Stjärnan

Drygt en månad efter starten 11 maj 1904 bytte Nya Kinematografen på Östra Hamngatan 29 namn och öppnade 20 juni som Stjernan (eller Stjärnan, det var mitt i stavningsreformen). Antingen inspirerades man till namnet av inredningen eller också passade man på att renovera. I vilket fall som helst har interiören beskrivits ha “fullt med stjärnor på väggarna” och gå i “cacaobrunt och indianutstyrsel”. Antalet platser är okänt.

Enligt Jan Olssons Från filmljud till ljudfilm ägde namnbytet rum i samband med att Montgomery och Schubach blev ägare i slutet av 1904, men annonserna under sommarmånaderna visar att det kom mycket tidigare.

Handlanden John Jansson drev biografen ungefär ett halvår innan han öppnade Biograph-Teatern på Sveagatan i slutet av november.

Från 20 oktober 1904 tog vicekonsul Ernst Odenius över Stjärnan. Varför en ångbåtsredare och konsularagent med kontor på Skeppsbron 1 och villa på Öfveråsen i Lerum skulle ge sig in i biografbranschen är kanske svårt att förstå, men det nya mediet kan ha varit lockande med sina oanade möjligheter till ekonomisk framgång. Innan året var slut hade dock lokalen gått vidare till Otto och Erik Montgomery, far och son, samt Johny B. Schubach.

Axel Reuterberg, som drev en affär med japanskt porslin, var föreståndare för Nya Kinematografen från starten och han fortsatte under ägarskiftena tills han blev delägare med Knut Husberg 18 februari 1909. Då hade de redan startat Cosmorama tillsammans på andra sidan gatan. Den 18 februari 1910 blev Efraim Jakobsson den siste ägaren. Han var kapellmästare, och såg antagligen biografinnehavet som en möjlighet att utöva sitt yrke.

CODAC
Någon regelbunden rapportering i pressen om filmvisningar fanns inte under de första åren. Den kanske tidigaste förekomsten var signaturen Codac, som från 1906 då och då skrev nedlåtande om sina biografbesök under rubriken Kinematograferna i GT.

Pseudonymregister listar två Codac, men Asplund har gjort en anteckning: GT-signaturen Codac (i början av seklet) är identisk med HT-redaktören Torsten Karling (1881-1938), som började som volontär på HT 1902 och lämnade tidningsbanan 1919 för att ägna sig åt teosofisk verksamhet. Några år var han GT:s chefred.

Nyhetsvärdet tycks inte ha varit högt. Det hände att krönikan kunde komma efter att filmerna lämnat repertoaren. En typisk text från den 17 januari:

Herrskapet tror kanske att kinematograferna äro till största delen afsedda för tjänstefolk, barn och landsbygdens ej allt för raffinerat nöjeslystna ungdom.

Codac beskrev vid samma tillfälle Stjärnans interiör med ord som mörkröda tapeter, matta på golvet, palmer längs fondväggarna, barn nästan flertalet. När han såg Förgiftad kärleksolycka blåste någon ut nyspulver i salongen.

Fastigheten nr 29 har en mycket kort fasad mot Hamngatan och den enda passande lokalen på ritningarna verkar vara alldeles för liten som biograf. Men det bekräftas av Maja Kjellin i boken om Kvarteret Bokhållaren i Göteborg (1955):

…i den nuvarande affärslokalen vid Östra Hamngatan var inrymd en biograf, biografen Stjärnan. Den hade en mycket spartansk inredning och sittplatserna var vanliga träbänkar. Men där kunde man för en billig penning avnjuta spännande och skakande filmförevisningar. För att få se bloddrypande filmer från franska revolutionens dagar, avstod dåtidens publik gärna från de lyxbetonade interiörer som våra dagars biografer erbjuda.

Huset var inte så litet som det kan tyckas från Hamngatan. Huskroppen fortsatte hela kvarteret längsmed Drottninggatan och blev sedan bredare mot Korsgatan och vid samma tid som biografen visade film låg där Hotell Kronprinsen och ett badhus med en simbassäng under ett atriumtak, 7 badrum i damavdelningen, 9 badrum hos herrarna och en nyhet för Göteborg, det elektriska ljusbadet.

Biografen stängde omkring 1911, badhuset 1916, hotellet tidigare. ASEA moderniserade fastigheten rejält 1918 då den fick det nuvarande utseendet. Ännu på 50-talet fanns den med grönt kakel klädda bassängen kvar, då som lampförråd. På 70-talet låg Textil-Centrum i den gamla biograflokalen, som det i dag inte finns det minsta spår av.

Stjärnan lär ha varit den första biografen i Göteborg som utökade de traditionella halvtimmesprogrammen till en full timme. Det hände 1905.

Första sidan av ett program i dubbelvikt A4. Av filmerna, som presenteras på insidan, att döma, så är bladet från 1905, vilket är ovanligt tidigt för den här typen av program.

Övre halvan av ett mer tidstypiskt program, dvs ett blad vars längd anpassades till längden av filmprogrammet. Det ryska-japanska kriget ägde rum 1904-05, så programmet bör vara från den tiden.

Sillfiske(t) i Bohuslän (Sillfiske vid Västkusten) spelades enligt Svensk Filmografi in i januari 1906 med N E Sterner som producent och möjligen Robert Olsson (1877-1941) som fotograf. Filmen fick urpremiär den 20 januari på Göteborgs Kinematograf. Båda biograferna hade samma ägare, så det är inte så konstigt att filmen “på mångas begäran” dyker upp på Stjärnan, men att trycka reklamen på nyårskort verkar lite senkommet i slutet av januari.

Programmet visat från den 5 januari 1906.

ERIK OCH JOHNY
Erik Montgomery (1881-1935) var son till Otto – för pappan, se Oriental.
Johny Barthold Schuback var son tillfrukthandlare på Kungsgatan 32.

Eriks och Johnys aktiviteter inom den tidiga biografbranschen var så omfattande att det blir tydligast om de arrangeras i en kronologi. Ny information visar att Johny har blandats ihop med sin far Jacob på grund av att källor från den här tiden bara använder initial för förnamnet. Samtliga uppgifter nedan vad gäller frukthandel avser inte Johny, utan hans far Jacob.

1886: J skaffar bostad och filial till frukthandeln vid Andra Långgatan 18 (från 1890 nr 21).

1903:  Adresskalendern visar att Erik är handlande med kontor och lager vid Vallgatan 5. En annons berättar om vad han sysslade med: Uppsättning och försäljning af Elektriska Glödlampor, Brännare, Gascylindrar… Import af Cigarrer. Cigaretter, Velocipeder. En fabrik låg på Hisingen. (Kalendern kom ut i januari/februari, så uppgifter avser i regel året innan.)

Januari: Erik lämnar en anmälan till handelsregistret om en agentur-, handels- och kommissionsaffär belägen i Lundby.

1904: Erik har kontor och lager vid Kungstorget 7, d v s i samma hus som faderns biograf Oriental (från 27/2).

Juli: De öppnar Borås Kinematograf i f d Christierninska huset vid Österlånggatan 42.

1 november: Norges första biograf på Stortingsgaten 12 i Kristiania invigs.  Med hjälp av Johny hade Erik fått kontakt med en norsk grosshandlare och grundat Norsk Kinematograf-Aktiesellskap, som stod för biografen, med svensken N. E. Sterner som administrativ chef.

Slutet av året: Erik och Johny övertar tillsammans med Eriks far Stjärnan i Göteborg.
December: De öppnar Hälsingborgs första biograf.

1904-1906: J har en andra fruktaffärsfilial, i Arkaden.

1905: 14/1 AB Svenska Kinematografteatern bildas. Styrelsen bestod av Johny Barthold Schuback (verkställande direktör), bokhållaren Claes Hilmer Hansson och handlanden Axel Wiktor Larsson med handlanden Axel Hjalmar Krusell som suppleant. Syftet är “att tillverka, försälja och uthyra kinematografutensilier äfvensom att förevisa kinematografbilder”. De har kontor vid Östra Hamngatan 30 (dvs intill Stjärnan) och vid Södra Allégatan 5 (där familjen Montgomery bodde). På vilket sätt Montgomery har varit inblandad går inte att fastställa.

10/4 Tillstånd för Kinematografteatern att visa film i Exercishuset. En visning av Méliès Poetens serenad till månen (Au clair de la lune, ou Pierrot malheurreux, 1904), som ägde rum redan 2 april, kan ha varit en kringresande filmförevisare. En annons 16 april säger bara “Kinematograf i Exercishuset”. Verksamheten varade en månad. I polistillståndet anges följande datum: 25/3, 9, 16, 24 och 30/4.

18/7: AB Bio-Blanche bildas i Stockholm med Albin Bjurman, Carld Edberg och Johny i styrelsen. Erik anställs av bolaget.

23/10 AB Svensk Kinematograf tar över AB Svenska Kinematografteatern. Montgomery har inget att göra med den nya verksamheten.

13/12 Kinematografteatern får, trots att bolaget upphört, tillstånd att driva biografen Ideal. Ansökan lämnades kanske in innan övertagandet. En maskinist vid biografen minns att filmerna kom från Stjärnan, Erik & Johnys biograf. Recensenten Codac nämner i november 1907 Ideal som filialbiograf för Svensk Kinematograf. Så någon gång på vägen bör biografen ha bytt ägare.

1906: 23/7 AB Blanche upphör.Erik köper med Wahlberg Biografen i Blanch’s och Söders Biograf i Stockholm samt London-Biografen i Norrköping från Bjurman och Edberg. Wahlberg drar sig snart tillbaka.

1906-1907: Adresskalendern listar Erik som kinematografmaskinist (antagligen första gången yrket nämns i kalendern) med bostad vid Södra Allégatan 5, dvs samma adress som fadern (och Haga Kinematograf). Han arbetar som ambulerande filmförevisare.

1907: Enligt en annons för faderns grammofonuppfinning är Eriks adress nu St Paulsgatan 13 i Stockholm, där han driver Söders Biograf. Erik producerar ljudfilmen Norrköpings glada änka eller Grefve Danilo o. Hanna Glavari i föryngrad upplaga.

1907-1908: Erik försöker vid ett par tillfällen tillsammans med Jarl Östman att starta ett filmfackligt förbund, utan att lyckas.

1908: 24/1 Ideal brinner.

1909: Erik har en filmfirma i Birger Jarls-passagen i Stockholm.

18/2 Stjärnan övergår i annan ägo.

1911: 15/9 Biorama öppnar under Otto Montgomerys ledning. Erik kan ha haft något att göra med driften innan biografen får en ny ägare 1918.

1918: Adresskalendern ger Erik f.d. biografägare som yrke och Södra Allégatan 2 som bostad. Fadern hade då flyttat till Långedrag, antagligen i samband med att han slutat driva Biorama i samma hus.

Övriga källor: Filmbladet 1917:7. J Olsson: Från filmljud till ljudfilm.