårt håll ser den riktigt idyllisk ut.”

Två kameror ställs upp, för nu ska skjutas och sprängas, och då gäller det att få med alltsammans i första tagningen. I ett röda korstält framför stugan håller fru Jonsson och hr Chrisander på att förbinda sårade. En granat slår ned i närheten och villervalla uppstår, en ilsken röst ropar: Stopp! En dynamitpatron i en telegrafstolpe har vägra exlodera och scenen måste tas om.

Så är det dags att spränga huset. “Invärvt av krevader slår plötsligt en kvast av rök, brädstumpar och tegelpannor upp ur taket. Skorstenen vacklar, väggarna falla samman och skorstenspipan står halvrasad jämte några väggfragment med fladdrande tapeter.”

Så är det dags för fru Jonsson att göra sin insats, men hon är ute och rider – förvirring och irritation råder en stund innan man lyckas hitta henne. “Hon skall nämligen begravas under det rasade husets spillror och dragas fram därur av sin modige fästman, fältläkaren hr Chrisander … Så börja kamerorna arbeta och sjukvårdssoldaterna gräva fram hennes “sargade” lekamen. Därefter förbindes hon och – viges omedelbart därefter vid sin hjältemodige älskare.”

Det blev stor festföreställning på Victoriabiografen den 4 oktober till förmån för HKH Kronprinsessans Förening för det Frivilliga arbetet för Landstormsmäns beklädnad m.m. GHT skrev:

“Första uppvisningen av Victoriateaterns landstormsfilm blev en biografpremiär av särskilt festlig karaktär. Trots de höga biljettpriserna hade föreställningen samlat en nära nog fulltalig publik, som icke utan en viss högtidsstämning, och under intresserad förväntan motsåg föreställningens början.

Den förstärkta orkestern spelade först ett nummer, varefter en manskvartett sjöng Vårt land. Martin Öhman sjöng därefter Södermans ballad Trogen i döden och Sjögrens Tonerna, varefter kvartetten utförde Härliga land.

Så grep Victoriateaterns kapellmästare dir. Jacob Velt åter taktpinnen och under tonerna av Stenhammars Sverige drogs ridån från den vita duken.
Varken Chrisander eller Jonsson omnämns i Svensk filmografi som skådespelare i denna film. GT:s reportage från slaget i Tingstadsvassen nämner inte namnet på filmen, medan Uno Asplund i sin GP-artikel (27/2 -71) menar att det var För hem och härd som spelades in. Ingen annan film från den här tiden passar in på beskrivningen i reportaget.

Andra af Klercker-filmer råkade värre ut. Mysteriet natten till den 25:e spelades in i Fürstenbergska palatset, på Börsen och  Palace, men blev censurförbjuden. I mörkrets bojor (Det förflutnas bojor – Hypnotismens offer) visades inte i Göteborg.

Barnen och biografofoget
Under våren 1917 föreslog Barnavårdsnämnden strängare åtgärder för att “motverka den allvarliga moraliska fara, som en del av biografföreställningarna äro”. Man menade bl a att åldersgränsen skulle höjas från 15 till 18 år, att censuren skulle bli strängare och att biografernas antal skulle minskas genom att kraven på biografägarna ökades.

Signaturen “Familjefader” reagerade i en insändare i GT den 2 april:
“Hos den eftertänksamme iakttagaren kan det endast väcka sorg och medlidande, att se dessa skaror av barn och ungdom dag efter dag i timtal trängas framför biografingångarna. Varje sparad slant skall här offras, och har man ej eller kan man ej på något sätt tilltvinga sig pengar till avgiften från föräldrar eller målsmän, så är det tyvärr ej sällsynt att vilka medel som helst tillgripas för anskaffandet därav. Vilka karaktärer som på detta sätt utbildas är ej svårt att förstå…

Det enda verksamma medlet vore här, att skolbarn, i vilken ålder som helst, ej borde få besöka dessa nöjeslokaler på annat sätt än klassvis i sällskap med en av sina lärare eller lärarinnor eller eventuellt att biljetter uteslutande erhölls genom skolans förmedling för högst ett besök i veckan. Att förevisningen i dessa fall uteslutande måste vara av instruktiv eller oskyldigt roande art, säger sig självt.”

1919

Göteborg har 197 421 invånare.

Motion i riksdagen om kommunal biografdrift. Det finns ca 700 biografer i Sverige.
Nya brandskyddsbestämmelser för biografer utfärdas. Åhlén och Åkerlund börjar ge ut Filmjournalen som veckotidning.

Nöjesskatt infördes på biografbiljetter 1919, samma år som biografägarna såg sig tvungna att ta till maktspråk för att förbjuda damerna att ha hattar på bio. I början kunde varje kommun bestämma om, och hur mycket, skatt som skulle tas ut på biljettpriset. 1933 föreslogs den bli obligatorisk och höjas med 5 och 10 öre per biljett.

Årskronologi.

Text efter ”Film:” är citat från programblad.

https://i0.wp.com/0xdb.org/0010298/poster256.jpg
1/1 Victor Sjöströms Ingmarssönerna I och II har premiär.
4/1 Odéon-Teatern öppnar.
6/2 Skådespelaren ZsaZsa Gabor föds.

17/2 Film: De franska jagarbesöken i Stockholms och Göteborgs krigshamnar. Bland annat hade franska föreningen här i Göteborg anordnat en dags kälkbacksåkning i “stora liden” i Slottsskogen, som de främmande matroserna utnyttjade med synnerlig förtjusning. En mindre kontingent kustartillerister hade kommenderats som styrare. När de första och efterlängtade apelsinerna ånyo kommo hit (11/2). Ångf. “Florida” i Göteborgs hamn med 20,000 lådor apelsiner.
24/2 Film: Vårt knappa spritförråd får påspädning: Ångf. “Hispania” lossar i Göteborg 2,672 fat och 14,000 lådor cognac. Det var ljuvliga dagar för hamnens törstiga själar; naturligtvis spilldes alltid något och nu tillgrepos snusaskar, mössor o.a. för att rädda vad som räddas kunde.

25/2 Regissören Torgny Anderberg föds.
10/3 Film: Den sista mintransporten över Göteborg

17/3 Film: Det franska ministerbesöket i Göteborg 16-19 Mars: Frankrikes minister i Stockholm, M. Louis Delavaud med svit anlände på söndagsmorgonen till Göteborg. Som ett ståtligt förebud till det franska besöket, inkom i hamnen jagaren“Meuse” och förtöjde vid stenpiren. För att ge ökad glans åt de officiella franska dagarna i Göteborg, inkom pansarkryssaren “Mon calm” – det största örlogsfartyg som någonsin besökt vår hamn; bilden visar örlogsjätten på ingående medan saluten dånar över fjordarna.

1/4 500 fat brännvin från 1788 upptäcks Carolus Rex.
28/4 Film: Bankrånet i Göteborg: Göteborgsbankens avdelningskontor vid Hvitfeldtsplatsen. Förövaren av mordet föres av polisen från mordplatsen.
30/4 Göteborgs Högre Latinläroverk invigs (från 1941 Hvitfeldska).
2/5 Botaniska Trädgården öppnas officiellt
12/5 Film: Ångaren “Stockholm” i flytdocka i Göteborgs hamn.
1/7 Kafferansoneringen upphör.
4/7 Typografstrejk utbryter
5-8/7 Inga tidningar kommer ut
9/7 En del tidningar börjar komma ut i beskuret skick
14/8 Palladium öppnar.
28/8 Strejken avblåses
September: Oden-Biografen öppnar
1/9 Film: Göteborgs teaterartister återvända efter sommarsemestern
18/9 SF (Svensk Filmindustri) bildas.
22/9 Film: Fiskpriserna återigen under debatt, varför några interiörer från vår fiskhamn kan vara på plats. Göteborgs hamn företer just nu en synnerligen livlig anblick.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/7/7a/Sir_arne_poster.jpg/220px-Sir_arne_poster.jpg
28/9 Mauritz Stillers Herr Arnes pengar har premiär.
2/10 Regissören Arne Mattsson föds.

13/10 Film: Till Göteborg anlände med ång. “New Windsor” 5,000 matpaket från svensk-amerikanarna till hemmavarande släktingar. Insamlingen skedde på initiativ av dir. Carl Brun, N.Y.

27/10 Film: Italienska flygbesöket i Göteborg 20-22 oktober. Göteborgs Fältrittklubbs terrängprishoppning och terrängritt vid Dösebacka (norr om Kungälv) lördagen den 25 oktober. Det ligger festivitas över de stora tävlingarna, dels därför, att Fältrittklubben nu firar sitt 25-års-jubileum och dels därför, att ritterna förlagts till Göta Artilleri Reg:tes gamla skjutfält; det är nu 55 år sedan Dösebacks skjutfält sista gången begagnades.

https://i0.wp.com/images.filmtipset.se/posters/58747028.jpg

17.4

3/11 Victor Sjöströms Hans nåds testamente har premiär.
10/11 Film: Hos våra “nya pojkar” på Kviberg. A.-B. Motorbränsles nya benzinstation i Göteborg, som nu tagits i bruk.
1/12 Film: Den tyska minsvepningsflottiljen i Göteborgs hamn.

Stockholm hade 1919 75 biografer, Göteborg 17, Malmö 12, Hälsingborg och Gävle 7, Norrköping och Örebro 6, Uppsala, Jönköping, Karlskrona, Landskrona, Borås, Karlstad, Västerås, Sundsvall och Umeå 5. Totalt fanns i Sverige 703 biografer med sammanlagt 206 931 platser samt 1 028 ambulerande.

Utanför Stockholm hade Malmöhus län flest biografer, 65, följt av Kristianstads län 43, Gävleborgs län 41, Västernorrlands 40. Att Göteborg och Bohus län med 31 biografer kommer så långt ner beror på att det bara fanns fem biografer på landsbygden, och bara en enda kringresande, bohuslänningarna var väl inte så biografvänligt inställda. De fem låg i Marstrand 1, Lysekil 3, Uddevalla 3 och Strömstad 2.

För Älvsborgs län fördelade sig biograferna: Vänersborg 3, Trollhättan 3, Alingsås 2, Borås 5, Ulricehamn 1, Åmål 2, Mellerud 1 och på mindre orter 6. Till det kom hela 80 ambulerande biografer. Varberg hade tre biografer och Kungsbacka en.

I Varberg fanns västsveriges enda kvinnliga biografchef vid den här tiden. Direktris Elsa Margareta Olivia Stenberg var född i Varberg 29 juli 1892. Hon kom in i branschen 3 november 1915 och var innehavare av Teaterbiografen. Hon var ogift.

https://i0.wp.com/cdn1.cdnme.se/cdn/6-1/849245/images/2009/pa050012_57288934.jpg

Förstadsprästen – 1917. Gabriel Alw, Mary Johnson, Concordia Selander och Georg Blickingberg.

Gabriel Alw (1839-1946) blev bofast i Göteborg efter att ha turnerat 1908-12. Förutom Cassels två sista Hasselbladsfilmer medverkade Alw i följande göteborgsfilmer: Vägen utför (1916), Mysteriet natten till den 25:te, Mellan liv och död, I mörkrets bojor, Förstadsprästen, Löjtnant Galenpanna, Brottmålsdomaren eller Hjärtats synd, Det finns inga gudar på jorden (alla 1917) och Nattliga toner (1918). Alw fortsatte att göra någon enstaka film om året under 20- och 30-talen och fick något av en come-back på 40-talet med flera filmer varje år fram till sin död 1946.

1919.1

1919.2b
1919.2a

1919.2c

1919.2d
Chaplins filmer visades på nästan varenda biograf vid den här tiden. Ett exempel på deras popularitet är en serie små annonser som dök upp under 1919. Charlie Chaplin och Roscoe “Fatty” Arbuckle dök förstås aldrig upp, åtminstone inte på riktigt, antagligen var det ett par utklädda göteborgare. Det hände också att man skrev “à la Chaplin” eller t.o.m. visade filmer med falska Chaplin, t. ex. Chaplin i Söndagsjägaren, på Metropol den 21 november 1921.

1919.3

1919.7

22/4

1919.8

9/6

1919.9

9/6

1919.13

7/5

1919.14

1919.16

1919.19

 

1960

Göteborg har 400 787 invånare.

Årskronologi.

1016 biografer i landet är utrustade för CinemaScope.

1960.4

Göteborgs Symfoniker: dirigent till 1967 Sten Frykberg
Landala kapell brinner, återställs av ark S Brolid
Styrsö kyrka: restaurering, ark O Forsén

3/1 Metropol stänger (eventuellt redan 31/12 året innan).

http://www.users.globalnet.co.uk/~rneckmag/image58.gif
3/1 Regissören och skådespelaren Victor Sjöström dör.

https://kinnegbg.files.wordpress.com/2013/05/0b11b-poster3ingmarbergmanjungfrukc3a4llanthevirginspringdvdreview.jpg
8/2 Ingmar Bergmans Jungfrukällan har premiär.

12/2 Energiverken flyttar från Rosenlund till Rantorget 11; ark Nils Einar Eriksson & Nils Andréasson

16/12 Kungsladugårds kyrka, Majgatan, ark Anders Berglund, mosaik Gun Setterdahl

6/3 Kantonen Genève i Schweiz inför rösträtt för kvinnor.

27/3 Lundby Bio stänger och Gnistan några kvarter därifrån tar över en del av repertoaren.

7/4 Rivningen av Säröbanans station vid Linnéplatsen inleds.
12/5 Marlene Dietrich på Lorensberg.
15/5 Lillan stänger.

1960.2

20/5 – 6/6 Farfars bio i Lisebergs stora konserthall, i arrangemang av Pressens Rundtur och biografägarna. Se nedan.

6/6 Återinvigning av Spegeln efter breddning av duken.

23/6 Presentation av planer på att riva 1/3 av Nordstan för att bygga ett köpcentrum.

Sommar: Rio stänger.
Juli: Cosmorama börjar med Dagens Bilder.

12/7 Efter fyra veckors uppehåll för Cinemiracle-installation öppnar Palladium med Windjammer, den enda filmen i detta tre-projektorssystem som visas i Göteborg.

Augusti: Victoria börjar med Veckans Aktuella Film (middagsbio)

17/8 Victoria visar den första filmen i Todd-AO, musikalen South Pacific. Den går i 50 veckor.

17/8 Skådespelaren Sean Penn föds.
9/9 Skådespelaren Hugh Grant föds.
22/10 Landalakapellet brinner.

November: Compton Cinema Club, London, 185 pl. Private property (USA 1960) – Englands 1:a sexbiograf.

16/11 Skådespelaren Clark Gable dör.
10/12 Regissören och skådespelaren Kenneth Brannagh föds.
14/12 Draken har premiär på Världens sju underverk i Cinerama.
29/12 Arnold Weskers Rötter i regi av Johan Falck har premiär på Studion.

60-talets biografdöd.
1957 infördes enhetlig nöjesskatt med 38%. Småbiograferna erhöll befrielse med  upp till sjuttiofem kronor per vecka. 1960 sänktes den till 25% för att 1963 avskaffas helt och ersättas med en 10-procentig avgift till en stiftelse – det blivande filminstitutet.

Men biografdöden gick inte att hejda, dubbelattacken, med TV-apparaternas genombrott från ena hållet och nöjesskatten från det andra, hade redan skördat offer. Under 1960-talet stängdes det biografer i Göteborg varje år. Läget var inte bättre i resten av landet.

Biljettpriserna steg med 25 öre på hösten 1960. Med den sänkta nöjesskatten innebar den extra 25-öringen 11,25 öre mer till biografägaren, skatten tog 6,25 öre och filmägaren 7,50. Allting blev dyrare, annonser, löner och hyror och folk stannade hemma för att titta på TV. Den 1 augusti ändrades biotiderna i ett 50-tal städer från 7 och 9 till 18.30 och 20.30.

Branschen följde noga utvecklingen och tyckte sig märka att de första två årens TV-rusch börjat mattas. Jämfört med det sista TV-fria året, 1955, hade nedgången i Stockholm varit ca 39% och i Göteborg-Malmö ca 35%. Då var antalet biografer i landet 2501, medan 1961 inleddes med 2341.

BIOGRAFSTÄNGNINGAR

1960 3/1 30 – Röda Lyktan (SF), S Allégatan 6 – Startade som Metropol 1914 och bytte namn 1929. (Andra uppgifter säger att bion stängde på nyårsafton 1959.)

1960 5/5 53 – Lillan (Centrum), Kyrkogatan 19 – Öppnade 1935.

1960 27/3 49 – Lundby Bio (privat), Jägaregatan 6 – Öppnade 1932.

1961 28/6 17 – Facklan (Sandrews), Kungsgatan 15 – Vid tiden för stängningen Göteborgs äldsta biograf,  öppnade som Göteborgs Kinematograf 9/9 1905, bytte namn till Intima-Biografen 1918, fungerade som teater 1922-26 och fick sitt slutliga namn 1944.

1962 2/1 72 – Vingen (privat), Gamla Björlandavägen 147 – Öppnade 1957.

1962 6/5 38 – Odéon-Teatern (SF), Drottninggatan 45 – Öppnade 1919.

1963 31/5 50 – Röda Sten (Palladium), Mariaplan – Öppnade 1934.

1963 16/6 37 – Östra Bio (privat), Redbergsvägen 14 – Började visa film 1918 under namnet Quo Vadis, men bytte 1921.

1964 24/5 67 – Saga (Centrum), Sofiagatan 2 – Öppnade 1942.

1965 28/3 71 – Roxy (Folkets Hus), Kyrkbytorget – Öppnade 1956.

1965 30/12 74 – Forum (Folkets Hus), Kortedala torg – Öppnade 1959.

1967 31/12 36 – Boulevard (privat), Ö. Hamngatan 35 – Öppnade som Maxim-Teatern 1916, blev Roxy 1936 och Boulevard 1941

1968 5/5 58 – Gnistan (privat/Centrum), Kvilletorget – Öppnade 1938.
1971 31/1 47 – Olympia (SF), Långedragsvägen 22 – Öppnade 1929.
1971 25/4 69 – Redbergsgården (SF), Danska v 110 – Öppnade 1943.
1973 13/5 73 – Rex (Centrum), Brahegatan 11 – Öppnade 1959.

1960.1B
Den 20 maj 1960 öppnades en biografutställning på Liseberg. I Konserthallen hade man byggt upp en biogata med Alhambra på ena sidan och Stora Biografen på den andra.

Landshövdning Nyström invigningstalade och “Göteborgs nya filmgeneration, skådespelerskan Margita Ahlin” läste en prolog, enligt ett reportage samma dag i GHT.

Det var Göteborg som Sveriges första biografstad som firades. Där fanns en teknisk avdelning med föregångare till biografen – tittskåp, trolltrummor och Edisons kinetoscope. På en hedersplats i fonden stod den bohuslänske filmförevisaren Niklas Johanssons stumfilmsprojektor, som vevades för hand, tillsammans med hans skioptikonapparat och en  gasbehållare, som behövdes för att få ljus.

Man presenterade stadens filmpionjärer: Charles Magnusson, filmfotografen Film-Bengt och hans kamera, och Le Tort. Och det gavs filmporträtt av Garbo, Stiller och Sjöström (men antagligen inte göteborgsfilmaren af Klercker, för han var ännu inte återupptäckt). De flesta större filmbolag hade montrar med presentation av kommande filmer.

1960.1

Det bjöds på en unik samling filmprogram och affischer, sannolikt från Uno Asplund. Som vanligt var det han som skrev prologen. De båda biograferna visade ett 25-minutersprogram varje halvtimme med Lumière- och Edison-filmer, Porters Räddning från örnboet (1907), Niklas Johanssons filmprogram med bland annat en boxningsmatch, filmad i Edisons filmstudio Svarta Maria, journalsvep från 20-talet filmat av Film-Bengt, avsnitt med Fyrtornet och Släpvagnen och Chaplin.

Samtidigt visade Cosmorama en historisk filmkavalkad, från Terje Vigen till Smultronstället, via bland andra Doktor Mabuses testamente och Sju hertigar.

1.21

Den här bilden har lurat flera tidningar. Som synes av bildtexten har man trott att den visar entrén till Sveriges första biograf, men det var alltså den uppbyggda biografen vid Lisebergs-utställningen.

1960.1A

Cosmorama

24.4

Entrén till nya Cosmorama flyttades längst till höger i fastigheten vid Östra Hamngatan 48, men nu användes också byggnaden vid nr 46 för den nya, större salongen, som gick ända fram till Kyrkogatan. Nr 48 blev tillbyggd med en våning. 800 000 kr kostade renoveringen.

Tanken var att invigningen skulle kunna ske till hösten 1914, men på grund av kriget i Europa blev det förseningar, och först den 12 januari året därpå kunde den nya biografen öppna.

Biljettkassorna hade flyttat in till båda sidorna av den yttre vestibulen, en marmorhall med raka linjer, diskret upplyst från amplar i taket, som låg direkt bakom parkett. I fonden fanns en fontän med belyst vatten. Marmortrappan till höger ledde upp till balkongens väntutrymmen.

Till vänster om salongen kom man in vänthallen för främre parkett. Där fanns soffor, lampettpelare och takamplar. På den högra sidan låg en motsvarande vänthall för bakre parkett.

24.19

Salongen, där platserna ökat från 365 till 800, lystes upp av sex ljuskronor i böhmisk kristall, var och en motsvarade 1200 normalljus. Från sidorna, i det brutna taket, kom motsvarande 700 normalljus från tolv lampkombinationer. Det fanns sex utgångar och en nödbelysning som drevs med ackumulatorbatterier. Biljettpriserna varierade från 1,25 kr i balkongens loger till 35 öre på främre parkett. Under scenen låg klädloger för bland andra de fjorton vaktmästarna (inkl två programpojkar).

24.20

Invigningen den 12 januari 1915 inleddes med Cosmoramas festmarsch av James Garlach, spelad av en fjorton mans orkester under ledning av violinisten Francesco Asti som senare blev konsertmästare, med en lön på 50 kr per kväll. Ett hälsningstal följde och en specialskriven prolog läst av teaterdirektör Axel Engdahl.

Filmprogrammet:
Första avdelningen:
Cosmoramas egen veckorevy
Senaste nytt från kriget: Messters krigsjournal
Kolonien på Hall (Ur Svenska sociala filmserien – Bilden visar några drag ur den sociala värksamheten vid Hall. Det är helt enkelt en liten inblick man får i kampen mot ungdomens förvildning sådan den bedrives där. Om man för personifiera Hall så är det ju banbrytaren på sitt område till namnet. Envar vet detta, även om man först genom denna film också lär känna det till gagnet)
Göteborgsrevyn (Av Axel Engdahl och Fritz Schéel)

Andra avdelningen:
En av de många (Victor Sjöström)
Slutmarsch

Senare filmer under året på Cosmorama:av Sjöström: Skepp som mötas (16/1), Högfjällets dotter (7/4), Landshövdingens döttrar (4/10; svensk premiär på filmdramatisering efter romanerna “Landshövdingens döttrar” och “Daniela Herz” av Marika Stjernstedt) – av Stiller: När konstnärer älska/Thora Flemming (12/4), Hans hustrus förflutna (6/9)

Den svenska guldålderns allra främsta filmer presenterades på Cosmorama: Körkarlen, Tösen från Stormyrtorpet, Berg-Eyvind och hans hustru, Erotikon, Gösta Berlings saga. När Selma Lagerlöf själv och Victor Sjöström var närvarande som hedersgäster en septemberdag vid premiären på Ingmarssönerna betraktades det som en historisk dag.

Den 11 maj 1915 var Lusitania-katastrofen ett uppmärksammat extranummer.

24.151916

Så länge det går bra finns det alltid tankar på expansion. 1917 köpte AB Cosmorama Centrum-fastigheten vid Kungsportsplatsen med avsikt att bygga om den till lägenheter och en stor, modern biograf. Planerna förverkligades aldrig och 1935 såldes huset till ett dotterbolag till försäkringsbolaget Svea, med en stipulation om att byggnaden inte fick användas för biografändamål.

Under 1910-talet var Cosmoramabolaget i stort en göteborgsangelägenhet med i huvudsak Cosmorama och Kronan som biografer. Man gjorde några kortare inhopp i andra visningslokaler, som Cirkus-byggnaden i Lorensbergsparken, Folkbiografen i Arbetareföreningen vid järntorget, och det beryktade köpet av Stora Teatern 1917 i syfte att göra om teatern till biograf. När Cosmorama på 20-talet blev ett dotterbolag till SF påbörjades en expansion som skulle göra företaget till den ledande biografkedjan i Göteborg.

I september 1917 kom Allan Dwans Äkta amerikanskt (Manhattan Madness), den 1:a Douglas Fairbanks-filmen.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ed/Annette_Kellerman_in_A_Daughter_of_the_Gods.jpg

I april 1918 hade Herbert Brenons Gudarnas dotter (A daughter of the gods) med simmerskan Anita Kellerman premiär.

24.22

COSMORAMA I SIFFROR – 2/9 1908 – 16/7 1918
14 498 284 m film har visats = 1,449 svenska nymil = avståndet från New York till Peking.
Varje meter film innehåller 52 fotografier (bilder) = 753 910 768 fotografier totalt. Om man skulle räkna dessa bilder med en hastighet av 200 foton i minuten så skulle det ta 21 år, 9 månader och 18 dagar med en åtta timmars arbetsdag.

Filmerna var uppdelade i längder på 200 m som låg i askar som var 5 cm höga = totalt 72 441 askar. Staplade på varandra skulle de bli en hög på 3 662 m = 12 x Eiffeltornets höjd. Om de lades sida vid sida skulle de täcka en yta på 15 937 kvm. Sammanlagd tyngd = 105 ton 39 kg vilket det krävs 105 järnvägsvagnar för att flytta.

1908-11 var den genomsnittliga längden på ett program 790 m. 1911-12 845 m, 1912-13 900 m, 1913-14 1 646 m, 1914-15 1 812 m, 1916-17 1 987 m och 1917-18 2 304 m. 1 944 olika filmer visades under perioden. 1915 var ett typiskt program 90 minuter med en halv timme ägnad åt nyheter och kortfilmer.

Antal besökare: 3 261 540. Om man placerade dessa i spårvagnar, med 50 i varje, så skulle det krävas 65 230 vagnar. Om den första vagnen stod utanför Cosmoramas entré skulle den sista stå någonstans i Stockholm. Om man lyckades med att sälja en biljett till samtliga passagerare i en vagn på två minuter, så skulle det ta drygt tre månader innan de i sista vagnen fick en.

1918.7a1918

Den internationella filmen dominerades inte alls i lika hög grad av amerikansk film i gamla tider: den franske komikern Max Linder, den italienska muskelknutten Maciste och den tyska stjärnan Henny Porten var stora stjärnor under 1910-talet.

Mary Pickford stod för Cosmoramas julprogram 1918 med Flickan som inte ville vara rik. Och nu började de amerikanska filmstjärnorna slå igenom på allvar: Norma Talmadge, Dorothy Gish, William S. Hart, Charles Ray, Harold Lloyd, Charles Chaplin.

1919 kunde publiken teckna säsongsabonnemang.

24.161921

cosmoreserv

24.251924

24.23

Innan 1925 hade utrymmet bakom prosceniet och ovanför scenöppningen använts som kontor. Det året installerades en biograforgel, en Wurlitzer Hope Jones Unit från USA, och kontoret fick flytta på sig för att orgelkammaren skulle få plats. Kvar blev en smal gång närmast gatan som ledde fram till ett rum dit reklamateljén flyttade.

Orgeln krävde ett utrymme på nära 9 x 3 m och bestod av sju grundstämmor – principal (85 pipor), flöjt (85), violin (73), violoncell (61), tibia-clausa (85), trumpeter (61), vox-humana (61) – med 41 register fördelade på två manualer och pedaler. Dessutom fanns harpa (49 toner), kyrkklockor (18 st), klockspel (30 toner), xylofoner (37 toner), slagverk och diverse ljudeffekter.

Det medföljde en organist, Arthur Dupont från Burlington, Vermont. Han hade spelat sedan han var 7 år. Orsaken till orgelinköpet var facklig. Man hade krävt begränsad arbetstid för musikerna, och de kunde inte längre spela vid tre föreställningar per dag. Som stadens finaste biograf kunde inte Cosmorama bara bjuda på piano, så i fortsättningen blev det orgel vid fem-föreställningarna.

24.8De nya kontorslokalerna, som låg mot Östra Hamngatan, fick en egen liten biograf.

Ett par filmer från 1926:

* Cecil B DeMilles Ropet från Volga (The Volga Boatmen) hade förutom orkester en levande manskör i diket och slog ett publikrekord som stod sig i fyra år. Mer än 76 000 göteborgare såg filmen.

* Murnaus Faust med Gösta Ekman och Emil Jannings.

Det var inte få människor som arbetade på en singelbiograf på 1920-talet, orkestrarna bidrog förstås till att antalet steg. En tjänstgöringslista finns bevarad från 1926. Den visar att det fanns 32 anställda vid biografen Cosmorama. Datumet anger när en person anställdes vid företaget, inte nödvändigtvis i samma funktion som 1926:

Föreståndare: Oscar Thulin (1/2 1916)

Kassörskor: Anna Wickberg (23/8 1915), Wanja Andersson (14/8 1920)

Extra kassörska: Gerda Englund (1/10 1923)

Maskinister: Oscar Svensson (11/3 1914), Erik Andersson (15/9 1916)

Extra maskinist: Barhold Edén (1/1 1922), Hugo Malmborg från Borås blir 2:e maskinist 1911.

Kapellmästare: Louis Johansson (1/9 1910)

1. Konsertmästare: Francesco Asti (1/10 1924)

2. Konsertmästare
: Siegfried Fournes (15/9 1924) – Cellist: Erwin Salomé (1/10 1924)

Violinister: Bohumir Cerný (1/7 1921), Tor Perfect (1/8 1921)

Bassist: Robert Grimm (13/8 1917)

Flöjtist: Franz Havel (1/9 1921)

Klarinettist: Carl Nilsson (1/9 1921)

Trumpetare: Ragnar Pettersson (1/9 1919)

Trumslagare: Emil Hellgren (15/9 1918)

Bassunist: Erik Lundgren (1/10 1924)

Vaktmästare: Gustaf Johansson (1/1 1920), Ernst Jonsson (1/9 1916), Oscar Haglund (1/9 1915), Gustaf Larsson (15/11 1918), Hans Pettersson (15/9 1920), Edvin Larsson (15/2 1917), Gösta Ljung (1/3 1923), Hjalmar Andén (21/8 1916-1921, 1/8 1922), Hilding Persson (24/8 1924)

Vaktmästarpojke: Ernst Andersson (1/4 1924)

Garderobier: Ida Ljungqvist (1/3 1919)

Städerska: Ester Rundqvist (1/1 1919), Elin Andersson (13/3 1921)

COSMORAMA-0071957

1927 fick Cosmorama en baldakin över entrén, och dörrarna flyttades in en bit från gatan till den nuvarande placeringen. En andra kassa installerades mellan dörrarna, medans den gamla inne i foajén behölls. Biografbladet rapporterade i nr 17 (1/9):

Man blir smått bländad av den klarhet, som utströmmar från ungefär ett tusental nyinmonterade lampor, de flesta placerade i smakfullt mönster under det nya skyddstaket. Förhallen har försetts med ny inredning och en del nya arrangemang för reklam göra sig bra. Ljusinstallationen har utförts av Asea, och arkitekten Andrew Persson står för de vidtagna ombyggnadsanordningarna.

Nyinvigningsfilm var den svenska filmen ”Ungdom”.

1930 blev det en liten “puckel”  på fasaden mot Kyrkogatan för att högtalaren skulle få plats bakom duken. Av de 70 musiker som spelade på Göteborgs biografer två år tidigare återstod hösten 1930 fem på Cosmorama, under ledning av konsertmästare Karl Bornfors.

https://i0.wp.com/www.sfi.se/ImageVault/Images/id_7315/width_227/conversionFormatType_Jpeg/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Den 1 september 1930 kom den 1:a ljudfilmen på Cosmorama: För hennes skull med Gösta Ekman och Inga Tidblad, den 1:a svenska talfilmen.

Fridolf Rhudin var ständigt återkommande i filmer som Kronans kavaljerer, Skepp ohoj, Pojkarna på Storholmen och Simon i Backabo.

COSMORAMA-009COSMORAMA-008COSMORAMA-012

Den nya lyxiga Lorensbergs-biografen 1934 ledde till flera ombyggnader av Cosmoramabolagets biografer. I april 1935 påbörjades Cosmoramas renovering efter ritningar av Nils Einar Eriksson. Arbetet tog ett halvår.

Man köpte in 921 biografstolar och nummerskyltar i emalj, sju reostater, ridåmaskineri och ett magnoskop (antagligen för att kunna förstora bilden i spektakulära sekvenser). Det blev en ny “bildduk” av märket Westone och två ridåer, en av plysch och en av siden, och en färgspelsapparat, en nymodighet som lyste mot ridån. (En komplettering gjordes sommaren 1936 i form av en sceninramning i trä med intarsiaarbete av konstnären Einar Dahlskog. 1949 var det dags för nya fåtöljer igen.)

COSMORAMA-010COSMORAMA-011

COSMORAMA-004

24.5

Scenöppningen blev mindre och med raka hörn. Taket sänktes en aning och kurvningen minskades. Men den viktigaste förändringen var en andra balkong, mellan den första och parkett. Detta möjliggjordes genom att golvet sänktes. Tidigare gick man sju trappsteg upp från foajén för att komma till den bakre delen av salongen. Nu blev det fyra steg ned, som tidigare sluttade bakre delen av parkett en aning. Bassängen i foajén revs.
Maskinrummet fick en kompletterande Ernemann-projektor, 2 Western-adaptrar (för ljudet), 2 objektiv och en Ufa-gong, att klanga i före föreställning. Hörlurar installerades för döva.

Den 15 september 1935 återinvigdes biografen (nu med 920 platser på två balkonger och parkett) med Hjalmar Bergmans Swedenhjelms. (Vid ett senare tillfälle minskade antalet platser till 798.) Ingmar Bergmans, Hasse Ekmans, Alf Sjöbergs och Lars-Eric Kjellgrens filmer har sedan varit självklara premiärfilmer på biografen.

En förteckning från 1937 anger att T. Örtenblad och E. Andersson var maskinister vid Cosmorama. Örtenblad var också den tekniskt huvudansvarige i bolaget med serviceutryckningar vid behov och allmänna inspektioner och underhåll. Han hade 425 kr i lön och en fridag i veckan. Arvid Olsson var reservmaskinist för bland annat Cosmorama och ansågs vara värd en löneförhöjning från 4,50 kr till 5 kr per föreställning på grund av Cosmoramas “numera svårskötta maskineri”.

I ett PM till personalen 1940 meddelades vilka som fick gå på bolagets biografer gratis utan biljett, i mån av plats. Chefen Sven Hedberg kunde ha med sig hur stort sällskap som helst, och det gällde även Charles Magnusson om han kom på besök från Stockholm. För kontorspersonalen i övrigt, kamrer E. Olsson, herr Erik Hedberg, ing. Ture Örtenblad, herr Einar Ström och herr Otto Eliasson gällde en gäst, men för kassörskor och konfektförsäljerska gäller “sällskap får ej kostnadsfritt medtagas”.

24.21b1951

Den 15 september 1952 inleddes middagsbiovisningar på Cosmorama med Borta med vinden. 1954 installerades CinemaScope, men den smala scenöppningen gjorde att det aldrig blev någon imponerande bredd på duken.

1950.2

Den 2 september 1958 firades 50-årsjubileum med två festföreställningar av Flottens överman i Agascope (svensk CinemaScope) som huvudnummer och Minns du?, klipp ur stumfilmer sammanställda av Knut Martin som förfilm. Nils Poppe var hedersgäst.
Under den följande veckan visades på dagtid en historisk kavalkad av svenska filmer: Ingeborg Holm (1915), Terje Vigen (1917), Erotikon (1920), Gösta Berlings saga (1924), Swedenhielms (1935), Ordet (1944) och Smultronstället (1958).

Kortfilmsprogrammet Dagens bilder visades från 7 juni 1960 till augusti 1966. Då återgick man till middagsbio som lades ned i oktober 1982.

1962 genomfördes flera ombyggnader: portalen i entrén kläddes om, golvet i hallen och entrén hade börjat få pucklar därför att den underliggande leran hade börjat pocka på sig, kassan utökades för tre kassörer och maskinisten fick äntligen en toalett, det var övergången till enmansbetjäning som ledde till denna nödinsats.
I januari 1964 upphörde AB Cosmorama som egen enhet och gick helt upp i Svensk Filmindustris organisation.

COSMORAMA-014COSMORAMA-0151967

COSMORAMA-005COSMORAMA-0061967

Den sista tiden, från 1984, användes Cosmorama av Stora Teatern för bland annat barnteater (Lillan) parallellt med filmvisningar innan de senare helt upphörde den 28 juli 1988.

Cosmorama finns fortfarande kvar, som ett skal runtom de butiker som sedan slutet av 1990-talet finns i lokalerna. Det behövs inte mycket fantasi för att frammana gamla tiders filmvisningar med en hel orkester som spelar framför duken. Nu gapar scenen tom.
Baldakinen utanför, panelen i nedre och övre foajén – i salongen de båda balkongerna med Gunnar Ströms utsmyckning i metalltråd, effekthögtalare på sidorna, scenöppningen med området bakom duken – det finns så mycket kvar av den gamla inredningen att det verkligen känns som om man står i en gammal övergiven biograf. Condeco har nu gjort så stora ingrepp att biografrummet är förstört och väggen bakom duken blivit ett stort fönster.

24.18