1920

Göteborg har 200 577 invånare.

Förslaget om kommunalisering av biograferna avvisas av riksdagen. Musikerförbundet vill bestämma antalet medlemmar i biografernas orkestrar.

Antalet biografer i några länder:
England  2000 (6 milj besökare/vecka)
London 400
Belgien 635
Bryssel 115
Paris 200
New York 470
Tyskland 2900 (1 392 000 besökare/dag, 480/dag&bio)
Berlin, centrum 200
Stor-Berlin 400

Årskronologi.
Text efter ”Film:” är direkta citat från programbladen
20/1 Regissören Federico Fellini föds.
8/2 Skådespelaren Lana Turner föds.
23/2 Film: Den vid Mågholmen strandade danska järnbarken Albert Höög och Transatlantics nya bärgningsångare, endast masttopparne synes över vattnet, den gripande sorgefärden då stoftet efter de 8 omkomna sjömännen föres in till Göteborg, de tre man som blevo räddade.

https://i0.wp.com/content6.flixster.com/photo/10/41/87/10418796_ori.jpg
28/2 Skådespelaren Alf Kjellin föds.
1/3 Svenska Amerikalinjens nya ångare Drottningholm ankomst till Göteborg.
8/3 Vinterbiltävlingen Stockholm-Göteborg-Stockholm.

https://i0.wp.com/image1.findagrave.com/photos/2008/39/24488399_120254223768.jpg
8/3 Skådespelaren Eva Dahlbeck föds.
1/4 Skådespelaren Toshiro Mifune föds.
12/4 Film: Konung Gustavs göteborgsvisit på resan till Rivieran. Med “Saga” på Nordsjön.
19/4 Skådespelaren Nils Ahlroth föds.
3/5 Neptun visar Lurade på konfekten (en amerikansk fars) + Var äro våra barn? en amerikansk film om abortfrågan regisserad av Lois Weber och med Tyrone Power. Filmen annonserades som en “kulturfilm, förordad av präster, läkare m.fl.”
10/5 Götaverksbranden.
15/5 Motorklubbens stora motorcykeltävling Göteborg-Landskrona nu i söndags, backprovet..

Höst-säsongen börjar i augusti.
GT: “Den 23 d:s slår Victoria-teatern upp sina portar, väl medveten om att den inte är sämst, som kommer sist. Öppningsprogrammet blir ‘Själarnas marknad’, ett som det påstås utmärkt amerikanskt skådespel med den eleganta Dorothy Dalton i huvudrollen. Sedan skall det bjudas omväxlande på utländska och svenska filmer. Dir. Wimnell har just gjort ett urval, som skall räcka en tid framåt, och omtalar för Göteborgs-Tidningens medarbetare, att däribland också äro att räkna 5 à 6 Hart-filmer, vilka ju alltid ha sin säkra publik, om än intresset för Vilda västern faller till föga vid jämförelse med de svenska filmernas popularitet … Kanske man också börjat finna Vilda västern litet tjatig och tycker att stuginteriörerna med brödstänger i taket kunna vara rent av lika intressanta som bardisken i Polka-saloonen på Blå bergen.”

GT: “I måndags, var det, som tidigare omnämnts, bl. a. Palladium som öppnade med sin första måndagspremiär för hösten, och det var inte få, som firade ett återseende med den tvålvackre Wallace Reid i lustspelet ‘Amerikanskt frieri’ och skrattade åt Mack Sennets tragedi i Grönköping.”

Odéon visas “en äventyrsfilm med Tom Mix, som väl snart slår själva Fairbanks ur brädet, om han orkar fortsätta på samma halsbrytande sätt som hittills.”

“Maxim, som troget hållit ut hela sommaren och lär ha haft goda hus, trots konkurensen med Odéon, lockar med Fanny Wards namn i något så allvarligt som ‘Den smala vägen’”

11/7 Skådespelaren Yul Brynner föds.

13/9 Film: Göteborgarna själva som filmskådespelare – En verkligt rolig och unik film från Barnens Dag – upptagningarna å Gustaf Adolfs Torg under direktör Eliassons och Erik Berglunds ledning och Tor Christiernsons regi. “…en publik vilken fyllde salongen till sista plats. … Palladiums populära “Bengt” hade som bekant under Barnens dag satt upp en filmateljé på Gustaf Adolfs torg. En mängd kända och även okända personer hade begagnat sig av tillfället att få uppträda som filmskådespelare …. kammarherrn … Brandchefen och konsul Idström” (GT 13/9) “…mot en fond av palmer och ev. stad någonstans i Marocko – lånad från Folkteatern” (GP 11/9)

1/10 Skådespelaren Walter Matthau föds.

https://i0.wp.com/cdn1.cdnme.se/cdn/9-2/901210/images/2009/ulfpal_33525775.jpg
8/10 Regissören och skådespelaren Ulf Palme föds.
14/10 William Shakespeares Hamlet i regi av Per Lindberg har premiär på Lorensbergsteatern.
1/11 Film: Sjösättning på Götaverken. Motorfartyget “Canada” om 9,300 ton går av stapeln.
8/11 Film: Galoppbanan vid Margaretebergsfälten har under strålande höstväder invigts av Göteborgs Fältrittsklubb. Svenska Sällskapet av skeppsbrutna har haft en manöver framför filmkameran. En mera sällsynt begravning ägde förra veckan rum i göteborg då stoftet efter brandkårens maskinist Thorson fördes till den sista vilan.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/4/40/Erotikon-1920-poster.png
8/11 Mauritz Stillers Erotikon har premiär.
19/11 Wasa Teatern öppnar.
22/11 Film: Den orkanartade stormen över västkusten, då stora delar av vår hamn lågo under vatten. Den stora Fiskhamnsbranden. Göteborgs brandkår har väl aldrig haft ett mödosammare släckningsarbete och därför är den också förtjänt av det största beröm för sin djärvhet och energi.
29/11 Film: Förnäma Göteborgshem. Interiörer och porträtt i levande bilder. Ett par kamerabesök hos Landshövding Oscar von Sydow och jur. d:r Bertil Wijk .
6/12 Film: Förnäma Göteborgshem: En kameravisit hos grosshandlare Axel Carlander.
13/12 Film: Hos Skeppsredare Dan Boström.

https://i0.wp.com/i721.photobucket.com/albums/ww215/magicworksofib/Actors/Birger%20Malmsten/malmsten-7.jpg
23/12 Skådespelaren Birger Malmsten föds.

https://i0.wp.com/s3.amazonaws.com/findagrave/photos/2002/160/6274816_1023697321.jpg
29/12 Skådespelaren Viveka Lindfors föds.

1920.3
När 1920 gick till ända hade totalt 41 biografer öppnats i Göteborg, men de flesta hade redan slutat veva film. Signaturen “Olle” gjorde på hösten en översikt av bioläget genom ett kåseri över namnen på Göteborgs biografer. Enligt honom fanns det då 14 biografer att välja på, från en i Olskroken i öster, till en på Andra Långgatan i väster (tydligen räknades inte Oden-Biografen på Långedragsvägen, kanske för att den låg precis utanför stadsgränsen, men varför fick inte Majornas och Lindholmens biografer komma med?). Längsmed Nya Allén låg fyra, på Hvitfeldsplatsen en, vid Kungsgatan tre och på eller i närheten av Östra Hamngatan fyra.

Så här tyckte Olle om namnen:
“Blott en enda hittills – Allébiografen – anger läget genom sitt namn. Annars finner man nästan idel plagiat från affärs- eller nöjesetablissement världen runt. ‘Biorama’ och ‘Cosmorama’ heter den vita dukens skådebanor överallt inom- och utomlands. ‘Svea’ brukar man kalla försäkringsbolag och pansarbåtar. ‘Kronan’ heter apoteket i varje medelstor svensk stad.

‘Intima biografen’ nämnde sig tidigare ‘Göteborgs-biografen’ [eg. Göteborgs Kinematograf], men tyckte väl att det lät något prententiöst för en så liten salong, och så kopierade den i stället ett ännu prentensiösare namn på ett konsttempel i Stockholm.

‘Stora biografen’ är just inte vidare originellt namn och i föreliggande fall knappast betecknande heller. ‘Metropol’ ger angenäma kulinariska idéassociationer från huvudstaden och annorstädes. ‘Victoria-teatern’ ligger ej, som man möjligen skulle tro, vid Victoria-gatan, där däremot en restaurant med detta namn är tillfinnandes. Ett flertal in- och utländska assuransföretag härstädes ha även lånat segergudinnans namn.

Att sjöfolkets speciella kinne ute i trakten av Masthugget heter ‘Neptun’ är ju inte så galet – förr var den döpt till ‘Fenix’ – men eljest har ju Göteborg sedan gammal ett välkänt näringsställe, som bär tre-udden som sin symbol.

Och sådant lånegods från kontinenten som ‘Palladium’, ‘Odéon’ och ‘Maxim’ ska vi ej spilla många ord på. Det sista av dessa är ju namnet på ett parisiskt nöjesställe där man just inte tar konfirmationsflickor med. I Göteborg tyckte man så mycket om detta genom ‘Glada änkan’ introducerade namn, att ett slag två biografer upptogo det som sitt och därtill även ett stillsamt  nykterhetskafé i närheten av Haga kyrka.

Nej, den enda av den 14 göteborgska bio-teatrarnas direktörer, som i detta avseende lyckats vara originell, är den som fann på namnet ‘Quo Vadis’.Det är som bekant titeln på ett berömt verk av nobelpristagaren Sienkiewicz, som sedan blivit ännu mera berömt efter dess iscensättning för filmen. Men också dessa världsbekanta orden ‘quo vadis’ – vart går du? – utgöra icke de en fyndig vändning att minnas, då dryftas, på vilken kinne man ska gå för aftonen?

Till sist kan jag förråda namnet på den blivande bion vid Victoriaströmmen: det blir Vasa-teatern. Om inte så värst originellt, det heller, så säger det dock i vilken stadsdel, den allra nyaste biografen är att söka.” (GT 15/9 1920)

1920.4

Den 20 oktober 1920 kunde man i GT läsa rubrikerna: “Biografflugan på återtåg. Publikfrekvensen vid biograferna sjunker. Teatrarna ha återtagit herraväldet.”  1919 hade varit ett rekordår på svenska biografer. Bara Victoria hade haft 400 000 besökare, dubbelt så många som antalet invånare i Göteborg.

Direktör Liljegren vid Odéonteatern menade att den hårdnande konkurensen mellan de många biograferna i kombination med lågkonjunkturen hade lett till den vikande trenden. Han trodde att “många biografer blir billigare fram på vårsidan”.
Maxim-bolagets direktör Hedgren tyckte att situationen var oroväckande och att den nya nöjesskatten, som tar 12 à 14 procent från intäkterna, var synnerligen betungande. Folk har inte längre råd att gå på bio i samma utsträckning som förr och konkurrensen från teatrarna har ökat, tack vare att ett par av de större teatrarna kommit under bättre regim.

Intresset för svenska filmer var mycket stort, filmer som Stormyrtösen och Sången om den eldröda blomman, ett 15-tal nya var på gång. Däremot hade man fått nog av Wild West-filmerna. Vill man behålla sin publik måste man “bjuda på spännande dramer med minst ett eller helst flera mord och annat nervkittlande”.

FACKLIGA AKTIVITETER
1920 kom en Inbjudan att samla all personal i Göteborgs Biografpersonals Förening . Initiativtagarna var Henry Carlstedt, Tage V O Nyqvist och Axel Charlize. Ett arbetsavtal tecknades med Göteborgs Biografägareförening, representerad av Sven Hedberg, Emil Fock och Knut Husberg. Biograferna delades in i ett A- och B-lag. Till A-biograferna räknades Cosmorama, Victoria, Palladium, Odéon, Maxim, Kronan, Intima, och Metropol. En veckolön för en yttervaktmästare var 46 kr på en A-bio och 41 kr på en B-bio. Innervaktmästarna fick 41 resp 36 kr. Extravisningarna gav 1:25 kr/tim, minimum 5 kr/kväll. Arbetspasset fredag-söndag betalades med en halv veckolön. Vid olycksfall utgick full lön i 35 dagar.

Från hösten infördes en ny regel från Musikerförbundet: medlemmarna fick inte längre arbeta mer än fyra timmar i sträck. Det betydde att de ordinarie musikerna inte längre kunde spela vid fem-föreställningen.

1920.1

1920.2

Fy (Carl Schenstrøm) og Bi (Harald Madsen)

Fyrtornet och Släpvagnen
I Danmark kallas de för världens första komikerpar – och det är möjligt att det stämmer, men man kan aldrig vara säker på sådana påståenden i filmens myllrande värld. Regissören Lau Lauritzen kom att bli deras nästan ständige handledare efter att ha upptäckt kombinationen kort-lång av en slump.

I Lauritzens sista film för Nordisk, Et Sommereventyr eller De keder sig paa landet, hade han lagt in en liten scen där den långe, något dystre skådespelaren Carl Schenstrøm kommer in i en stuga som luffare tillsammans med sin korte kamrat, Aage Bendixen. Lauritzen märkte hur muntert publiken reagerade när de såg de två kontrasterna tillsammans.

Han tog med sig paret till filmbolaget Palladium där de debuterade 1920 i Tyvepak. Succén kom inte förrän Bendixen hade bytts ut mot clownen Harald Madsen från Cirkus Miehe. De fick namnen Fyrtårnet og Bivognen, förkortat Fy og Bi.

I film efter film på 1920-talet uppträdde de i vilt skiftande miljöer: på isflak, i fiskebyar, i smugglargrottor, på flickpensionat, med turnerande teatergrupp, i storstäder – i filmer inspelade i Danmark, Sverige, Österrike och Frankrike. Stilen var spontan och handlingen lättviktig – i normala fall, men det var antagligen oundvikligt att de till slut skulle spela Don Quixote och Sancho Panza (1926), något som förvirrade publiken eftersom det inte längre var de riktiga Fy og Bi man såg. Fram till 1932 gjorde de tre filmer om året.

Filmerna var ytterst populära, för göteborgsbiograferna utgjorde de en stor del av inkomsterna på 1920-talet, med upptill fyra premiärer varje år.  På grund av någon rättighetsmiss slogs både Palladium- och Cosmorama-bolagen om dem.

1920.5

Fy og Bi – i utlandet
Tyskland: Pat und Patachon
England: Long and Short
Frankrike: Doublepat et Patachon
Italien X ed Y
Ungern: Huru ex Ziru
Sverige: Fyrtornet och Släpvagnen
Holland: Watt en Half Watt
Norge: Telegrafstolpen og Tilhengern
USA: Ole and Axel (tydligen blev deras filmer aldrig visade i USA, trots att ett bolag köpt dem, men de kan ha inspirerat Laurel & Hardy – Helan och Halvan).

Fyrtornet och Släpvagnen i Göteborg

Sammanlagt 45 Fy- och Bi-filmer visades på Göteborgs biografer. Palladium fick de flesta premiärerna, 21, följt av Cosmorama 10 ,Victoria 9 och några enstaka på andra biografer. Filmerna var danska med några undantag.

Palladium
1921: 8/5 Landsvägsriddare, 21/11 Film, flirt och förlovning
1922: 30/1 Sol, sommar, studentskor, 17/4 Vad vassen viskar om, 13/9 Glada gossars gästspel, 30/10 Med muntra musikanter, 26/12 Hotell Hummergångens hyresgäster
1923: 12/2 Kalas, kyssar, kypare
1924: 22/9 Skott, skojare, skatter, 22/12 Mor-Annas malliga mjölnare (med Stina Berg)
1925: 23/2 Greve Gustavssons galenskaper
1927: 17/10 Vid Västerhavets vågor, 26/12 Kärlek, knep och knalleffekter
1928: 27/2 Friska flickors fästman, 16/4 Raska räddares rådighet, 5/11 För full fräs
1929: 14/1 Tjusiga tokars talanger, 18/2 Dråpliga deckares dunderkupp
1933: 27/2 Fosterpapporna på förlovningsfest, 16/9 Sol, sommar och sjögastar, 16/10 Pass på pojken (med Hans Petersen som Släpvagnen)
1936: Fripassagerare (österrikisk)

Cosmorama
1923: 3/9 Snö, skidor, skälmungar, 12/11 Han, hon och himmelriket
1925: 6/4 Polis Paulus’ påskasmäll (svensk film regisserad av Gustaf Molander och med manus av “Tre herrar vid en grogg”)
1926:  1/3 Bluff, boxare, bärsärkar, 13/12 Tappra tusenkonstnärers triumf
1929: 23/9 Lättmatrosers lilla lusttur, 25/11 Maharadjans magiska mattstump (engelsk)
1930: 13/9 Moster Malins millioner
1931: 12/9 Snurriga sjömäns sommarskräll, 5/10 På Petterssonskans pensionat
Victoria
1924: 14/1 Lilla Lisa lätt på tå, 7/4 Professor Petterssons plågoandar
1925: 21/9 Ledighetskommittén Listiga Luffare (österikisk), 26/12 Våra vänners vargjakt
1926: 12/4 Kova, konst, kolifej, 13/9 Ebberöds bank (svensk)
1927: 5/12 Falska friares fiasko
1930: 3/11 Flirt, funkis och fullträffar
1932: 25/1 Kärlek, kiv och krigarliv

Odéon
1927: 24/1 Don Quijote.
1940: 14/10 Mandom mod och morske män.
1937
12/4 Rialto/Röda Sten: Bleka greven (svensk).

1948
23/8 Royal/Plaza: Hjältar mot sin vilja (svensk med Calle Renholdz som Fyrtornet).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s