Cosmorama

24.1Det äldre Cosmorama låg på Östra Hamngatan 48 i det vita huset i mitten.

Efter storbiografen i Trollhättan ville Knut Husberg göra om försöket med en kvalitetsbiograf i Göteborg. Han hittade tillsammans med Axel Reuterberg (som skötte bokföringen) en fastighet vid Östra Hamngatan 48, mitt emellan biograferna Alhambra och Stjärnan. Fasaden i pseudorenässans fick inte röras, men Alfred Agrells gamla lagerlokaler på gården kunde rivas.

Arkitektfirman Zetterström & Jonson stod för ritningarna till ombyggnadsprojektet som var fyllt av svårigheter, något liknande hade inte tidigare gjorts i Sverige. Cosmorama byggdes rakt innåt från gatan, tvärs över gården och sex meter in i gårdshuset. Den gamla inkörsporten gjordes om till väntrum (som foajé kallades vid den här tiden). Ovanför, på första våningen, placerades apparatrummet, det vill säga rummet för filmprojektorn.
24.3Programbladets framsida hade den första tiden en teckning av salongen och entrén med de två små kassorna.

De två små biljettkassorna var vända ut mot gatan, på var sida om entrén. Eftersom salongsgolvet var sluttande behövde man gå uppför en trappa från väntrummet. Salongen hade både mitt- och sidogångar med en tvärgång till nödutgången halvvägs ner på höger sida. Duken satt i en sorts “alkov” som var bredare än själva salongen.

I april 1908 berättade ett stort plakat på fasaden att “etablissementet Cosmorma, Skandinaviens största och elegantaste biografteater” snart skulle öppnas. Biografens namn var så ovanligt att målaren hade stavat fel. Den blev Göteborgs i särklass förnämsta biograf. Filmen var på väg upp ur källare och kaféer.
24.113/9 1908

Den 1:a september var de klara, måleribolaget S. A. Wahlström, Nya Förenade Elektriska AB och konstnären Oscar Högström, som utfört stuck- och gipsarbetet. På eftermiddagen nästa dag ägde invigningen rum för specialinbjudna och pressen. På kvällen den 3:e följde utsålda föreställningar för allmänheten. Det  sex man starka rumänska zigenarkapellet var för invigningen bara. Den ersattes senare av den ordinarie orkestern på tre man, trumslagaren var också ljudeffektsmakare. Arbetstiden för musikerna var 6 timmar och på söndagar 9 timmar.
24.2Cosmoramas första salong 1908-1914.

Göteborgs-Posten skrev dagen efter öppnandet:

Redan den stilfulla entréen med sina massiva ekdörrar, genom hvilken man kommer in i en stor och rymlig vänthall, gör ett solidt och präktigt intryck. Och detta förtages sannerligen icke, då man beträder själfva teaterlokalen med sina 364 sittplatser. Lokalen är hållen i en ljus och glad färgton och från takbågarne sprida en mängd elektriska lampor sitt ljus. För utsmyckningen i öfrigt är också väl sörjt.

Den ständigt kritiske Codac i GT var också imponerad:

En så elegant kinematograflokal som den i går invigda ‘Cosmorama’ i huset nr 48 vid Östra Hamngatan ha vi icke förut.

Redan entrén åt gatan drager uppmärksamheten till sig med sitt hvalf af färgade lampor och gipsornamenter och då man passerat detta och de i hela livréer klädda vaktmästarne och kommit in i salongen mötes ögat af en stor, särdeles solidt och icke utan smak inredd salong med sittplatser för mellan 3 och 4 hundra personer. Färgerna är ljusa utan att irritera. Taket är hvälft och längs alla lister rikt ornerat med guld och skulptur.

Vissa protester kunde höras i Göteborg. Man ansåg att det var onödigt att flytta över den dåliga atmosfären och skräpfilmerna från de små biograflådorna och upphöja det till något fint i en tjusig miljö. Men det blev kortvarigt. Genom ett omsorgsfullt program med kvalitetsfilm höjdes filmens status, och nya kategorier människor kom till biografen.
Under 1910-talet växte trenden att bygga allt större biografpalats i hela världen. Även här kan man betrakta Göteborg som en föregångsstad. Klagomålen mot biografeländet minskade.

De lokala filmreportagen utgjorde en viktig del i biografernas program. I programbladen angavs under 1910-talet mycket detaljerat de olika inslagen. Sammantaget utgör de en historisk krönika över händelserna i Göteborg och trakten runt omkring, även om själva filmerna i de flesta fall är försvunna. Redan den andra veckan, den 8 september, visades reportaget Öis inviger sin nya idrottsplats Walhalla. Invigningen hade ägt rum två dagar tidigare.

Den 18 september var det premiär på Eld och lågor (ett litet kärleksraseri med avkylande epilog).

I januari 1909 spelade Cosmorama in sitt första egna filmreportage. Det handlade om Sven Hedins återkomst till Stockholm efter fyra år i Tibet. Filmen framkallades i Charles Magnussons laboratorium, som länge var det enda i Sverige, snart förvärvade Cosmorama laboratoriet.

Magnussons filmbolag Svenska Bio behövde en stor premiärbiograf i Göteborg och eftersom han var aktieägare i Cosmorama föreslog han ett samarbete. Förhandlingarna pågick länge, Knut Husberg ville inte ge upp sin ställning som egen företagare och Svenska Bio hade inte råd att köpa hela Cosmorama. Den 12 augusti 1910 bildades ett nytt bolag, AB Cosmorama, med Svenska Bio som delägare till 50% av aktierna och med Husberg som verkställande direktör. Magnusson var tvungen att ge Husberg ett privat lån på 10 000 kr så att han kunde byta ut sin villa mot ett stenhus på Avenyn. Hösten 1910 införlivades biografen Kronan i verksamheten.

24.12

Den första svenska långfilmen fick göteborgspremiär på Cosmorama den 28 november 1910. Det var Regina von Emmeritz och konung Gustaf II Adolf efter Zacharias Topelius, hela 800 m lång, vilket tog ungefär 45 minuter att visa. Dramatenregissören Gustav Linden stod för regin medan Gerda André och Emile Stiebel gjorde titelrollerna. Den visades “44 gånger i sträck” enligt Cosmoramas broschyr vid tioårsjubileet den 2 oktober 1918.

I 1910 års program fanns också Järnbäraren efter August Blanche och De svarta maskerna – den 1:a internationella inspelningen i Sverige, efter manus av Charles Magnusson.

Hösten 1911 blev det stora genombrottet för dansk film, som kom att dominera den svenska biorepertoaren under större delen av 10-talet. August Bloms Offer för sin lidelse (Ekspeditricen) med Clara och Carlo Wieth slog rekord med 76 föreställningar. Den följdes av De röda artisterna (De fire djævle) och i december Kärlek och svek med Asta Nielsen och Valdemar Psilander, det var Nielsens svenska debut. Hennes nästa film, Svarta drömmen, blev det stora genombrottet. Världens första filmstjärna var tänd.

24.13ny1912

24.14

Den 31 mars 1914 kunde man läsa en notis i GT:

Cosmorama skall byggas om för en kostnad av 800,000 kronor. I förfjol inköpte bolaget huset nr 48… där biografen nu är inrymd, och i fjol bredvidliggande fastighet nr 46, mot hörnet av Kyrkogatan. På det förstnämnda huset skall en våning tillbyggas, så att byggnaderna bli lika höga. För övrigt skall allt så väl utan som innan morderniseras.

Samma dag gavs den sista föreställningen av Den blå musen i den gamla salongen. Nästa dag började byggnadsfirman Bröderna Persson att riva ut innanmätet av de två byggnaderna, fasaderna mot Hamngatan fick stå kvar. Det första Cosmorama låg i Östra Hamngatan 48. Bolaget hade förvärvat nr 46 1913 och nu skulle de två fastigheterna slås ihop för att få plats med det nya, större Cosmorama

.

3 tankar om “Cosmorama

  1. Cosmorama – Göteborgs biografer

  2. 1908 – Göteborgs biografer

  3. Cosmorama – Göteborgs biografer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s