22/11 1902
Georges Méliès Resan till månen (La Voyage dans la lune, 1902) var ett nytt sätt att göra film. Programmen hade dominerats av verklighetsbilder (föregångarna till journalfilmer och dokumentärer). Méliès populära fantasterier blev början på filmen som underhållning och verklighetsflykt. Resan till månen var också längre än de flesta andra filmer, hela 16 minuter.
Den svenska premiären ägde rum i Realläroverkets högtidssal den 29 oktober, men uppgifterna kring visningarna är motstridiga. Enligt Waldekranz var det Imperial Bioscope från England som kom på besök. Annonsens text tycks bekräfta detta:
…(scener, dekorationer, maskineri och tillbehör af G. Melies i paris) har senast med glänsande framgång förevisats på Alhambrateatern och Kristallpalatset i London, där pressen beskrifvit det såsom det underbaraste som någonsin förevisats… Under föreställningens nummer utmärkt pianomusik. (Det här är antagligen första gången en filmregissörs namn anges i en annons.)
I polisens Dagbok ang tillställningar från 1902 finns en anteckning om att Le Tort ämnade visa film i Torghallen 22/10-25/10. Men han ansökte också om tillstånd för Realläroverkets aula för oktober-november. En tänkbar förklaring till “dubbelbokningen” är att han insåg att den nya filmen var så speciell att den krävde en större lokal. En notis i GT (12/11) bekräftar att både Resan till månen och Lilla Rödlufvan fortfarande visades på läroverket den 13 november.
Hur det nu än ligger till, så hade Le Tort med största sannolikhet något att göra med att Resan till månen introducerades i Sverige. Efter succén på läroverket, trots höga priser, 1 kr för salen, 50 öre på läktaren, tog han över filmen till Arkaden den 15 november med normala biljettpriser, 25 öre för vuxna och 10 öre för barn. I biografens annons fanns en bild på mångubben med en raket i ena ögat.
Le Tort insåg att Resan till månen var för stor för en biograf. Så inför 1903 lämnade han själva driften av Arkaden till sin personal för att ta Méliès-filmen till folket. Den 27 december återkom hans annons med damen i flammorna för sista gången. Nu med texten: “Sista dag i Arkaden med rörliga bilder i morgon Söndag den 28.”
Att Le Tort fortfarande hade ett finger med i Arkaden framgår av att hans nya filmer regelbundet återkom i repertoaren och ofta hade svensk urpremiär i Göteborg under 1903.
Den 30 september till 2 november är han tillbaka vid Realläroverket med Robinson Crusoe, Djupets under (Le Royaume des fées 1903 – ovan) och Napoleon Bonapartes liv (L’epopée Napoléonienne, 1903), de två senare premiärer. I november visas de tre filmerna under olika veckor i Arkaden
På annandagen var det dags för ett läroverksbesök igen. Nu med premiärer på två engelska filmer av Robert W. Paul, Kapten Kettles nordpolsresa (Voyage of the Arctic, or How Captain Kettle discovered the North Pole 1903) och Vilhelm Tell (1902). Arkaden tog över Vilhelm Tell redan två dagar senare.
Men nu var det definitivt slut för Le Tort i Göteborg. Arkadenbiografen bjöds ut till salu för 500 kr. Bland spekulanterna fanns en skådespelare som arbetat vid Folkteatern, Victor Sjöström, som funderade på att bli biografägare, men han hade inte tillräckligt med pengar. Han blev så småningom filmregissör istället.
F W Edholm
Alfred P. Nordenstam, som sedan oktober 1903 visat film på Vintertivoliet, tog den 3 januari 1904 över Arkaden efter Niels Le Tort, men sålde den vidare redan i april till F. W. Edholm. Den nya konkurrenten Olympia, bara 50 m bort i Arkaden, måste ha varit en otrevlig överraskning när den öppnade den 9 januari.
Tillståndsbeviset den 19 mars gällde “biografrörelse i Göteborgs Arkader” under ett och ett halvt år från den 1 april.
Edholm var en skåning som tidigare arbetat som ingenjör hos L M Ericsson. Efter en USA-resa medförde han en filmapparat från Boston, vad han gjorde med den är det ingen som vet. Han står som biljardegare i Adresskalendern 1901-14 med bostad i en vindskupa på Drottninggatan 44/Arkaden.
Med två biografer i Arkaden gick det inte i längden att kalla den ena för Arkaden utan risk för förväxling och från den 16 september 1904 var det Alhambra som gällde.
Göteborgs biografer 