Spegeln

63.7

Spegeln kom till som resultatet av en tävling. Den tomma tomten i korsningen Vasagatan-Kungsportsvenyn 14 skulle bebyggas med något fint, så för säkerhets skull utlystes en arkitekttävling. Nils Olsson vann och han uttalade sig för GT:

Jag är övertygad om att förslaget till nybyggnaden skall gillas även bland de mest konservativa pessimister ifråga om omdaningen av Kungsportsavenyen… Huset kommer att få ett förnämligt och tilltalande utseende med hela fasaden klädd i vit marmor och jag hoppas att detta blir upptakten till omdanandet av Avenyen.

Årshyran var vid starten 37 500 kr och Cosmoramabolaget, som ägde biografen hela tiden, bidrog med inventarier för 62 000 kr. I januari 1964 upphörde göteborgsbaserade AB Cosmorama och alla biograferna togs över av moderbolaget Svensk Filmindustri.

Signaturen Grip inledde sin recension av invigningsfilmen:

Den förnämt enkla salongen är inbjudande och filmversionen av Claire Boothes ganska elaka pjäs Kvinnorna – vilken för ett par år sedan blev en stor succès på Stadsteatern – satte publiken i det rätta invigningshumöret. Man glömde för en stund mörkläggning, krigstelegram och andra tråkigheter…

63.3

Grip avslutade sin anmälan med att kommentera den nya biografen:

Luftskyddsanordningar skymma själva entrén under den utskjutande skärmen med namnskylten, men kommer man bara innanför skärmen får man en känsla av lyx. Hallen har försetts med spegelväggar och en spegelpelare, på ena kortsidan finner man en dekorativ brinnande buske med lyftande svalor, och så har man inbyggda biljettluckor och konfektstånd…

63.2

Salongen [491 platser] med sin läktare skiljer sig avsevärt från de moderna biograferna i allmänhet genom sin förnämt diskreta inredning, som kommer en att tänka på moderniserad fransk salong. Väggarna äro klädda med brokad, som påminner om gyllenläder, taket är vitt och utan utsmyckning. På vardera sidan om den i gråblå ton hållna ridån hänga ett par fina glasarmaturer från Orrefors, komponerade av konstnärerna Hald och Langberg, utsmyckningen av långväggarna utgöres av lyxande vindruvsklasar och på läktaren uppbära mässingsapor sittande på trädgrenar lamporna…
Teatern är ritad av arkitekt Nils Olsson och den dekorativa utsmyckningen är delvis gjord efter ritningar av konstnären Evald Dahlskog.

Annat konstnärligt arbete i metall och speglar utfördes av H. Lundstedt medan Gunnar E. Ström bidrog med en mindre del av utsmyckningen.

63.8

En nyhet var fästmanssofforna i gammalrosa på läktaren, “bekväma soffor för två, som säkert komma att bli uppskattade”. En annan var att maskinrummet var synligt genom fönster mot gatan, åtminstone senare när mörkläggningen upphörde.. Vid invigningen fanns det också ett skyddsrum med “gastätning och moderna luftväxlingsarrangemang”, som vid behov kunde rymma hela publiken.

Som alla andra biografer fick Spegeln CinemaScope under 50-talet, men den bredare bilden trängdes in på 6,5 m i den gamla scenöppningen. 1961 beslutade man att bygga om scenen, så att 10 m av kortsidans bredd skulle kunna användas. Vid något tillfälle minskade platserna till 439, kanske var det nu. Arbetet började 29 maj och återinvigning ägde rum 26 juni. När man 1962 började bygga om baldakinen upptäckte man att den höll på att ruttna, så en totalrenovering krävdes.

Franz Havel (född 29/1 1895 i Zalezly, Tjeckoslovakien) gick den långa vägen. Han började som flöjtist vid Cosmorama 1 september 1921; när ljudfilmen kom blev han vaktmästare och från 1940 var han föreståndare för Spegeln. 1969 arbetade han som biljettkontrollör.

P.15

Den legendariske maskinisten Magnus Elm var på Spegeln fram till nedläggningen, senare vid Klappan, Downtown/Filmstaden, Svea och praktiskt taget alla ställen det går att köra film, inne och ute.

I de planer som SF hade när det gällde att rädda Spegeln från nedläggning på 80-talet tänkte man flytta in foajéväggen en bit i salongen för att få en större foajé för ökad försäljningsverksamhet. Läktaren skulle byggas om till personalrum.

Man letade också efter en plats längs Avenyn för en ny multibiograf. Ett alternativ kunde vara att ta över hela huset där Spegeln låg, ett annat att stänga Spegeln och göra om Domus-huset till biokomplex. Inget av detta hände som bekant, utan biografen upphörde 11 december 1989.

I dag använder Burger King Spegelns gamla entrédörrar, och de gäster som sitter vid fönstren på övre våningen befinner sig mitt i det gamla maskinrummet.

REPERTOAR 1940
26/4 Kvinnorna (invigningsfilm)
14/5 Escapade
27/5 De tre valserna
10/6 Mannen från högländerna
19/8 Juninatten
16/9 Sången från Montmartre
14/10 Synderskan
4/11 Christina (med Greta Garbo i repris)
16/12 Kärlekens kavalkad
26/12 Nordlandets lag

27/4 1942

27/4 1942

2/7 1942

2/7 1942

7/6 1943

7/6 1943

63.6

En tanke på “Spegeln

  1. 1940 – Göteborgs biografer

Lämna en kommentar