Bio Capitol

Med tio års erfarenhet från Folkets Bio tog Clas Gunnarsson över biografen hösten 1988 med hjälp av Ulf Berggren från Polfilm och gav den sitt ursprungliga namn igen, men med ordet “Bio” framför. (Under porrtiden hade den hetat Nya Boulevard.) Nu målades det mesta om, väggarna i foajén blev mintgröna, kassan fick en ny design, av Catarina Schiller. En ljud- och ljussluss skapades till salongen genom ett extra dörrpar.

1991 byggdes läktaren om till en liten salong med 18 platser. Den gamla ingången till maskinrummet, via en spiraltrappa innanför det bortre bakre hörnet av salongen, kom till användning igen. 1997 försvann de plastiga “porr-stolarna” i stora salongen, när fåtöljerna kläddes om med belgisk stretch-plysch.

Mittgången finns kvar, något som biografen är ensam om numera. Capitol är nog den enda biograf som konverterat till mittgång. Dessa förekom nästan alltid i storbiograferna från 1910-talet. Victoria, Cosmorama och Palladium hade en i början, tills man kom på att det var just där som de bästa platserna fanns.

Det gick lite trögt i starten för Bio Capitol. Den första riktiga succén blev Zigenarnas tid som 13 000 besökare kom och såg 1990. 1991 nådde Den förskräckliga flickan samma höjder och flera andra filmer (Den fula gubben och En ängel vid mitt bord) gick bra, vilket ledde till investeringen i den lilla salongen. 1994 gav Kiewlowskis blå-vit-röda trilogi rekordsiffror som gjorde det möjligt för Gunnarsson att ta över SF:s biograf Klappan vid Sveaplan och öppna den som Svea. 1998 var antagligen Bio Capitols bästa år, med Kundun, Festen och Idioterna på programmet.