Från september 1943 ingick Capitol i Royal-Film-koncernen tillsammans med Royal och Plaza (samt Grand i Mölndal och biografer på landsorten). Programmet bestod då nästan uteslutande av filmer som efter en eller flera veckor flyttades från Royal eller Plaza. Vid riktigt stora publikfilmer kunde Capitol få samtidig premiär. Kopplingen till Royal-Film (som så småningom blev Sandrews) gjorde att det kom många svenska filmer: Flickan och djävulen, Fram för lilla Märta, Rosen på Tistelön, Brott och straff…
Harriet Strömberg blev kassörska i mitten av 40-talet och flyttade till Nordstaden när Sandrews öppnade sin trippel där. Kathy Lindskog började sälja biljetter i mitten av 50-talet och hamnade 1999 på Victoria.
Från 1953 blev det fler premiärer på biografen. Sommaren 1959 skedde en renovering i ett försök att ta upp kampen med en ny farsot – televisionen. Projektorerna byttes ut mot Philips, och ljudanläggningen fick effekthögtalare i salongen och introducerade transistorer i biografsammanhang i Sverige. Duken gavs vidfilmsformat, vilket innebar att prosceniet måste avlägsnas.
Väggarna kläddes med Stramit-plattor som skulle vara både bra för akustiken och stimulera publiken genom sin oregelbundna placering. I taket arrangerades belysning i form av stjärnbilder och stolarna fick nytt tyg. I foajén sänktes taket och fick spontant utplacerade strålkastare. Väggarna pryddes med göteborgsmotiv levererade av Hasselblads. Tanken var att de skulle bytas ut med jämna mellanrum. Vid nyöppnandet den 10 augusti visades Får jag låna din fru, som gick i fem veckor.
Efter stängningen i juni 1973 öppnade biografen snart som Nya Boulevard.
Göteborgs biografer 